”Ge sjutton i att politisera lönebildningen”Chefredaktör Helle Klein i en ledarkommentar till Alliansens nya förslag om inträdesjobb för nyanlända.

Från blomstrande radhus till brinnande höghusDagens Arbetes Jeanette Herulf om hur Josef Franks visionära byggande står i kontrast till dagens kostnadsjakt.

Märket utmanas

Foto: TT

”Han lever kvar i en gammal värld”

En omprövning av märket är inget som industrins parter tror på.
– Det är utmanande att professor Calmfors på det här sättet slänger in grus i det svenska lönebildningssystemet, säger IF Metalls ordförande Anders Ferbe.

Varken IF Metall, Teknikföretagen eller Kommunal håller med professor Lars Calmfors. Det var i går han ifrågasatte hur hållbart det är att i längden låta industrins förutsättningar avgöra löneökningarna på svensk arbetsmarknad.

– Det blir spänningar om man ska ha samma löneökningar i alla sektorer, sade han.

Enligt IF Metalls ordförande Anders Ferbe tar parterna hänsyn till en rad faktorer när märket sätts, så som inflation, produktivitetsökningar. Utifrån det bestämmer man det nationella löneutrymmet. Det är en modell som han tycker fungerar bra, och ska man ifrågasätta den behöver man ha ett alternativ. Det tycker han inte att Lars Calmfors har.

– Han lever kvar i en gammal värld där branscher inte hänger ihop.

Anders Ferbe tycker att systemet som det är nu ger möjlighet att anpassa lönebildningen efter till exempel ökad efterfrågan på arbetskraft, genom att lönerna ökar mer inom enskilda branscher eller företag.

– Det är ingenting i lönebildningsmodellen som säger att märket är ett tak för löneökningen.

Efterfrågan på arbetskraft är stor inom alla sektorer, säger han, även inom industrin, där det finns matchningsproblem. Därför tror han inte riktigt på Lars Calmfors grundantagande att efterfrågan stiger snabbare i andra branscher än i industrin. Däremot håller han med om att en åldrande befolkning kommer att kräva fler personer som jobbar i välfärden.

– Det är det som är fördelen med den stora flyktinginvandringen. Vi har stora grupper som är utanför arbetsmarknaden som kan fylla luckorna inom både industri, service och offentliga sidan.

För det krävs utbildning och att man verkligen identifierar bristyrken, säger han.

– Där måste arbetsmarknadspolitiken bli mycket bättre. Men att sänka lönerna löser inga problem.

Han tycker också industriavtalet gör det möjligt enskilda grupper kan få högre löneökningar än märket – så länge man är överens om det. På så sätt fick undersköterskor högre lön i förra avtalsrörelsen.

– Då stör det inte märkessättningen. Vi har den flexibiliteten.

Däremot tror han inte alls på en modell där industrins märke blir ett slags snitt för det totala löneutrymmet, som Lars Calmfors är inne på. Det skulle urholka märkets legitimitet.

– Han säger att industrin ska bli golv för andra. Då har vi en havererad lönebildning.

Han värjer sig mot Lars Calmfors påstående att det skulle finnas en konservatism hos parterna, att de gör som de alltid gjort.

– Industriavtalet förändras hela tiden. Inom ramen för det har vi gjort låglönesatsning, vi har höjt avtalens minimilöner och vi har gjort arbetstidsförkortning. Men vi är väldigt principiellt fasta i att det här måste avgöras utifrån ett antal makroekonomiska faktorer.

Inte heller Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe tror på en modell där vissa sektorer kan ha högre löneökningar än industrin.

Han tycker att Lars Calmfors missar hur nära sammankopplad välfärden är med industrin. Hälften av Sveriges BNP kommer från export, understryker han. Skattefinansierad verksamhet är helt beroende av de inkomsterna.

– Då kan inte de ha högre löneökningar än de som drar in pengarna, säger han.

– Jag tror ingen tror att man kan leva på att beskatta varandra.

Om efterfrågan på arbetskraft är stor i den privata inhemska sektorn, som byggsektorn, tycker han att det är ok att lönerna ökar ute på enskilda företag. Men inte i de centrala avtalen.

– Calmfors tänker bort de kollektivavtalsrättsliga och kollektivavtalspsykologiska aspekterna.

Snabbare ökande centrala bygglöner skulle leda till högre krav från andra branscher, till slut även industrin, tror han.

– Med den svenska avundsjukan kommer det att bli omöjligt att hålla i lönebildningen.

Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin anser också att det är den konkurrensutsatta industrin som måste normera nivån på löneökningarna.

– Det blir fel om vissa branscher som i dagsläget har medvind ska ta ut mer än det normerande märket, det är inte så det är tänkt att det ska fungera.

Att märket skulle vara ett tak håller han inte med om. Löneglidning sker i branscher som går starkt, genom att folk byter jobb eller lokalt får högre lön. Däremot har modellen visat att märket är ett golv anser han, till exempel då Kommunal nyligen lyckades få samma löneökning för personliga assistenter i den privata sektorn trots att arbetsgivarmotparten Almega krävde lägre löneökningar för den gruppen.

– Det kommer att komma en framtid då till exempel byggsektorn inte går lika bra – men ska självklart ska de ha samma utveckling som alla andra. Vi ska stötta de som har det tufft, säger Tobias Baudin.

Utmaningen att hålla på normeringen är stor, men modellen kommer inte att kollapsa tror han.

– Men det är viktigt att lyssna på vad han (Lars Calmfors, red. kommentar) säger. Vi har branscher som går som tåget och har full sysselsättning. Det är en pedagogiskt viktig uppgift att förklara för medlemmarna varför de ska hålla igen sina krav.

– Skulle vi släppa normeringen och låta marknaden styra – då skulle anställda i de kvinnodominerade sektorerna vara förlorare, säger Tobias Baudin.

Anna Julius, Marie Edholm

3Kommentarer

Tobias:

Helt rätt antagande från professorn. Den fackliga betongrörelsen har haft fäste för länge och ser inte till löntagarnas bästa. Kanske dags för eliten och fackpamparna att lära om så att deras doktrin omprövas.
Det är löntagarna värda. Eller hur? Oavsett vilken branch dom jobbar inom. Facket och eliten borde sluta hyckla

Lind:

Den skattefinansierade sektorn bekostas av välfärdsavgifter (skatter) om vi inte får in några exportinkomster till Sverige, hur ska vi då ha råd med välfärden. Om utgifterna blir större än inkomsterna hur kan vi då ha råd med ”välfärd.

Erik:

Personal inom vård, omsorg, skola får för lite betalt för att det ska fungera. Prioriterar högre löner till dem än att ha pengar att köpa saker. Sen borde vi kunna exportera mera om exportsektorns löner inte ökade, blir billigare att producera då. Eller kan vi ju privatisera vård och skola, så får folk bestämma själva vad som är viktigast, en ny bil eller att mina barn får gå i en bra skola och att min mamma får sin operation.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

"Spänningar om alla ska ha samma löneökning"

Avtal 2017Det är på sikt ohållbart att tvinga resten av arbetsmarknaden hålla nere lönerna för att anpassa sig till exportindustrins förutsättningar. Det säger Arbetsmarknadspolitiska rådets ordförande Lars Calmfors.

1
 

Läs mer från Dagens Arbete:

Olyckan är en ständig väckarklocka

TRUCKSÄKERHETVarje svensk dödsolycka väcker jobbiga minnen på Södra Cell i Mönsterås. DA besöker en arbetsplats med mängder av truckar och lastbilar i ständig rörelse – där man numera bötfäller säkerhetssyndarna.

Då och nu – sida vid sida

KULTURARVI Frövi investerar man för att rusa in i framtiden men behåller också sin historia. DA har besökt museet som rymmer Sveriges äldsta pappersmaskin – fast också ölburkar och konst.

Här finns världens industriarbetare

DA REDER UTSedan början av 90-talet har andelen européer som jobbar i industrin minskat med nära en tredjedel. I östra Asien har andelen ökat. Men ”Made in Hong Kong” står det inte på många produkter längre.

Utsikt genom norrländsk fura

ÖGONBLICKETKlockan är 11.05 på Sävsjö Snickeri­fabrik.

”Jag trivs bra”

DET HÄR GÖR JAGJohan Häggblom, 31 år, är operatör på Stora Enso i Skutskär.

Räknas min hemgång med lön som arbete?

När ska man gå till arbetsförmedlingen när man har blivit uppsagd? Och hur påverkas a-kassan om man får ett års lön efter uppsägningen? Vår expert reder ut.

Flera bud på konkursdrabbade Componenta

Hoppet är inte ute för de 200 anställda på konkursdrabbade Componenta. Enligt konkursförvaltaren finns flera aktörer som är intresserade av att köpa och driva vidare fabrikerna i Virsbo och Arvika.

Framtiden fanns i Sverige

UPPBROTTEn satsning i Sverige blev ett chockbesked i Finland. Samtidigt gick en dröm i uppfyllelse. Fyra finländare valde att följa med ­maskinen från Valkeakoski till Skärblacka.

Slukhål stänger bruket i Domsjö

Ett trasigt avloppsrör orsakade ett enormt slukhål på ett fabriksområde i Örnsköldsvik sent i söndags kväll.

"Vi roterar hela tiden"

DET HÄR GÖR JAGEfter jobb på Scania och som resemontör hamnade Peter Bergman på 3M i Gagnef för sex år sedan. Här gör han svetshjälmar till företag i hela världen, här har hans gamla axelvärk försvunnit.

IT-SKANDALEN

Stefan Löfven stuvar om i regeringen

NYA STATSRÅDStefan Löfven ombildar regeringen som ett svar på Allianspartiernas misstroendeförklaring efter it-skandalen på Transportstyrelsen. Två ministrar får sparken, men Peter Hultqvist stannar som försvarsminister vilket är en attack mot Alliansen.

Volvos elbilssatsning

"En bomb i bilvärlden"

ANALYS”Ökat konsumenttryck, tuffare miljöregler och bättre batterier. Tre faktorer som får bilindustrin att satsa på elmotorer. Men inget bilföretag har ännu valt att gå på knockout såsom Volvo”, skriver Dagens Arbetes reporter Harald Gatu.

3

"En fruktansvärt snabb omställning"

Om två år kommer varje ny Volvobil som lanseras att ha en elmotor. En snabb omställning som kännetecknar Volvo just nu, enligt IF Metalls Marko Peltonen på Volvo Cars motorfabrik i Skövde.

GS arbetsmiljörapport

”Vi för en ständig dialog”

DEBATTArbetsmiljöfrågan är viktig och det förs en ständig dialog med motparterna. Ökad avsättningen till deltidspension är ett sätt få anställda att orka jobba fram till pensionen. Det skriver två företrädare för Trä- och Möbelföretagen.

”Budskapet är tydligt: Minska arbetsbelastningen!”

DEBATT”Våra medlemmar vill ha ett hållbart arbetsliv i stället för företagens kortsiktiga vinster,” skriver två företrädare gör GS.

Stress växande orsak till arbetsskador

ArbetsmiljöAllt fler GS-medlemmar skadas på grund av stress och bristande ledarskap och bara hälften tror att de klarar att jobba till pension, enligt GS nya arbetsmiljörapport.

Ny lärlingsutbildning i höst

Allt är klart för en helt ny lärlingsutbildning på gymnasiet till hösten. Utbildningen är treårig och ger lön från första praktikdagen.

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Arbetsförmedlingens kontroller

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13

Konflikt om föräldraledigt på Orica

Sprängämnestillverkaren Orica i Gyttorp har hamnat på kollisionskurs med IF Metall om reglerna för föräldraledighet. Facket hävdar att arbetsgivarens tolkning missgynnar skiftarbetare och nu har frågan lyfts till en central förhandling.

8

Vandrarna

De ska ge Kebnekaise en match

Från pub-träffar till toppbestigning. Lagledaren på Lindbäcks Bygg i Piteå fick en ingivelse som har fått hela arbetslaget på fötter.

Hallå där, Peter Persson...!

49-årige Peter Persson på LK i Helsingborg får 5000 kronor i stipendium för sitt arbete mot rasism. Utdelare är IF Metall Nordvästra Skåne.

Banbrott

ÖGONBLICKETKlockan är 15.58 på Billerud Korsnäs, Gruvön.

Avtal 2017

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk - i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

Fabriken som badar i ljus

ARBETSMILJÖFabriksarbetarna på Husqvarna i Åsbro kan njuta av dagsljuset och naturen på jobbet varje dag. Här går fönstren från golv till tak.

”Ju fler barn, desto mer kärlek”

Familjen annorlundaTycker du att det är svårt att få ihop semesterplaneringen? Skänk en tanke åt tiobarnsfamiljen Nikula, som Dagens Arbete följt. Hur får pappa Sami ihop vardagen med heltidsarbete, hur hinner mamma Matilda med sin lite speciella hobby?

För högern går sänkt skatt alltid först

KrönikaDen stora skiljelinjen i svensk politik handlar om vad som är en rimlig trygghet för medborgarna. Och här har Sverigedemokraterna tydligt visat var de står.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Orättvisorna måste minskas – nu!

KRÖNIKA20 år av växande klyftor har urholkat förtroendet för samhället. Nu måste arbetarrörelsen ta ett samlat grepp om jämlikhetsfrågan.

Gör orättvisorna omoderna!

KRÖNIKAVi behöver arbeta lika systematiskt med jämställdhet som när vi jobbar med medlemsvärvning och med att teckna kollektivavtal.

”Det här är ingen one woman show”

"Jag är här nu", sa Marie Nilsson efter att ha valts till ny ordförande på IF Metalls kongress. DA möter en industri­arbetare som betonar lagarbetet men inser att hon inte kommer att bli älskad av alla.

1
Hämta mer