Carl-Einar Häckner

När jag fick Legendens autograf

Han stod utanför lärarrummet. Det var slutet av 70-talet. Kanske 78–79. Han rökte en cigarett. Jag var imponerad. Jag bodde i Gårdsten. Visste att…

Utan det goda åker ingen till Ljusdal

Åka genom Sverige är magisk melankoli. Pizzerior med rosa fasad. Öde gator efter klockan 18.00. Blyga människor – till en början. Dom tittar storögt…

I branten kallade livet på mig

Edinburgh-festivalen igen. Tillbaka sju år senare. Allt är annorlunda men fortfarande samma oceanhimmel av droppande frågor, i ett regn som är konstant, i en…

Häpnadsväckande – men vi är samma

Sitter på en parkbänk. Tittar ut över Göteborg. Jag är två veckor äldre. Sitter och vänder på meningen. Med det man gör. Det händer…

Vad har hänt med Kanarieöarna?

Som i en dikt. Solsemester i ett nedlagt hotell på en ö som är blå. I mina ögon. Hur ska vi människor klara oss…

Vi bär alla på ett monster

Varför behöver jag tänka bort tiden? Varför måste jag distrahera mig? Vad är det för jävla oro?

Vi rusar rätt mot livet

Jag går ut på verandan. Regnet slår som spikar mot taket. Det är hetsigt. Jag tänker på alla dom döda vänner jag haft. Jag…

DA-krönikör får Karl Gerhard-stipendiet

Alla behöver öppna sitt inre fönster

Krönika oktober 2011

Facebook hjälper inte vid förståelse

Krönika juni 2011

Ladda mer