Här gav protesterna en extra slant

Avtal 2020 De centrala löneförhandlingarna gav inte vad Pappers hade krävt och hoppats på. Det fick medlemmarna på Katrinefors bruk att se rött. Och protesterna gav resultat.

Ni minns säkert fjolårets krav. Huvuddragen åtminstone. Som fyraprocentigt lönepåslag på ett år plus retroaktiv lön räknat från första april till sista oktober. Men av detta blev det intet. I början på november stod det klart att massa- och papperstillverkarna inte skulle få mer än landets övriga industriarbetare, det vill säga 5,4 procent på 29 månader. Och något retroaktivt i lönekuverten skulle de heller inte få.

– Då blev det ett rejält ramaskri här bland mina medlemmar, säger Pappers avdelningsordförande Gabriel Jöngren.

Här hade man, berättar han, ”länge ställt upp och jobbat extra och slitit hårt, utan att klaga”. Allt för att kunna bemöta den plötsliga och enorma efter­frågan på toalettpapper som var. I vecka efter vecka, månad efter månad, hade man sett till så att tillverkningen rullade på och att leveranserna gick iväg som de skulle. Nog tänkte man att den insatsen skulle ge lite mer klirr än vanligt i plånboken.

Dessutom hade ju Pappers, det egna förbundet, högljutt trummat för att man inte skulle acceptera mindre än 4 procent. Ja, det var ju branschens stora snackis förra året. Nästan ett slagord. Till och med specialtryckta t-shirts hade tagits fram för att förmedla budskapet: ”4 %”

– Medlemmarna var alltså helt övertygade om att de skulle få mer. Men tyvärr. Så för att fånga upp det ramaskri som var då, så bestämde vi oss i avdelningen för att genast kalla arbetsgivaren till förhandling och inte vänta på att de skulle agera först, vilket ju annars är det brukliga.

Taktiken var kort sagt att smida medan järnet var varmt, förklarar Gabriel Jöngren. Medan medlemmarna ännu var upprörda och förbannade. Ett besked skulle avkrävas, omgående.

– Folket på golvet gjorde det solklart för oss som skulle förhandla: ”Om inte företaget skjuter till extra, så jobbar vi inte övertid mer!”

– Och den signalen från medlemmarna blev som nyckeln till att vår lokala förhandling ändå blev ganska lyckad, tror jag. För redan vid första sittningen insåg ju arbetsgivaren att vi hade lagt ner både själ och hjärta för att hålla bruket i gång – i en tid när toalettpappersbranschen också gick så inihelvete bra.

Förhandlingen resulterade i att avdelningen lyckades få en halv procent extra utöver pottens 3 procent som det första avtalet omfattar – från 1 november i fjol och 17 månader framåt.

Alla medlemmar fick dock inte 3,5 procent i påökt. Vissa fick lite mer, andra lite mindre. Bland de som fick lite mer återfinns framför allt anställda inom transport- och underhållssidan, vars löner länge släpat efter.

– Dessutom gick arbetsgivaren med på att skjuta till lite pengar till ett nytt lönesystem, som vi hoppas bli ­klara med till nästa förhandlingstillfälle (våren 2022). Vårt nuvarande är nämligen förlegat och urholkat, och där du som anställd inte har någon möjlighet alls att påverka din lön. Men snart blir det förhoppningsvis ändring på det.

Så ni är nöjda trots allt?

– Nöjda blir vi väl aldrig!

Känt för serla och katrin

Katrinefors bruk ligger i Mariestad och ägs av det finländska mjukpappersföretaget Metsä Tissue. Bruket tillverkar främst toalett- och hushållspapper samt pappersrullar till industrin. Serla och Katrin är två kända varumärken.

På det västgötska bruket arbetar drygt 300 anställda, där­ibland 215 som är medlemmar i Pappers och dess Avdelning 78 Mariestad.

Pontus Ohlin