”Orimligt att ansvaret läggs på den drabbade”Helle Klein, chefredaktör.

”Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”Daniel Mathisen om Per Wirténs Augustprisnominerade reportagebok ”Är vi framme snart?”.

Foto: TT

”Han lever kvar i en gammal värld”

En omprövning av märket är inget som industrins parter tror på.
– Det är utmanande att professor Calmfors på det här sättet slänger in grus i det svenska lönebildningssystemet, säger IF Metalls ordförande Anders Ferbe.

Varken IF Metall, Teknikföretagen eller Kommunal håller med professor Lars Calmfors. Det var i går han ifrågasatte hur hållbart det är att i längden låta industrins förutsättningar avgöra löneökningarna på svensk arbetsmarknad.

– Det blir spänningar om man ska ha samma löneökningar i alla sektorer, sade han.

Enligt IF Metalls ordförande Anders Ferbe tar parterna hänsyn till en rad faktorer när märket sätts, så som inflation, produktivitetsökningar. Utifrån det bestämmer man det nationella löneutrymmet. Det är en modell som han tycker fungerar bra, och ska man ifrågasätta den behöver man ha ett alternativ. Det tycker han inte att Lars Calmfors har.

– Han lever kvar i en gammal värld där branscher inte hänger ihop.

Anders Ferbe tycker att systemet som det är nu ger möjlighet att anpassa lönebildningen efter till exempel ökad efterfrågan på arbetskraft, genom att lönerna ökar mer inom enskilda branscher eller företag.

– Det är ingenting i lönebildningsmodellen som säger att märket är ett tak för löneökningen.

Efterfrågan på arbetskraft är stor inom alla sektorer, säger han, även inom industrin, där det finns matchningsproblem. Därför tror han inte riktigt på Lars Calmfors grundantagande att efterfrågan stiger snabbare i andra branscher än i industrin. Däremot håller han med om att en åldrande befolkning kommer att kräva fler personer som jobbar i välfärden.

– Det är det som är fördelen med den stora flyktinginvandringen. Vi har stora grupper som är utanför arbetsmarknaden som kan fylla luckorna inom både industri, service och offentliga sidan.

För det krävs utbildning och att man verkligen identifierar bristyrken, säger han.

– Där måste arbetsmarknadspolitiken bli mycket bättre. Men att sänka lönerna löser inga problem.

Han tycker också industriavtalet gör det möjligt enskilda grupper kan få högre löneökningar än märket – så länge man är överens om det. På så sätt fick undersköterskor högre lön i förra avtalsrörelsen.

– Då stör det inte märkessättningen. Vi har den flexibiliteten.

Däremot tror han inte alls på en modell där industrins märke blir ett slags snitt för det totala löneutrymmet, som Lars Calmfors är inne på. Det skulle urholka märkets legitimitet.

– Han säger att industrin ska bli golv för andra. Då har vi en havererad lönebildning.

Han värjer sig mot Lars Calmfors påstående att det skulle finnas en konservatism hos parterna, att de gör som de alltid gjort.

– Industriavtalet förändras hela tiden. Inom ramen för det har vi gjort låglönesatsning, vi har höjt avtalens minimilöner och vi har gjort arbetstidsförkortning. Men vi är väldigt principiellt fasta i att det här måste avgöras utifrån ett antal makroekonomiska faktorer.

Inte heller Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe tror på en modell där vissa sektorer kan ha högre löneökningar än industrin.

Han tycker att Lars Calmfors missar hur nära sammankopplad välfärden är med industrin. Hälften av Sveriges BNP kommer från export, understryker han. Skattefinansierad verksamhet är helt beroende av de inkomsterna.

– Då kan inte de ha högre löneökningar än de som drar in pengarna, säger han.

– Jag tror ingen tror att man kan leva på att beskatta varandra.

Om efterfrågan på arbetskraft är stor i den privata inhemska sektorn, som byggsektorn, tycker han att det är ok att lönerna ökar ute på enskilda företag. Men inte i de centrala avtalen.

– Calmfors tänker bort de kollektivavtalsrättsliga och kollektivavtalspsykologiska aspekterna.

Snabbare ökande centrala bygglöner skulle leda till högre krav från andra branscher, till slut även industrin, tror han.

– Med den svenska avundsjukan kommer det att bli omöjligt att hålla i lönebildningen.

Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin anser också att det är den konkurrensutsatta industrin som måste normera nivån på löneökningarna.

– Det blir fel om vissa branscher som i dagsläget har medvind ska ta ut mer än det normerande märket, det är inte så det är tänkt att det ska fungera.

Att märket skulle vara ett tak håller han inte med om. Löneglidning sker i branscher som går starkt, genom att folk byter jobb eller lokalt får högre lön. Däremot har modellen visat att märket är ett golv anser han, till exempel då Kommunal nyligen lyckades få samma löneökning för personliga assistenter i den privata sektorn trots att arbetsgivarmotparten Almega krävde lägre löneökningar för den gruppen.

– Det kommer att komma en framtid då till exempel byggsektorn inte går lika bra – men ska självklart ska de ha samma utveckling som alla andra. Vi ska stötta de som har det tufft, säger Tobias Baudin.

Utmaningen att hålla på normeringen är stor, men modellen kommer inte att kollapsa tror han.

– Men det är viktigt att lyssna på vad han (Lars Calmfors, red. kommentar) säger. Vi har branscher som går som tåget och har full sysselsättning. Det är en pedagogiskt viktig uppgift att förklara för medlemmarna varför de ska hålla igen sina krav.

– Skulle vi släppa normeringen och låta marknaden styra – då skulle anställda i de kvinnodominerade sektorerna vara förlorare, säger Tobias Baudin.

Anna Julius, Marie Edholm

3Kommentarer

Tobias:

Helt rätt antagande från professorn. Den fackliga betongrörelsen har haft fäste för länge och ser inte till löntagarnas bästa. Kanske dags för eliten och fackpamparna att lära om så att deras doktrin omprövas.
Det är löntagarna värda. Eller hur? Oavsett vilken branch dom jobbar inom. Facket och eliten borde sluta hyckla

Lind:

Den skattefinansierade sektorn bekostas av välfärdsavgifter (skatter) om vi inte får in några exportinkomster till Sverige, hur ska vi då ha råd med välfärden. Om utgifterna blir större än inkomsterna hur kan vi då ha råd med ”välfärd.

Erik:

Personal inom vård, omsorg, skola får för lite betalt för att det ska fungera. Prioriterar högre löner till dem än att ha pengar att köpa saker. Sen borde vi kunna exportera mera om exportsektorns löner inte ökade, blir billigare att producera då. Eller kan vi ju privatisera vård och skola, så får folk bestämma själva vad som är viktigast, en ny bil eller att mina barn får gå i en bra skola och att min mamma får sin operation.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Ordlös bok ska öka säkerheten

SpråkstödHur pratar du säkerhet i skogen med kollegan som inte talar svenska? Prevent tog hjälp av en serietecknare och gjorde den ordlösa boken ”Jobba säkert i skogen”.

”Vi är vinnare, vi gör textilier av en förnybar råvara. Mer än 60 procent av världens kläder är av polyester, som görs av olja.” säger Lars Winter, vd Domsjö.

Hallå där Lars Winter...

Lars Winter, vd på Domsjö Fabriker har varit med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Indien för att sälja in ett bioraffinaderi i Örnsköldsvik.

#metoo

”Det måste bli en väckarklocka för industrin”

”Ovälkomna sexuella anspelningar”, ”oönskad fysisk kontakt” samt ”könsord, pornografiska bilder, nedsättande skämt”. 34 procent av kvinnorna i IF Metall har senaste året utsatts för någon typ av sexuella trakasserier på jobbet. Siffran är 59 procent för yngre kvinnor, visar en ny undersökning.

1

Fackkvinnor går ihop mot sexkultur

Svenska fackföreningskvinnor har samlats i uppropet #inteförhandlingsbart mot sextrakasserier. "Det kommer att ruska om", säger initiativtagaren Jenny Bengtsson. En av undertecknarna är IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

IF Metall kartlägger sexuella trakasserier

I kölvattnet av #metoo ska IF Metall kartlägga problemet med sexuella trakasserier genom enkäter på arbetsplatserna. "Vi är 300 000 medlemmar. Självklart är vi inte förskonade", säger förbundssekreterare Anna Jensen Naatikka.

GS lämnar samtal om etableringsjobb

GS-facket och fyra andra förbund ställer sig utanför LO:s regeringssamtal om etableringsjobb för nyanlända. "Vi har redan fungerande lösningar på plats", förklarar ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Gott om jobb finns det ju”

Massa- och pappersbranschen skriker efter ny arbetskraft. Därför har tre företag och Gävle kommun gått ihop om en skräddarsydd lärlingsutbildning. DA har besökt den första klassen på Polhemsskolan.

Fackledaren valde kryddstark tillvaro

Vad hände sen?Niklas Starow var GS-fackets ordförande på Tetra Pak i Lund, kämpade mot nedläggningen, men blev en av 250 som fick gå. Tre år senare är han bemanningsanställd, men planen är att bli chiliodlare på heltid.

En bil med nya funktioner

ÖGONBLICKETKlockan är 14.41 på Anpassarna i Hedemora.

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

Fackets värdegrund

IF Metall utesluter medlem

IF Metall har uteslutit en medlem som är aktiv i Nordiska motståndsrörelsen NMR. Två av hans arbetskamrater får vara kvar efter att ha tagit avstånd från den nazistiska organisationen.

2

Rätt livränta

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

”Man jobbar bättre när man mår bra”

Bowlingturnering, Ullaredsresor och en egen frisbeegolfbana. Zinkgruvans satsning på hälsa och gemenskap är prisbelönt.

Regeringen säljer in bioraffinaderi

INDIENRegeringen gillar starkt planerna på ett bioraffinaderi, där man gör en rad olika produkter av skogsråvara i stället för olja. I övermorgon åker landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Indien för att sälja in projektet hos Domsjös ägare.

Stora framtidsdagen

”Robotiseringen kommer att underlätta”

ENKÄTDagens Arbete frågade fem deltagare på Stora framtidsdagen: Vad krävs för att ta hem mer tillverkningsindustri till Sverige?

Minskad handel hot mot jobben

Minskad handel, fler handelshinder och populism skadar ekonomin och går ut över jobben. Det var fackets, forskningens och näringslivets representanter eniga om i sina spaningar.

1

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Det talas alltmer om att dra nya handelsgränser. Gör det Sverige mer isolerat eller kan vi med avancerad teknik expandera vår inhemska industri? Följ vår rapportering från Den stora framtidsdagen.

Teknikens osynliga normer formar världen

Tekniken gynnar inte nödvändigtvis samarbete och demokrati, sade docent Karin Hansson på Framtidsdagen. ”Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter."

”Det är som en sorts terapi”

ProfilenFarfarsfar, farfar och far jobbade vid järnvägen, men för Michael Kroon på Mörrums bruk stannade det vid en hobby. Nu har han flera stycken av den lyxmodell han drömde om som barn.

Närproducerat – ja tack!

NY GLOBALISERINGVärldshandeln håller på att byta skepnad. Avancerad teknik kan flytta massproduktion från Kina till – Småland. Vi har besökt en helautomatiserad fabrik som gör gardinstänger åt Ikea. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget här.

Så blir matlådan nyttig och god

Koll påMaten ska mätta, smaka gott – och vara hälsosam. DA tog hjälp av en nutritionist på Livsmedelsverket för att komponera rätt.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Nu ska 72 föreskrifter bli 17

Arbetsmiljöverket föreslår en hårdbantning av dagens 72 föreskriftshäften, skälet är att göra det lättare att förstå och följa reglerna. Hopslagningen av 2300 arbetsmiljöregler har tidigare kritiserats av arbetsgivare och fack.

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Läs Dagens Arbetes och Byggnadsarbetarens gemensamma granskning.

Dödsolycka på Mönsterås bruk

En person avled av sina svåra brännskador efter en arbetsplatsolycka på Södra cell i Mönsterås under tisdagsmorgonen.

”Det är mycket som ska fungera”

DET HÄR GÖR JAGLill Andersson är operatör på Stora Enso i Hyltebruk.

Bioraffinaderi kan skapa tusentals jobb

Arbetet med ett stort bioraffinaderi i Domsjö går in i en ny fas. En pilotstudie visar att det kan bli lönsamt och ge uppemot 5000 nya jobb i Örnsköldsviksregionen. Nästa steg är att utreda hur man skulle kunna finansiera satsningen.

Linda fortsatte ­ skiftet – tio mil bort

VAD HÄNDE SEN? Dagens Arbete berättade 2012 om hur processoperatören Linda Haglund och hennes man slet med skiftpusslet för att få ihop arbete och småbarn. Fem år senare fortsätter de som förut - fast ändå inte.

Hämta mer