"Vi slår värmerekord – men vem bryr sig?"Krönika, Malena Ernman.

"Hur ska det gå för dem som inte kvalar in i den svenska modellen?"Jeanette Herulf har tittat närmare på Per Molanders senaste rapport.

Märket utmanas

Foto: TT

”Han lever kvar i en gammal värld”

En omprövning av märket är inget som industrins parter tror på.
– Det är utmanande att professor Calmfors på det här sättet slänger in grus i det svenska lönebildningssystemet, säger IF Metalls ordförande Anders Ferbe.

Varken IF Metall, Teknikföretagen eller Kommunal håller med professor Lars Calmfors. Det var i går han ifrågasatte hur hållbart det är att i längden låta industrins förutsättningar avgöra löneökningarna på svensk arbetsmarknad.

– Det blir spänningar om man ska ha samma löneökningar i alla sektorer, sade han.

Enligt IF Metalls ordförande Anders Ferbe tar parterna hänsyn till en rad faktorer när märket sätts, så som inflation, produktivitetsökningar. Utifrån det bestämmer man det nationella löneutrymmet. Det är en modell som han tycker fungerar bra, och ska man ifrågasätta den behöver man ha ett alternativ. Det tycker han inte att Lars Calmfors har.

– Han lever kvar i en gammal värld där branscher inte hänger ihop.

Anders Ferbe tycker att systemet som det är nu ger möjlighet att anpassa lönebildningen efter till exempel ökad efterfrågan på arbetskraft, genom att lönerna ökar mer inom enskilda branscher eller företag.

– Det är ingenting i lönebildningsmodellen som säger att märket är ett tak för löneökningen.

Efterfrågan på arbetskraft är stor inom alla sektorer, säger han, även inom industrin, där det finns matchningsproblem. Därför tror han inte riktigt på Lars Calmfors grundantagande att efterfrågan stiger snabbare i andra branscher än i industrin. Däremot håller han med om att en åldrande befolkning kommer att kräva fler personer som jobbar i välfärden.

– Det är det som är fördelen med den stora flyktinginvandringen. Vi har stora grupper som är utanför arbetsmarknaden som kan fylla luckorna inom både industri, service och offentliga sidan.

För det krävs utbildning och att man verkligen identifierar bristyrken, säger han.

– Där måste arbetsmarknadspolitiken bli mycket bättre. Men att sänka lönerna löser inga problem.

Han tycker också industriavtalet gör det möjligt enskilda grupper kan få högre löneökningar än märket – så länge man är överens om det. På så sätt fick undersköterskor högre lön i förra avtalsrörelsen.

– Då stör det inte märkessättningen. Vi har den flexibiliteten.

Däremot tror han inte alls på en modell där industrins märke blir ett slags snitt för det totala löneutrymmet, som Lars Calmfors är inne på. Det skulle urholka märkets legitimitet.

– Han säger att industrin ska bli golv för andra. Då har vi en havererad lönebildning.

Han värjer sig mot Lars Calmfors påstående att det skulle finnas en konservatism hos parterna, att de gör som de alltid gjort.

– Industriavtalet förändras hela tiden. Inom ramen för det har vi gjort låglönesatsning, vi har höjt avtalens minimilöner och vi har gjort arbetstidsförkortning. Men vi är väldigt principiellt fasta i att det här måste avgöras utifrån ett antal makroekonomiska faktorer.

Inte heller Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe tror på en modell där vissa sektorer kan ha högre löneökningar än industrin.

Han tycker att Lars Calmfors missar hur nära sammankopplad välfärden är med industrin. Hälften av Sveriges BNP kommer från export, understryker han. Skattefinansierad verksamhet är helt beroende av de inkomsterna.

– Då kan inte de ha högre löneökningar än de som drar in pengarna, säger han.

– Jag tror ingen tror att man kan leva på att beskatta varandra.

Om efterfrågan på arbetskraft är stor i den privata inhemska sektorn, som byggsektorn, tycker han att det är ok att lönerna ökar ute på enskilda företag. Men inte i de centrala avtalen.

– Calmfors tänker bort de kollektivavtalsrättsliga och kollektivavtalspsykologiska aspekterna.

Snabbare ökande centrala bygglöner skulle leda till högre krav från andra branscher, till slut även industrin, tror han.

– Med den svenska avundsjukan kommer det att bli omöjligt att hålla i lönebildningen.

Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin anser också att det är den konkurrensutsatta industrin som måste normera nivån på löneökningarna.

– Det blir fel om vissa branscher som i dagsläget har medvind ska ta ut mer än det normerande märket, det är inte så det är tänkt att det ska fungera.

Att märket skulle vara ett tak håller han inte med om. Löneglidning sker i branscher som går starkt, genom att folk byter jobb eller lokalt får högre lön. Däremot har modellen visat att märket är ett golv anser han, till exempel då Kommunal nyligen lyckades få samma löneökning för personliga assistenter i den privata sektorn trots att arbetsgivarmotparten Almega krävde lägre löneökningar för den gruppen.

– Det kommer att komma en framtid då till exempel byggsektorn inte går lika bra – men ska självklart ska de ha samma utveckling som alla andra. Vi ska stötta de som har det tufft, säger Tobias Baudin.

Utmaningen att hålla på normeringen är stor, men modellen kommer inte att kollapsa tror han.

– Men det är viktigt att lyssna på vad han (Lars Calmfors, red. kommentar) säger. Vi har branscher som går som tåget och har full sysselsättning. Det är en pedagogiskt viktig uppgift att förklara för medlemmarna varför de ska hålla igen sina krav.

– Skulle vi släppa normeringen och låta marknaden styra – då skulle anställda i de kvinnodominerade sektorerna vara förlorare, säger Tobias Baudin.

Anna Julius, Marie Edholm

3Kommentarer

Tobias:

Helt rätt antagande från professorn. Den fackliga betongrörelsen har haft fäste för länge och ser inte till löntagarnas bästa. Kanske dags för eliten och fackpamparna att lära om så att deras doktrin omprövas.
Det är löntagarna värda. Eller hur? Oavsett vilken branch dom jobbar inom. Facket och eliten borde sluta hyckla

Lind:

Den skattefinansierade sektorn bekostas av välfärdsavgifter (skatter) om vi inte får in några exportinkomster till Sverige, hur ska vi då ha råd med välfärden. Om utgifterna blir större än inkomsterna hur kan vi då ha råd med ”välfärd.

Erik:

Personal inom vård, omsorg, skola får för lite betalt för att det ska fungera. Prioriterar högre löner till dem än att ha pengar att köpa saker. Sen borde vi kunna exportera mera om exportsektorns löner inte ökade, blir billigare att producera då. Eller kan vi ju privatisera vård och skola, så får folk bestämma själva vad som är viktigast, en ny bil eller att mina barn får gå i en bra skola och att min mamma får sin operation.

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

"Spänningar om alla ska ha samma löneökning"

Avtal 2017Det är på sikt ohållbart att tvinga resten av arbetsmarknaden hålla nere lönerna för att anpassa sig till exportindustrins förutsättningar. Det säger Arbetsmarknadspolitiska rådets ordförande Lars Calmfors.

1
 

Läs mer från Dagens Arbete:

Dubbla prestigepriser till Dagens Arbete

Dagens Arbetes Anna Tiberg och Elinor Torp kammade hem varsitt pris vid Fackföreningspressens dag. De belönas för bästa avslöjande respektive berättande text.

En folklig teaterapa

Han har varit tjuvjägare, pistvakt och hushållsmixer. Gett röst åt Pettson och Mulle Meck men också spelat i Romeo och Julia. Lennart Jähkel har rötter i skogsindustrin, han skulle skulle bli ingenjör som brorsorna men blev istället en folkkär skådis.

”Jag lär mig något nytt hela tiden”

DET HÄR GÖR JAGEva Vencel är resurslaborant på Stora Enso i Hylte.

Fikarumshatet

Efter ett terrordåd

Debatt”Våga ta ställning mot främlingsfientlighet. Kollektiv bestraffning är inte lösningen, den är en del av problemet.” Tanja Räisänen och Thomas Lindell, förtroendevalda inom GS, uppmanar alla kämpa mot rasismen i efterdyningarna av terrorattentatet i Stockholm i april.

”Handsken hjälpte mig tillbaka”

Blodkärlet sprack och en blodpropp slog ut Daniel Nilssons hand. En superavancerad servohandske gav honom en ny chans i arbetslivet.

Industrin och integrationen

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

Förhandlingar är ingen quickfix

KrönikaKRÖNIKA I det korthuggna, snabba och uppskruvade tonläge som präglar samhällsdebatten i dag kan en avtalsförhandling verka segdragen. Men trögheten är viktig!

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Vad vill den oheliga alliansen?

KRÖNIKAAlliansen upprepar gång på gång att regeringens politik för att stötta de svaga är skadlig för Sverige. Men den egna sakpolitiken har man lämnat därhän.

Rasismen på kafferasten

Kampen om fikarummet

Rasismen har blivit ett arbetsmiljöproblem. Arbetare ställs mot arbetare i fientliga samtal under rasterna. Nu ändrar facket strategi - följ med DA på kurs i Blekinge.

4

Så ska Volvo mota rasismen

För att mota rasistisk jargong arbetar fack och ledning på Volvo Cars i Olofström förebyggande, både på arbetsgolvet och i fikarummen. Ledstjärnan är företagets uppförandekod.

Ingen strejk i hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangfacket, HRF, har kommit överens med Visita om ett nytt kollektivavtal.

”Jag har rest runt världen med jobbet”

DET HÄR GÖR JAGLeif Ebbe Larsson är servicetekniker på Atlas Copco i Slagsta.

På randen till inbördeskrig

Gnistan tändes i Västervik under dessa dagar för 100 år sedan, och hungerkravallerna och strejkerna spreds över landet. Men i stället för ett upptrappat våld och inbördeskrig föddes - demokratin.

1

Med vältränade ögon

ÖgonblicketKlockan är 11.44 på Volvo Cars Body Components

Strid om avtal kan stoppa Volvos storsäljare

Volvo Cars kan stå utan stötfångare till flera populära bilmodellr modeller från den 5 maj. IF Metallklubben hos underleverantören Plastal har sagt upp arbetstidsavtalet. Utan ett avtal blir det inget nattskift.

Avtal 2017

IF Metall kan lägga sympativarsel

Om inte medlingen mellan Hotell- och restaurangfacket och Visita lyckas kan IF Metall komma att lägga "tunga sympativarsel" mot exportindustrin, sa ordförande Anders Ferbe på IF Metalls avtalsråd.

Enhälligt ja till IF Metalls avtal

IF Metalls avtalsråd sade i dag ja till den nya uppgörelsen. Dagens Arbete frågade fem delegater vad de tycker - det är mest mest ros men också en del invändningar om lönenivån.

Så fungerar låglönesatsningen

LO-förbundens krav på låglönesatsning var en av de tuffaste punkterna i årets industriavtal. Men den klubbades igenom. DA:s Harald Gatu reder ut hur den ska fungera ute på företagen.

1

"Avtalet som bröt ett tabu"

analysI det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Pappers sade ja till avtalet

På Pappers extra förbundsmöte vädrades rejält missnöje med det nya avtalet - men det blev ändå ett klart ja.

1

Operation rädda Industriavtalet

Ledare"Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

7

"Delpensionen är en framgång"

Pappers5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.

7

Rättegången mot Skogsnicke AB

Hovrätten prövar Skogsnickefallet

Sju skogsarbetere från Kamerun fick inte ut sina löner från företaget Skogsnicke. Nu ska fallet tas upp i hovrätten.

Är det okej att fråga om kriget?

DilemmatVi frågade Amr Alshami från Syrien om vad han tycker.

Tingsrätten friar alla Saab-chefer

Tingsrätten i Vänersborg friade i dag Saabs förre ägare och vd Victor Müller och sex andra personer på samtliga punkter.. Åtalen gällde bland annat svindleri och urkundsförfalskning.

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja utgåva du vill läsa.

"Jag använder olika tejper till olika kunder"

DET HÄR GÖR JAG Annika Svedberg är operatör på Stora Enso i Fors.

Ny teknik ska stoppa farliga vibrationer

VibrationerMutterdragarnas skakningar är mycket skadliga. Nu provas en prototyp med stötdämpare på Bilia i Västra Frölunda för att slippa problem med vita fingrar.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

Hämta mer