Politiskt kaos i Eskilstuna efter Senior-skandalen
Kinesiska företagets etablering har satt Eskilstuna i gungning ”Är det dags att vakna nu?”
Publicerad 2024-05-20, 04:00 Uppdaterad 2024-05-29, 12:39
Viktor och hans familj trodde de köpt drömhuset. Men tomten låg på förgiftad industrimark – en av tusentals likande platser i Sverige.
– Jag hade kunnat sitta och mata mina barn med arsenikpotatis, säger han.
Det var högsommar, och en ridå av grönska omgav det lilla trähuset i utkanterna av Mariannelund. Ljudet av vatten som forsade från den intilliggande dammen förhöjde bilden av en idyll. Viktor och hans sambo tänkte att de hade hittat det bästa av två världar.
– Ett samhälle med ordentlig mataffär, apotek, förskola och allt annat man behöver, och samtidigt naturen precis utanför dörren, berättar Viktor.
De slog till och köpte huset. Tyckte att de hade gjort ett klipp. Inga andra hus låg tätt intill, så trots närheten till samhällsservice låg huset lite avskilt.
– Jag börjar förstå varför, säger Viktor ironiskt.

I skogen, knappt hundra meter från tomtgränsen, ligger en giftbomb dold under markytan. Höga halter av gifter finns även på delar av Viktors tomt. Det berättade ingen när de köpte huset, och under den första tiden var de helt ovetande.
Men när Eksjö kommun ville riva den gamla dammen för att ge bäcköringen möjlighet att vandra uppströms, gick Viktor på ett informationsmöte. Eftersom den enda vägen till deras hus går över dammen föreslog Viktor att de skulle gräva ut en fisktrappa i marken intill dammen i stället. Han hade inget emot om vattendraget kom närmare hans hus.
– Men det gick inte, för det var alldeles för mycket miljögifter i marken, sa de på kommunen, berättar Viktor.
Det var första gången han hörde talas om att marken skulle vara förorenad.
– Då måste det ju vara gifter på min tomt också, frågade jag. Men nej det var det inte enligt kommunen.

När Viktor började gräva i ärendet hittade han information om mätningar som gjorts redan för 20 år sedan. De visade att den gamla industritomten, som nästan omringar hans hus, innehåller mycket höga halter av koppar, bly, arsenik och andra gifter. På hans egen tomt hade några mätningar aldrig gjorts. Men den ligger i ett område som hör till de 1 200 mest förorenade platserna i Sverige, med den högsta riskklassen – riskklass ett – som innebär mycket stor risk för människors hälsa och för miljön.
Det finns 85 000 platser i Sverige som misstänks vara förorenade. Ungefär 30 procent av dem har undersökts och bedömts utifrån hur hög risk de utgör för människor och miljö. Det är oftast rester av gammal industri som har förgiftat mark och vatten, främst under industrialiseringen.
I Mariannelund har det funnits en blandning av industrier från 1800-talet och framåt. En spiksmedja, en tändsticksfabrik och en bobinfabrik som tillverkade trådspolar. Men gifterna i marken kommer framför allt från sulfitfabriken, ett massabruk som drog igång 1888.
Svavel, kalksten, klor och natriumlut är några av kemikalierna som användes för att tillverka våt pappersmassa, som sen transporterades till pappersbruket i Silverdalen en mil bort. Under några få år användes svavelkis som ger kisaska som avfallsprodukt, ett sandigt material som innehåller järnoxid, arsenik, koppar, bly och zink.
På 1920-talet anlades en lutbassäng, för att samla upp lut och tvättvatten från massafabriken. När den var full tappades den ut i Brusaån i lagom takt. Under de kommande decennierna gjordes insatser för att minska påverkan på miljön, men 1977 tvingades ägarna Mo och Domsjö (i dag Holmen) att lägga ner bruket. Det skulle enligt företaget krävas allt för stora investeringar för att leva upp till miljökraven som ställdes.
Marken överläts till Eksjö kommun, som fick en halv miljon kronor av bolaget för att riva byggnaderna och utföra all nödvändig sanering. Byggavfall och schaktmassor användes för att fylla igen lutbassängen.
Naturen tog långsamt tillbaka området och skog växte upp runt det ensliga huset som senare köptes av Viktor och hans familj. Invånarna i Mariannelund började använda skogen som strövområde. Minnet av massafabrik och lutbassäng bleknade.
En skarp vårvintersol har utplånat de lätta snöflingor som föll under natten. Vattnet står högt i skogsbacken som är en del av deras tomt. Det är för att kommunen inte sköter avrinningen, enligt Viktor.

När de köpte huset 2017 hade de stora planer. Nere i skogsbacken skulle de bygga ett utegym och ett växthus, gräva en trädgårdsdamm och anlägga potatisland. Nu är Viktor glad att de aldrig fick tid för allt det där. Bakom träden som växer där i dag låg brukets lutbassäng.
– Jag hade ju kunnat sitta och mata mina barn med arsenikpotatis, säger han.
De mätningar som han själv har låtit göra på tomten visar att halterna av arsenik, koppar och bly är flera gånger för höga på den delen av tomten. Brunnen som de hade tänkt använda för att vattna grönsakslanden avråds de från att använda.
– Grundvattnet fluktuerar så mycket att även om ett prov skulle visa att vattnet i brunnen är rent så kan det snabbt läcka in gifter om vattnet stiger, säger Viktor.
Till en början försökte han ställa Eksjö kommun och Holmen till svars, men han insåg snart att det var lönlöst. Samtidigt hade det gått för lång tid sedan husköpet, så det kunde inte hävas. Det krävdes en rättsprocess för att få tillbaka en mindre del av köpesumman från säljarna.

Huset och tomten, läget som Viktor trodde var en idyll, har förvandlats till ett problem som han inte kan bli av med.
– Jag är omgiven av miljögifter. Den dag vi vill flytta – och det vill vi inom några år – kommer jag inte att få huset sålt. Ingen vill köpa ett hus där det finns gift i marken.
Trots att de första mätningarna i området gjordes redan 1996, är det fortfarande inte avgjort vem som ska betala för saneringen – Eksjö kommun, Holmen, Naturvårdsverket eller en kombination av dem. En utredning ska göras av länsstyrelsen, och målsättningen är att den ska bli klar innan sommaren.
Under tiden pågår en utredning om vilken metod som är lämpligast att använda för att sanera marken. Först när det är klart kan en upphandling av marksanering göras. När den kan bli av och hur lång tid den tar går inte att svara på, enligt Länsstyrelsen. Men när den genomförs så kommer även den förgiftade delen av Viktors tomt att saneras.
Baserat på de undersökningar som har gjorts uppskattas föroreningarna i området till cirka:
I marken finns även kobolt, kadmium och organiska föroreningar i form av PAH (cancerframkallande).
Av personliga skäl ställer Viktor inte upp på bild.