Industriarbetarnas tidning

Vad gör jag med korken till mjölken?

12 november, 2019

Skrivet av

Plaståtervinning. Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

All plast som sorteras i Sverige skickas numera till en helt ny återvinningsanläggning i Motala som slukar 20 ton plast varje timme – motsvarande en full lastbil. Här ser omkring 40 anställda till att plastförpackningarna sorteras rätt och kan återvinnas.

Svenskarna är bra på att återvinna glas, papper och metall men sämre på att sortera plast, visar siffror från SCB. Många av plastförpackningarna slängs i stället bland hushållsavfallet. Trots att lagen säger att vi faktiskt måste källsortera.

Men vilken plast ska återvinnas? Egentligen är inte frågan så svår. Alla plastförpackningar ska återvinnas, menar FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Att mycket plast ändå hamnar i de vanliga soporna beror kanske på att det finns så många gråzoner?

Vad gör jag om plasten är kladdig? Kan svart plast återvinnas? Och hur var det nu igen med mjölkpaketen? Måste jag verkligen skära loss plastkorken?

Plasten återvinns bland annat till …

  • Plastmöbler
  • Plastgolv
  • Staket och avskärmning
  • Förvaringslådor
  • Förpackningar
  • Blomkrukor
  • Sopsäckar

Återvunnen plast är förbjuden att använda i nya matförpackningar av säkerhetsskäl.

Tänk på det här när du källsorterar plast

Är allt plastskräp en förpackning?

Det är bara förpackningar av plast som kan källsorteras. Du kan slänga tomma yoghurtflaskor och schampoflaskor. Däremot hör ungarnas trasiga pulka eller dina gamla VHS-kassetter inte hemma här.

Måste plasten vara ren?

Nej, men du måste tömma ut förpackningarnas innehåll. Anledningen är att den automatiska sorteringsprocessen för vissa materialslag sorterar förpackningarna efter vikt.

Vad ska jag göra med korken på mjölkpaketet?

Skruva av plastkorken och sortera den som plast. Du behöver däremot inte bända loss plastdelen som sitter på själva mjölkpaketet. När en förpackning består av flera olika material sorterar du utifrån det dominerande materialet. Ett mjölkpaket sorteras därför som en pappersförpackning.

Är det så noga att hålla isär förpackningarna?

Ja, plastförpackningarna kommer att eftersorteras innan de återvinns. Lägg inte en plastförpackning i en annan eller i en plastpåse.

Går det att återvinna svart plast?

Nej, men det skadar inte att källsortera den. Maskinerna som sorterar plasten använder sig av ljus. Eftersom svart plast reflekterar ljus dåligt är den svår att skilja ut. Vad du kan göra är att försöka välja transparenta förpackningar när du handlar.

Är chipspåsen en plastförpackning?

Kanske. Ibland har plastförpackningar, till exempel chipspåsar, ett tunt aluminiumlager på insidan. Om det inte är angivet på påsen hur den ska källsorteras kan du prova att knyckla ihop den. Vecklar den ut sig igen sorteras den som plast, annars inte.

Källa: FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen

Jakten på en fossilfri chipspåse

Hur mycket återvinns egentligen?

Sverige är mycket sämre på att återvinna plast än vad Naturvårdsverket påstår.

Naturvårdsverket har påstått att 46 procent av plastförpackningarna som används i Sverige återvinns till ny plast. Men det stämmer inte, visar en granskning gjord av Sveriges Radio. Bara 20 procent av förpackningarna återvinns till ny plast.

Siffran inkluderar också de förpackningar som företagen använder.

Sett bara till hushållen, återvinns 10 procent av plastförpackningarna.

Det betyder att Sverige inte når det nationella målet på 30 procent. Räknefelet beror på att Naturvårdsverket har underskattat hur många plastförpackningar som finns i Sverige. Och mer än hälften av de plastförpackningar som faktiskt källsorteras bränns i stället för att återvinnas, rapporterar Sveriges Radio. Detta eftersom de är svåra eller för dyra att återvinna.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Klä dig för ett friskare jordklot

Klä dig för ett friskare jordklot

Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Svensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

Enklare återvinning kan hota jobben

Enklare återvinning kan hota jobben

Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

Res miljösmart i sommar

Res miljösmart i sommar

Dags att ta tag i sommarens semesterplaner. Att flyg är sämst för klimatet vet vi. Men hur mycket sämre är det? Och vilka färdsätt är bäst?

Kan vi betala för en friskare jord?

Kan vi betala för en friskare jord?

Är klimatkompensation bara ett sätt att döva ens dåliga samvete, eller gör det skillnad? Så här fungerar det.

Bli stark av bönor

Bli stark av bönor

Dina muskler behöver varken proteinpulver eller extra kött för att växa. Och både hälsa och ekonomi mår bra av proteiner från växtriket ibland. Samtidigt gör du en riktigt stor insats för klimatet.

Torka och storm ställer till det i skogen

Torka och storm ställer till det i skogen

Extremväder tvingar skogsmaskinsförare att ta mer hänsyn till var, när och hur de kör.

Skogsbruk utan kalhyggen

Skogsbruk utan kalhyggen

När skogen ska brukas hyggesfritt måste maskinförarna sänka farten och tänka bort produktionskraven. I stället krävs eftertanke och större förståelse för skog och mark.

Rockströms lilla gröna

Rockströms lilla gröna

Vad händer när en grupp forskare låter super­datorer räkna på klimatkrisen? Det undrar klimatforskaren Johan Rockström i en ny bok.

Industriarbetsgivarna: Politiken lägger krokben för den gröna omställningen

Industriarbetsgivarna: Politiken lägger krokben för den gröna omställningen

Industriarbetsgivarna och IF Metall är rörande överens. Industrin är motorn i den gröna omställningen. Möjligheterna är enorma. Men det krävs en hållbar energipolitik.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.