Industriarbetarnas tidning

Vad gör jag med korken till mjölken?

12 november, 2019

Skrivet av

Plaståtervinning. Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

All plast som sorteras i Sverige skickas numera till en helt ny återvinningsanläggning i Motala som slukar 20 ton plast varje timme – motsvarande en full lastbil. Här ser omkring 40 anställda till att plastförpackningarna sorteras rätt och kan återvinnas.

Svenskarna är bra på att återvinna glas, papper och metall men sämre på att sortera plast, visar siffror från SCB. Många av plastförpackningarna slängs i stället bland hushållsavfallet. Trots att lagen säger att vi faktiskt måste källsortera.

Men vilken plast ska återvinnas? Egentligen är inte frågan så svår. Alla plastförpackningar ska återvinnas, menar FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Att mycket plast ändå hamnar i de vanliga soporna beror kanske på att det finns så många gråzoner?

Vad gör jag om plasten är kladdig? Kan svart plast återvinnas? Och hur var det nu igen med mjölkpaketen? Måste jag verkligen skära loss plastkorken?

Plasten återvinns bland annat till …

  • Plastmöbler
  • Plastgolv
  • Staket och avskärmning
  • Förvaringslådor
  • Förpackningar
  • Blomkrukor
  • Sopsäckar

Återvunnen plast är förbjuden att använda i nya matförpackningar av säkerhetsskäl.

Tänk på det här när du källsorterar plast

Är allt plastskräp en förpackning?

Det är bara förpackningar av plast som kan källsorteras. Du kan slänga tomma yoghurtflaskor och schampoflaskor. Däremot hör ungarnas trasiga pulka eller dina gamla VHS-kassetter inte hemma här.

Måste plasten vara ren?

Nej, men du måste tömma ut förpackningarnas innehåll. Anledningen är att den automatiska sorteringsprocessen för vissa materialslag sorterar förpackningarna efter vikt.

Vad ska jag göra med korken på mjölkpaketet?

Skruva av plastkorken och sortera den som plast. Du behöver däremot inte bända loss plastdelen som sitter på själva mjölkpaketet. När en förpackning består av flera olika material sorterar du utifrån det dominerande materialet. Ett mjölkpaket sorteras därför som en pappersförpackning.

Är det så noga att hålla isär förpackningarna?

Ja, plastförpackningarna kommer att eftersorteras innan de återvinns. Lägg inte en plastförpackning i en annan eller i en plastpåse.

Går det att återvinna svart plast?

Nej, men det skadar inte att källsortera den. Maskinerna som sorterar plasten använder sig av ljus. Eftersom svart plast reflekterar ljus dåligt är den svår att skilja ut. Vad du kan göra är att försöka välja transparenta förpackningar när du handlar.

Är chipspåsen en plastförpackning?

Kanske. Ibland har plastförpackningar, till exempel chipspåsar, ett tunt aluminiumlager på insidan. Om det inte är angivet på påsen hur den ska källsorteras kan du prova att knyckla ihop den. Vecklar den ut sig igen sorteras den som plast, annars inte.

Källa: FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen

Jakten på en fossilfri chipspåse

Hur mycket återvinns egentligen?

Sverige är mycket sämre på att återvinna plast än vad Naturvårdsverket påstår.

Naturvårdsverket har påstått att 46 procent av plastförpackningarna som används i Sverige återvinns till ny plast. Men det stämmer inte, visar en granskning gjord av Sveriges Radio. Bara 20 procent av förpackningarna återvinns till ny plast.

Siffran inkluderar också de förpackningar som företagen använder.

Sett bara till hushållen, återvinns 10 procent av plastförpackningarna.

Det betyder att Sverige inte når det nationella målet på 30 procent. Räknefelet beror på att Naturvårdsverket har underskattat hur många plastförpackningar som finns i Sverige. Och mer än hälften av de plastförpackningar som faktiskt källsorteras bränns i stället för att återvinnas, rapporterar Sveriges Radio. Detta eftersom de är svåra eller för dyra att återvinna.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Klä dig för ett friskare jordklot

Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Svensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

Enklare återvinning kan hota jobben

Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

Res miljösmart i sommar

Dags att ta tag i sommarens semesterplaner. Att flyg är sämst för klimatet vet vi. Men hur mycket sämre är det? Och vilka färdsätt är bäst?

Kan vi betala för en friskare jord?

Är klimatkompensation bara ett sätt att döva ens dåliga samvete, eller gör det skillnad? Så här fungerar det.

Illustration: Rebecca Elfast

Bli stark av bönor

Dina muskler behöver varken proteinpulver eller extra kött för att växa. Och både hälsa och ekonomi mår bra av proteiner från växtriket ibland. Samtidigt gör du en riktigt stor insats för klimatet.

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Arbete pågår – då stoppas saneringen

De anställda på Ovako i östgötska Boxholm jobbar på giftig mark. En undersökning har varnat för risker med förorenat damm, men företaget gör en annan bedömning.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tryck på paus, Isabella Lövin

Det nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Marcus Bolin

Pappers: Kravet på 4 procent ligger fast

Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

”Våra beslut påverkar alla medlemmar”

Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Arbetsrätt Striden om las

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.