Industriarbetarnas tidning

Vad gör jag med korken till mjölken?

12 november, 2019

Skrivet av

Plaståtervinning. Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

All plast som sorteras i Sverige skickas numera till en helt ny återvinningsanläggning i Motala som slukar 20 ton plast varje timme – motsvarande en full lastbil. Här ser omkring 40 anställda till att plastförpackningarna sorteras rätt och kan återvinnas.

Svenskarna är bra på att återvinna glas, papper och metall men sämre på att sortera plast, visar siffror från SCB. Många av plastförpackningarna slängs i stället bland hushållsavfallet. Trots att lagen säger att vi faktiskt måste källsortera.

Men vilken plast ska återvinnas? Egentligen är inte frågan så svår. Alla plastförpackningar ska återvinnas, menar FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Att mycket plast ändå hamnar i de vanliga soporna beror kanske på att det finns så många gråzoner?

Vad gör jag om plasten är kladdig? Kan svart plast återvinnas? Och hur var det nu igen med mjölkpaketen? Måste jag verkligen skära loss plastkorken?

Plasten återvinns bland annat till …

  • Plastmöbler
  • Plastgolv
  • Staket och avskärmning
  • Förvaringslådor
  • Förpackningar
  • Blomkrukor
  • Sopsäckar

Återvunnen plast är förbjuden att använda i nya matförpackningar av säkerhetsskäl.

Tänk på det här när du källsorterar plast

Är allt plastskräp en förpackning?

Det är bara förpackningar av plast som kan källsorteras. Du kan slänga tomma yoghurtflaskor och schampoflaskor. Däremot hör ungarnas trasiga pulka eller dina gamla VHS-kassetter inte hemma här.

Måste plasten vara ren?

Nej, men du måste tömma ut förpackningarnas innehåll. Anledningen är att den automatiska sorteringsprocessen för vissa materialslag sorterar förpackningarna efter vikt.

Vad ska jag göra med korken på mjölkpaketet?

Skruva av plastkorken och sortera den som plast. Du behöver däremot inte bända loss plastdelen som sitter på själva mjölkpaketet. När en förpackning består av flera olika material sorterar du utifrån det dominerande materialet. Ett mjölkpaket sorteras därför som en pappersförpackning.

Är det så noga att hålla isär förpackningarna?

Ja, plastförpackningarna kommer att eftersorteras innan de återvinns. Lägg inte en plastförpackning i en annan eller i en plastpåse.

Går det att återvinna svart plast?

Nej, men det skadar inte att källsortera den. Maskinerna som sorterar plasten använder sig av ljus. Eftersom svart plast reflekterar ljus dåligt är den svår att skilja ut. Vad du kan göra är att försöka välja transparenta förpackningar när du handlar.

Är chipspåsen en plastförpackning?

Kanske. Ibland har plastförpackningar, till exempel chipspåsar, ett tunt aluminiumlager på insidan. Om det inte är angivet på påsen hur den ska källsorteras kan du prova att knyckla ihop den. Vecklar den ut sig igen sorteras den som plast, annars inte.

Källa: FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen

Jakten på en fossilfri chipspåse

Hur mycket återvinns egentligen?

Sverige är mycket sämre på att återvinna plast än vad Naturvårdsverket påstår.

Naturvårdsverket har påstått att 46 procent av plastförpackningarna som används i Sverige återvinns till ny plast. Men det stämmer inte, visar en granskning gjord av Sveriges Radio. Bara 20 procent av förpackningarna återvinns till ny plast.

Siffran inkluderar också de förpackningar som företagen använder.

Sett bara till hushållen, återvinns 10 procent av plastförpackningarna.

Det betyder att Sverige inte når det nationella målet på 30 procent. Räknefelet beror på att Naturvårdsverket har underskattat hur många plastförpackningar som finns i Sverige. Och mer än hälften av de plastförpackningar som faktiskt källsorteras bränns i stället för att återvinnas, rapporterar Sveriges Radio. Detta eftersom de är svåra eller för dyra att återvinna.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Klä dig för ett friskare jordklot

Klä dig för ett friskare jordklot

Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Svensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

Enklare återvinning kan hota jobben

Enklare återvinning kan hota jobben

Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

Res miljösmart i sommar

Res miljösmart i sommar

Dags att ta tag i sommarens semesterplaner. Att flyg är sämst för klimatet vet vi. Men hur mycket sämre är det? Och vilka färdsätt är bäst?

Kan vi betala för en friskare jord?

Kan vi betala för en friskare jord?

Är klimatkompensation bara ett sätt att döva ens dåliga samvete, eller gör det skillnad? Så här fungerar det.

Bli stark av bönor

Bli stark av bönor

Dina muskler behöver varken proteinpulver eller extra kött för att växa. Och både hälsa och ekonomi mår bra av proteiner från växtriket ibland. Samtidigt gör du en riktigt stor insats för klimatet.

”Facken måste bli bättre kravställare”

”Facken måste bli bättre kravställare”

En rättvis omställning – just transition – är avgörande för en lyckad klimatomställning enligt världens fackförbund. ”Nu måste vi jobba för att bli mer konkreta i våra krav”, tror IF Metalls Ellika Berglund Aas.

Så funkar handeln med växthusgaser

Så funkar handeln med växthusgaser

Handelssystemet med utsläppsrätter ska främja klimatsmart produktion. Nu skärper EU kraven – och priset rusar i höjden. 

I-ordet inte längre tabu

I-ordet inte längre tabu

PERSPEKTIV Industripolitiken är tillbaka. Men inte den gamla som försökte hålla skakiga företag under armarna. Utan en ny som handlar om grön och digital omställning. Och om din kompetensutveckling. Länge, länge var i-ordet bannlyst från den politiska debatten. Ett pestsmittat ord fördrivet ur den ekonomisk-politiska vokabulären. I dag är det annorlunda. Nu är inte i-ordet […]

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Industrin vill ha mer timmer, så skogen måste växa snabbare. Nära hundra års arbete ligger bakom de nya superplantorna.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.