Marie Nilsson: Sluta slå på de arbetslösa
”Regeringens jobbpolitik är helt misslyckad”
Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.
Publicerad 2025-03-19, 11:07
Avtalsrörelsen går in i sin slutfas och som vanligt kräver vi det vi har rätt till – och arbetsgivarna försöker hålla emot, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.
Det är bara veckor kvar innan våra nya normerande avtal ska vara på plats. Och som alltid står vi i facket och arbetsgivarna långt ifrån varandra. Vi kräver:
Mer pengar i plånboken: Vårt krav är 4,2 procent och vårt mål är tydliga reallöneökningar. För svensk industri gör stora vinster – och då ska vi självklart ha en del av kakan. Dessutom kräver vi en extra satsning på arbetsplatserna med lägst löner.
Arbetstidsförkortning: Vi ska ha kvar och bygga ut vår arbetstidsförkortning genom avsättningar till tidbank och deltidspension.
Övertidskompensation för deltidsanställda: Är du deltidsanställd ska du få övertidskompensation på motsvarande nivå som om du hade varit heltidsanställd.
Förskottssemester: Du som är nyanställd och inte har hunnit jobba in tillräckligt med semesterdagar ska ha rätt till en betald huvudsemester på sommaren.
Arbetsgivarna kontrar som vanligt med att vilja införa allehanda villkorsförsämringar. Bland deras avtalskrav finns längre arbetsdagar, mindre löntagarmakt över lönen och arbetstiden samt kortare sommarsemester.
Arbetstidsfrågan är särskilt knivig. På flera avtalsområden säger arbetsgivarna att om politiken lagstiftar om arbetstidsförkortning, ska avtalade tidbanker och deltidspensionen minskas i motsvarande grad.
Det får i första hand ses som en markering mot politisk inblandning, men för IF Metall är det glasklart. Vi ska ha kvar och bygga ut vår arbetstidsförkortning och arbetstidsfrågan ska skötas av parterna. Inte av politikerna.
När det gäller lönen vill arbetsgivarna så klart inte gå oss till mötes. De målar en så svart bild av utvecklingen som det bara går. Det är vi vana vid – så fort det är dags att förhandla om våra löner finns det plötsligt väldigt lite pengar.
Så här ser det ut i varje avtalsrörelse. Vi kräver det vi har rätt till – och arbetsgivarna försöker hålla emot. Men slutresultatet avgörs inte i förhandlingsrummen i Stockholm. Det avgörs på varje enskild arbetsplats i hela vårt land.
När jag och alla andra som företräder IF Metall går till förhandlingarna med arbetsgivarna, behöver vi känna styrkan från alla våra medlemmar i ryggen. Och arbetsgivarna behöver känna att vi är så många att de måste lyssna på oss.
Det är kärnan i det fackliga medlemskapet. Tillsammans är vi starkare än var för sig. Bara gemensamt kan vi få det vi kräver. Därför är den viktigaste frågan av alla: ”Vill du bli medlem i IF Metall?”
Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.
Bra formulerat.
Jag efterfrågar dock en större exponering ut mot de unga i skolåldern.
De flesta unga som kommer till min arbetsplats har ingen koll på facket. De tror att bara de visar engagemang så kommer löneförhöjningen automatiskt. Att chefen inte kommer hålla nere deras lön… De unga är extremt naiva.
A-kassa är heller inget som de tycks förstå är något bra att ha från dag ett.
Man tar saker för givet.