”Kläm åt fifflare i stället för funktionsnedsatta”Ledarkrönika, Jeanette Herulf.

”Jag önskar vi ska förstå att vägen framåt kräver några steg tillbaka.”Krönika, Malena Ernman.

”Spänningar om alla ska ha samma löneökning”

Lars Calmfors. Foto: TT

På sikt kan det bli ohållbart att industrins förutsättningar avgör löneökningarna, enligt Lars Calmfors. Nu vill han få parterna att fundera över märkets roll.
– Det är bättre att anpassa systemen i tid.

Arbetsmarknadspolitiska rådet

Arbetsmarknadspolitiska rådet har funnits sedan 2015. Det finansieras av Svenskt Näringsliv, men ska arbeta självständigt. Syftet är att bedöma ”arbetsmarknadens funktionssätt och de faktorer som påverkar denna”.

Tisdagens rapport är rådets tredje. Temat i år är tudelning på arbetsmarknaden. Förutom det som handlar om industrins märkessättning, skriver rådet i rapporten om uppdelningen mellan fasta anställningar och visstidsanställningar, samt den högre arbetslösheten bland utrikes födda.

Industriavtalet är ett samarbetsavtal mellan fack och arbetsgivare i industrin. Avtalet kom till 1997 efter en uppmaning från regeringen. 70- och 80-talens okontrollerade löneökningar hade lett till hög inflation och försämrad svensk konkurrenskraft.

Industriavtalets syfte är bland annat en kontrollerad lönebildning som utgår från vilka löneökningar den internationellt konkurrenssatta industrin tål. Därför går industrin först ut i avtalsrörelsen och sätter ”märket”, alltså nivån på löneökningarna, som alla andra parter sedan följer.

Syftet med industrins märke är att löneökningarna på hela arbetsmarknaden inte ska bli större än vad den exportberoende industrin klarar av. Men nu ökar efterfrågan på arbetskraft snabbare i den inhemska tjänstesektorn än i exportindustrin. Om lönerna inte tillåts stiga mer där kan det på sikt leda till att man inte hittar tillräckligt med arbetskraft, menar Lars Calmfors, ordförande i Arbetsmarknadspolitiska rådet, som presenterade en ny rapport i dag.

– Det blir spänningar om man ska ha samma löneökningar i alla sektorer, säger han.

Just nu beror den ökande efterfrågan i Sverige delvis på högkonjunkturen. Men Lars Calmfors menar att det också är en strukturell förändring där efterfrågan på arbetskraft långsiktigt tippar över från exportindustrin till hemmamarknadens tjänstesektor. När befolkningen blir äldre, sparandet mindre, och när det ska satsas på infrastruktur, behöver det anställas fler människor inom välfärden och byggsektorn.

– Kan man inte tillgodose de sektorernas behov av arbetskraft, då ska ju marknadsekonomin fungera så att lönenivån måste stiga. Vi har ju inte planekonomi.

Därför tror han att det blir ohållbart ”lägga locket på”, och tvinga resten av arbetsmarknaden hålla nere lönerna för att anpassa sig till exportindustrins förutsättningar.

– Man kan hålla det flytande ett tag, men om systemet inte motsvarar realiteterna är det bättre att reformera i tid och behålla en samordning, än att det blir kaos och okoordinerat som vi ju hade under 10-15 år på 80- och 90-talet.

Han understryker att detta inte handlar om årets avtalsrörelse – där ser förutsättningarna goda ut för att kunna samordna sig runt märket. Det här handlar mer om fem-sex års sikt, tror han.

Vad ska då göras? En möjlighet att behålla nuvarande modell med industrins märke finns trots allt, tack vare de senaste årens flyktinginvandring. Där finns chansen att möta ökad efterfrågan på arbetskraft. Men det förutsätter utbildning, omskolning, och, enligt Lars Calmfors, någon form av enklare, lägre betalda jobb.

Om det inte går menar han att parterna bör se över märkets roll. Industrin kan fortsätta sätta ett märke, men exportmarknadens förutsättningar kan inte få hålla nere lönerna i alla sektorer i Sverige. Antingen kan industrins parter komma överens om ett högre märke än vad man egentligen klarar. Eller så lägger industrin sig på en nivå man tycker ska vara löneökningstakten för hela ekonomin, men kommer överens om att vissa sektorer ska få mer – det måste ske en relativ löneförändring. Då blir märket snarare ett snitt än, som nu, ett tak för löneökningarna.

– Det borde inte vara otänkbart, men det är mer komplicerat. Blir det väldiga diskrepanser mellan olika sektorer kan jag inte utesluta att det blir på det sättet.

Vad tror du om förutsättningarna för att industrins parter skulle gå med på något sådant?

– Det finns en väldig konservatism, man vill göra saker som man alltid gjort. Det gör man ända tills det till slut kollapsar. Jag ser inte framför mig nu att något ska hända, men vi har velat ta upp diskussionen. Man måste fundera över det här.


aj@da.se

1Kommentarer

Gotfried:

Calmfors har ju som vanligt helt rätt, men ”fackens” roll på arbetsmarknaden skulle undermineras om dom gick ifrån den ”svenska modellen” av planekonomi där lönerna bestäms helt och hållet av industrin och riksbank.
Modellen har visat sig vara en låglönefälla om det sätts procenttal för hela gruppen men också att det gör det mindre lönsamt att utbilda sig för högre befattning om det utgår samma krontal till alla.
Därför behövs den svenska modellen ses över i lönesättning som i så många andra aspekter.
Nuvarande regering slår sig för bröstet om modellen men faktum är att Sverige är på väg att återgå i klassamhället, tack vare -just den svenska modellen.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

DET NYA SAMHALL

Här tog Samhall isär granaterna

DA GRANSKAR.Anställda fick hosta, utslag och psykiska besvär. Ett orange färgpulver spreds i lokalen när de militära granaterna plockades isär. Samhall hade inte kontrollerat innehållet innan jobbet sattes i gång.

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. Dagens Arbetes granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

”Det ser ju skrämmande ut”

Samhalls vd Monica Lingegård säger i en intervju med SVT:s Rapport att hon kommer att agera på och följa upp Dagens Arbetes uppgifter om elektronikåtervinning och granatdemontering på Samhall.

Djupt ovärdigt, Nya Samhall

LEDAREMånga kan vittna om dålig arbetsmiljö hos Samhall med enformiga jobb och ökade prestationskrav. De redan svaga pressas till det yttersta.

1

#metoo

Regeringen mötte parterna om #metoo

Ministrarna Ylva Johansson och Åsa Regnér mötte i dag bland annat LO och Svenskt Näringsliv för att diskutera hur #metoo-kampanjen kan leda till praktiskt arbete ute på arbetsplatserna. "Ett överväldigande gensvar från parterna", kommenterar Johansson.

1

”Det måste bli en väckarklocka för industrin”

”Ovälkomna sexuella anspelningar”, ”könsord, pornografiska bilder, nedsättande skämt”. 34 procent av kvinnorna i IF Metall har senaste året utsatts för någon typ av sexuella trakasserier på jobbet. Siffran är 59 procent för yngre kvinnor, visar en ny undersökning.

4

Fackkvinnor går ihop mot sexkultur

Svenska fackföreningskvinnor har samlats i uppropet #inteförhandlingsbart mot sextrakasserier. "Det kommer att ruska om", säger initiativtagaren Jenny Bengtsson. En av undertecknarna är IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

"Vi måste fortsätta lära oss nytt"

Dagens Arbete knyter nu en av Sveriges viktigaste opinionsbildare till sig. Darja Isaksson är en flitig debattör och bland annat med i det nationella innovationsrådet: "Jag vill bidra till att minska rädslan med digitaliseringen."

SSAB döms för dödsolycka

SSAB döms till en företagsbot på 1,5 miljoner för dödsolyckan i Luleå 2014. Då omkom en arbetare hos en entreprenör när hans gaffeltruck kolliderade med ett lok.

”Jag var såld direkt” Carol Dahlberg ställer sina steelpans i rätt ordning inför en repetition med Panoply Steelband. Efter att en provapåkväll är hon helt såld på instrumentet och den västindiska musiken. Foto: David Lundmark

Carol är såld på slagverk

BAS PÅ FRITIDENOnsdagarna är heliga för Scaniamontören Carol Dahlberg. Då ställer hon upp sina basoljefat för repetition med The Panoply Steelband, vars västindiska rytmer omfamnar såväl Rihanna som Ack värmeland, du sköna.

”Vi vill inte skada våra egna lösningar”

KRÖNIKAInnan vi tar fram nya avtal för nyanlända och långtidsarbetslösa behöver vi ge de alternativ som redan finns en chans.

”Blåbärsölen blev väldigt god”

Ett av Sveriges hundratals mikrobryggerier finns på gamla bruksområdet i Frövi. Här gör Billerudselektrikern Urban Åhlgren lager, IPA och ibland en öl med blåbärssmak.

Den självutskrivande bron i Amsterdam. Ett projekt av det Nederländska företaget 3DMX. Foto: Pressbild

Här skrivs framtiden ut

Da reder utEn bro, mänskliga broskceller, en portion lasagne. Det tycks inte finnas några gränser för vad den snabbt växande 3D-tekniken klarar. DA reder ut hur det går till och besöker Siemens i Finspång, ett av exemplen på att Sverige tagit klivet in i framtiden.

IF Metall: Industrin utbildar för lite

Nästan alla IF Metallmedlemmar vill kompetensutvecklas, men bara en av tre har fått någon form av utbildning det senaste året. Var fjärde är orolig att deras kompetens inte ska duga i framtiden.

Blåser rent

ÖGONBLICKETKlockan är 14.07 på Holmen Braviken i Norrköping.

Testpanelen. Marcus Enlund, Daniel Bäckström, Peter Östman och Jonas Eriksson vet hur ett bra multiverktyg ska vara. Foto: David Lundmark

Ett paket med mycket innehåll

DA TESTAR.Vilka multiverktyg är egentligen värda att lägga i paket under granen? Vi lät fyra proffs snabbgranska åtta olika – och den dyraste är inte bäst, visade det sig.

Han som aldrig vill sitta still

Facket som synsTiden då folk gick med i facket av sig själva är förbi. Oscar Östlund har hittat sitt sätt att väcka intresset och värva många medlemmar. Men en grupp är svårare än andra – de inhyrda.

”Viktigaste är att du är medlem i något fack”

Som inhyrd till olika arbetsplatser kan det vara svårt att veta – vilket fack ska du tillhöra? DA frågar Mats Jägbro, GS-ombudsman med ansvar för bemanningsavtalet.

Northlands gamla gruva öppnar igen

Kaunis Iron, med svenska investerare, planerar att återuppta brytningen i Northlands gamla gruva i Kaunisvaara redan nästa sommar. Det kan ge 300 nya jobb. ”En tidig julklapp”, säger Jari Törmänen ombudsman på IF Metalls avdelning 1.

Stenkoll på arken

ÖGONBLICKETKlockan är 12.30 på Stora Enso i Skene.

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

Bläddra i magasinet

Alla Dagens Arbetes tryckta magasin finns som blädder-PDF. Här kan du välja vilken utgåva du vill läsa.

Pappers prisar kulturkämpe

Roger Berglund från Hallsta belönas med statyetten Cellulosaarbetaren för mer än 25 års arbete i Pappers kulturkommitté.

Slut på bjudsprit i Pappers

Pappers kommer inte längre att bjuda på någon form av alkohol med medlemmarnas pengar. Det beslutet togs under förbundsmötet som avslutas i dag.

”Vi är vinnare, vi gör textilier av en förnybar råvara. Mer än 60 procent av världens kläder är av polyester, som görs av olja.” säger Lars Winter, vd Domsjö.

Hallå där Lars Winter...

Lars Winter, vd på Domsjö Fabriker har varit med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Indien för att sälja in ett bioraffinaderi i Örnsköldsvik.

Ordlös bok ska öka säkerheten

SpråkstödHur pratar du säkerhet i skogen med kollegan som inte talar svenska? Prevent tog hjälp av en serietecknare och gjorde den ordlösa boken ”Jobba säkert i skogen”.

GS lämnar samtal om etableringsjobb

GS-facket och fyra andra förbund ställer sig utanför LO:s regeringssamtal om etableringsjobb för nyanlända. "Vi har redan fungerande lösningar på plats", förklarar ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Gott om jobb finns det ju”

Massa- och pappersbranschen skriker efter ny arbetskraft. Därför har tre företag och Gävle kommun gått ihop om en skräddarsydd lärlingsutbildning. DA har besökt den första klassen på Polhemsskolan.

Fackledaren valde kryddstark tillvaro

Vad hände sen?Niklas Starow var GS-fackets ordförande på Tetra Pak i Lund, kämpade mot nedläggningen, men blev en av 250 som fick gå. Tre år senare är han bemanningsanställd, men planen är att bli chiliodlare på heltid.

En bil med nya funktioner

ÖGONBLICKETKlockan är 14.41 på Anpassarna i Hedemora.

Hämta mer