Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Illustration: Rebecca Elfast

Vad gör jag med korken till mjölken?

Plaståtervinning. Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

All plast som sorteras i Sverige skickas numera till en helt ny återvinningsanläggning i Motala som slukar 20 ton plast varje timme – motsvarande en full lastbil. Här ser omkring 40 anställda till att plastförpackningarna sorteras rätt och kan återvinnas.

Svenskarna är bra på att återvinna glas, papper och metall men sämre på att sortera plast, visar siffror från SCB. Många av plastförpackningarna slängs i stället bland hushållsavfallet. Trots att lagen säger att vi faktiskt måste källsortera.

Men vilken plast ska återvinnas? Egentligen är inte frågan så svår. Alla plastförpackningar ska återvinnas, menar FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Att mycket plast ändå hamnar i de vanliga soporna beror kanske på att det finns så många gråzoner?

Vad gör jag om plasten är kladdig? Kan svart plast återvinnas? Och hur var det nu igen med mjölkpaketen? Måste jag verkligen skära loss plastkorken?

Plasten återvinns bland annat till …

  • Plastmöbler
  • Plastgolv
  • Staket och avskärmning
  • Förvaringslådor
  • Förpackningar
  • Blomkrukor
  • Sopsäckar

Återvunnen plast är förbjuden att använda i nya matförpackningar av säkerhetsskäl.

Tänk på det här när du källsorterar plast

Är allt plastskräp en förpackning?

Det är bara förpackningar av plast som kan källsorteras. Du kan slänga tomma yoghurtflaskor och schampoflaskor. Däremot hör ungarnas trasiga pulka eller dina gamla VHS-kassetter inte hemma här.

Måste plasten vara ren?

Nej, men du måste tömma ut förpackningarnas innehåll. Anledningen är att den automatiska sorteringsprocessen för vissa materialslag sorterar förpackningarna efter vikt.

Vad ska jag göra med korken på mjölkpaketet?

Skruva av plastkorken och sortera den som plast. Du behöver däremot inte bända loss plastdelen som sitter på själva mjölkpaketet. När en förpackning består av flera olika material sorterar du utifrån det dominerande materialet. Ett mjölkpaket sorteras därför som en pappersförpackning.

Är det så noga att hålla isär förpackningarna?

Ja, plastförpackningarna kommer att eftersorteras innan de återvinns. Lägg inte en plastförpackning i en annan eller i en plastpåse.

Går det att återvinna svart plast?

Nej, men det skadar inte att källsortera den. Maskinerna som sorterar plasten använder sig av ljus. Eftersom svart plast reflekterar ljus dåligt är den svår att skilja ut. Vad du kan göra är att försöka välja transparenta förpackningar när du handlar.

Är chipspåsen en plastförpackning?

Kanske. Ibland har plastförpackningar, till exempel chipspåsar, ett tunt aluminiumlager på insidan. Om det inte är angivet på påsen hur den ska källsorteras kan du prova att knyckla ihop den. Vecklar den ut sig igen sorteras den som plast, annars inte.

Källa: FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen

Jakten på en fossilfri chipspåse

Hur mycket återvinns egentligen?

Sverige är mycket sämre på att återvinna plast än vad Naturvårdsverket påstår.

Naturvårdsverket har påstått att 46 procent av plastförpackningarna som används i Sverige återvinns till ny plast. Men det stämmer inte, visar en granskning gjord av Sveriges Radio. Bara 20 procent av förpackningarna återvinns till ny plast.

Siffran inkluderar också de förpackningar som företagen använder.

Sett bara till hushållen, återvinns 10 procent av plastförpackningarna.

Det betyder att Sverige inte når det nationella målet på 30 procent. Räknefelet beror på att Naturvårdsverket har underskattat hur många plastförpackningar som finns i Sverige. Och mer än hälften av de plastförpackningar som faktiskt källsorteras bränns i stället för att återvinnas, rapporterar Sveriges Radio. Detta eftersom de är svåra eller för dyra att återvinna.

Läs mer: Klimatkollen


rl@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

3

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.