Lag eller avtal – olika syn på arbetstidsförkortning inom LO-förbunden

Kortare arbetstid är en fråga som väntas bli het under helgens LO-kongress. LO:s största fack Kommunal har öppnat för att det behövs en lagstiftning.  ”Fel väg att gå”, säger näst största facket IF Metall.

Förra året firade lagstiftningen om 40-timmarsveckan 50 år. Genom avtal ligger idag snittarbetstiden på 38 timmar, men det skiljer sig mellan olika yrken.

Hur ska arbetstiden fortsätta kortas? Och hur ska det gå till? Frågan väntas bli het på helgens LO-kongress. Och hos de två största LO-förbunden, IF Metall och Kommunal, går åsikterna isär.

För IF Metall är det viktigt att värna avtalen och hålla de lagstiftande politikerna på armlängds avstånd.

– Arbetsmarknaden ska regleras i förhandlingar mellan parterna, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä som nu även kandiderar till posten som avtalssekreterare för LO.

Turerna kring ändringarna i lagen om anställningsskydd, las, är inget Veli-Pekka Säikkälä vill ska upprepas. Då förhandlade facken med arbetsgivarna under hot från den borgerliga regeringen om att förändringarna annars skulle ändras i lag.

Arbetstidsförkortning – en central fråga för Kommunal

Han hoppas i stället på att facken och arbetsgivarna först kan komma överens om hur de vill att arbetstiden för ett heltidsjobb ska kortas, och därefter gå till politikerna och säga att det behövs ny lagstiftning i frågan.

– Vi har haft en period bakom oss där det var väldigt mycket politisk inblandning. Men nu har vi träffat ett huvudavtal där vi ska försöka lösa de här viktiga frågorna, säger han.

LO:s största fackförbund Kommunal driver att förbundet ska jobba för sänkt arbetstid. De är inte främmande för att politikerna lagstiftar om en arbetstidsförkortning som omfattar hela arbetsmarknaden.

– Vi ser helst en bred överenskommelse mellan parterna men vill inte motparterna det så utesluter vi inte lagstiftning, säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog.

Arbetstidsmåttet, alltså hur många timmar på en vecka som räknas som heltid, har inte sänkts i Sverige sedan 1973, då det blev 40 timmar i veckan. Många fack har sedan dess förhandlat fram kortare arbetstider och genomsnittet är nu cirka 38 timmar i veckan, men det skiljer sig mellan yrkesgrupperna. IF Metall hör till de förbund som har använt en del av löneutrymmet för att korta arbetstiderna i sina avtal.

– Vi har ju förkortat vår arbetstid under många år med våra tidsbanker och det har betalats med en del av löneutrymmet. Så säg att märket är tre procent och vi använt 0,5 procent i arbetstidsförkortning. Där har många andra förbund valt att ta ut allt i pengar, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Även Kommunal har avstått löneutrymme för att korta arbetstiderna, påpekar Johan Ingelskog. Men möjligheterna att sätta press på arbetsgivarna skiljer sig och det kan leda till att svagare grupper inte får del av arbetstidsförkortningarna, menar han.

– Vi vill inte se en utveckling där de starka grupperna på arbetsmarknaden kan få arbetstidsförkortning medan de som kanske behöver det mest inte får. Vi har sett samma tendens när det gäller avtalspensioner, säger han.

IF Metall om arbetstidsförkortning: ”Behöver ha en diskussion”

Veli-Pekka Säikkälä vill inte föregå helgens kongress med om, och i så fall hur, han vill att LO-förbunden samordnar sina krav. Men han ser ett värde i att frågan lyfts.

– Vi behöver ha en stor diskussion i fackföreningsrörelsen, för i slutändan handlar det om prioriteringar. Vi har en produktivitet som ökar som man kan använda till olika saker. Arbetstiden är en. Löneökningar en annan. Jag tror inte det är så många som vill ha en arbetstidsförkortning och en lönesänkning. Och då kanske man måste göra det här i olika steg, säger han.

Janna Ayres