”Vuxenutbildningen borde bli en av valets viktigaste frågor”Chefredaktör Helle Klein om utbildningarna i bristyrken som inte leder till jobb.

”Förnekelsen svider för klassresenären”Anneli Jordahl om att förneka sitt ursprung, förakt för kroppsarbete och en fransk författar­e som fått nog.

”Spänningar om alla ska ha samma löneökning”

Lars Calmfors. Foto: TT

På sikt kan det bli ohållbart att industrins förutsättningar avgör löneökningarna, enligt Lars Calmfors. Nu vill han få parterna att fundera över märkets roll.
– Det är bättre att anpassa systemen i tid.

Arbetsmarknadspolitiska rådet

Arbetsmarknadspolitiska rådet har funnits sedan 2015. Det finansieras av Svenskt Näringsliv, men ska arbeta självständigt. Syftet är att bedöma ”arbetsmarknadens funktionssätt och de faktorer som påverkar denna”.

Tisdagens rapport är rådets tredje. Temat i år är tudelning på arbetsmarknaden. Förutom det som handlar om industrins märkessättning, skriver rådet i rapporten om uppdelningen mellan fasta anställningar och visstidsanställningar, samt den högre arbetslösheten bland utrikes födda.

Industriavtalet är ett samarbetsavtal mellan fack och arbetsgivare i industrin. Avtalet kom till 1997 efter en uppmaning från regeringen. 70- och 80-talens okontrollerade löneökningar hade lett till hög inflation och försämrad svensk konkurrenskraft.

Industriavtalets syfte är bland annat en kontrollerad lönebildning som utgår från vilka löneökningar den internationellt konkurrenssatta industrin tål. Därför går industrin först ut i avtalsrörelsen och sätter ”märket”, alltså nivån på löneökningarna, som alla andra parter sedan följer.

Syftet med industrins märke är att löneökningarna på hela arbetsmarknaden inte ska bli större än vad den exportberoende industrin klarar av. Men nu ökar efterfrågan på arbetskraft snabbare i den inhemska tjänstesektorn än i exportindustrin. Om lönerna inte tillåts stiga mer där kan det på sikt leda till att man inte hittar tillräckligt med arbetskraft, menar Lars Calmfors, ordförande i Arbetsmarknadspolitiska rådet, som presenterade en ny rapport i dag.

– Det blir spänningar om man ska ha samma löneökningar i alla sektorer, säger han.

Just nu beror den ökande efterfrågan i Sverige delvis på högkonjunkturen. Men Lars Calmfors menar att det också är en strukturell förändring där efterfrågan på arbetskraft långsiktigt tippar över från exportindustrin till hemmamarknadens tjänstesektor. När befolkningen blir äldre, sparandet mindre, och när det ska satsas på infrastruktur, behöver det anställas fler människor inom välfärden och byggsektorn.

– Kan man inte tillgodose de sektorernas behov av arbetskraft, då ska ju marknadsekonomin fungera så att lönenivån måste stiga. Vi har ju inte planekonomi.

Därför tror han att det blir ohållbart ”lägga locket på”, och tvinga resten av arbetsmarknaden hålla nere lönerna för att anpassa sig till exportindustrins förutsättningar.

– Man kan hålla det flytande ett tag, men om systemet inte motsvarar realiteterna är det bättre att reformera i tid och behålla en samordning, än att det blir kaos och okoordinerat som vi ju hade under 10-15 år på 80- och 90-talet.

Han understryker att detta inte handlar om årets avtalsrörelse – där ser förutsättningarna goda ut för att kunna samordna sig runt märket. Det här handlar mer om fem-sex års sikt, tror han.

Vad ska då göras? En möjlighet att behålla nuvarande modell med industrins märke finns trots allt, tack vare de senaste årens flyktinginvandring. Där finns chansen att möta ökad efterfrågan på arbetskraft. Men det förutsätter utbildning, omskolning, och, enligt Lars Calmfors, någon form av enklare, lägre betalda jobb.

Om det inte går menar han att parterna bör se över märkets roll. Industrin kan fortsätta sätta ett märke, men exportmarknadens förutsättningar kan inte få hålla nere lönerna i alla sektorer i Sverige. Antingen kan industrins parter komma överens om ett högre märke än vad man egentligen klarar. Eller så lägger industrin sig på en nivå man tycker ska vara löneökningstakten för hela ekonomin, men kommer överens om att vissa sektorer ska få mer – det måste ske en relativ löneförändring. Då blir märket snarare ett snitt än, som nu, ett tak för löneökningarna.

– Det borde inte vara otänkbart, men det är mer komplicerat. Blir det väldiga diskrepanser mellan olika sektorer kan jag inte utesluta att det blir på det sättet.

Vad tror du om förutsättningarna för att industrins parter skulle gå med på något sådant?

– Det finns en väldig konservatism, man vill göra saker som man alltid gjort. Det gör man ända tills det till slut kollapsar. Jag ser inte framför mig nu att något ska hända, men vi har velat ta upp diskussionen. Man måste fundera över det här.


aj@da.se

1Kommentarer

Gotfried:

Calmfors har ju som vanligt helt rätt, men ”fackens” roll på arbetsmarknaden skulle undermineras om dom gick ifrån den ”svenska modellen” av planekonomi där lönerna bestäms helt och hållet av industrin och riksbank.
Modellen har visat sig vara en låglönefälla om det sätts procenttal för hela gruppen men också att det gör det mindre lönsamt att utbilda sig för högre befattning om det utgår samma krontal till alla.
Därför behövs den svenska modellen ses över i lönesättning som i så många andra aspekter.
Nuvarande regering slår sig för bröstet om modellen men faktum är att Sverige är på väg att återgå i klassamhället, tack vare -just den svenska modellen.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Rätt livränta

Ny dom slår fast hur livränta ska beräknas

Livräntan ska beräknas på inkomsten som personen hade då skadan uppstod, oavsett hur lång tid som har gått. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i två domar.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

"Ville bli svetsare – kom till en lekstuga"

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft. 

1

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska gå utbildningarna”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

”Vi har inte tid att vara deprimerade!”

DEBATTVi ser attacker på las, på arbetsmiljöarbetet - på hela den svenska modellen. Borgarna och SD har startat krig mot löntagarna. Dags att börja prata politik på jobbet, skriver Vanja Elsilä, förtroendevald inom GS.

1

DET NYA SAMHALL

Har jobb på Samhall – men får inget att göra

Inge har varit anställd på Samhall i över 30 år, men det senaste året har han inte haft några arbetsuppgifter. Han mår dåligt av att inte få jobba, men företaget säger att det är ”väldigt svårt” att hitta något arbete att utföra, eftersom Inge är blind.

5

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4

”Samhall, ta ansvar för er personal”

DEBATT Vi har under 2017 gjort 140 besök på Samhall, ett företag med 345 medlemmar. Tidsmässigt mer än en heltidstjänst, och helt ohållbart, skriver tre ombudsmän på IF Metall i Blekinge.

3

Lyser upp bäst i spåret

DA testarTrots tidig solnedgång och mörka kvällar går det att vara utomhus hela vintern. Vad som krävs är en riktigt bra pannlampa. Vi lät tre vana mountainbikecyklister testa åtta olika modeller.

Charlie Lindström: ”Jag sökte utbildningen för att jag ville ha jobb och för att bilar var ett intresse. Man måste visa hur kul det är, och att det är ett yrke för alla, även kvinnor, fast det är så mansdominerat.” Foto: Per Groth

Statusskolor ska locka fler att bli bilmekar

REKRYTERINGLätt att få jobb och bra betalt. Ändå vill för få bli bilmekaniker. Nu tar skolorna hjälp av företagen för att locka unga och vässa utbildningen. DA har besökt ett certifierat motorcollege i Västerås.

2

GS-radio från slottet

ÖGONBLICKETKlockan är 17.18 på Hellidens folkhögskola i Tidaholm.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket driver igenom sin hårt kritiserade bantning av antalet föreskrifter, enligt ett beslut av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenheim. De nya säkerhetsreglerna kan dock inte träda ikraft förrän om tre år

Träindustrin på jakt efter folk

Fyra av tio företag inom trä- och möbelindustrin uppger att bristen på arbetskraft hindrar dem från att öka produktionen, enligt en ny undersökning. Inom fem år behöver branschen anställa 8 400 personer.

FACKET FÖR UNGA

När Internationalen tystnar, vad gör vi då?

DEBATTMedlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.

2

Industridagen 2018

Ferbe utreder krisjobb åt regeringen

KorttidsarbeteIF Metalls förre förbundsordförande Anders Ferbe får regeringens uppdrag att ta fram ett nytt system för korttidsarbete i kristider. Det handlar om att hitta ett sätt där företagen kan behålla sin personal och kompetensutbilda den för att vara beredd när konjunkturen vänder uppå igen.

Domsjö bruk prisas för jämställdhet

Domsjö Fabriker får årets upplaga av industrins jämställdhetspris. Man får det för att man under lång tid varit en ”företagsam föregångare i en traditionellt manlig miljö.”

Lönerna på pappersbruken

Södra Mönsterås har en snittlön på 31 078 kr/månaden. Foto: Jan Nordström

Oförändrat i lönetoppen

PAPPERS LÖNERÄven 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Verklighetens Science Fiction

”En enorm kraft att förändra”

Framtidsforskaren Anders Sandberg tror att science fiction haft stort inflytande på vår faktiska teknikutveckling.

IG Metall har träffat nytt avtal

Tyska IG Metall har träffat en ny uppgörelse efter en hård konflikt med arbetsgivarna. Facket fick släppa delar av lönekravet för att få igenom kravet att kunna gå ner i arbetstid vid behov.

Staten stöttar Nortvolts batterifabrik med 146 miljoner

Northvolt har fått ytterligare en finansiär. Den statliga Energimyndigheten skjuter till 146 miljoner kronor till projektet.

Svenska industrijättar satsar på grönt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall vill bygga en testanläggning för att tillverka stål utan utsläpp av klimatgaser. Målet är att nå industriell skala till 2035.

Metall-ledaren Bert Lundin är död

Bert Lundin, en av efterkrigstidens mest betydelsefulla arbetarledare, har avlidit 96 år gammal. Han ledde dåvarande Metall när den svenska fackföreningsrörelsen var som starkast och var också djupt engagerad i internationellt solidaritetsarbete.

Riktigt bra. Så tycker Peter Danielsson och Börje Holmblad om yoga, som de testar för första gången under en träff i Falun. Foto: Karin Thoring

Maskinförare med fokus på bättre hälsa

FRISKVÅRDDA möter tretton maskinförare som efter ett träningspass i Falun inte längre tycker att yoga är ”sånt där trams”. De ingår i Stora Ensos hälsosatsning, med pengar från Centralfonden. Alla vittnar om att små grejer kan göra storverk, som att byta kaffebrödet mot ett ägg.

Inhyrning Scania

Scania slutar med inhyrning

Nytt avtalScania stoppar inhyrningen, i stället återgår man till visstidsanställningar, ambitionen är att de ska leda till fasta jobb. ”Det känns mycket bra att få skriva under det här avtalet”, säger Michael Gustafsson, verkstadsklubbens vice ordförande.

4

Scania: Vi får ökad flexibilitet

Scanias produktionsdirektör Ruthger de Vries är mycket nöjd med uppgörelsen.

Illustration: Emma Hanquist/form nation

Är det dags att slå larm? 

Koll påHär får du tips om hur du larmar om missförhållanden på jobbet utan att råka illa ut.

1938 Efter hot om lagstiftning kom fack och arbetsgivare överens om hur lönerna skulle bestämmas – utan inblandning av staten. Saltsjöbadsavtalet var startskottet för hur man förhandlar löner i Sverige i dag. Foto: Pressens Bild/TT Nyhetsbyrån

Sveriges unika lönesättning

DA reder utHur låg får en lön vara? Faktiskt hur låg som helst. Sverige har ingen lag som bestämmer en miniminivå. Det är vi nästan ensamma om i Europa.

Robotiseringen av arbetslivet

Tidigare var Johan Karlssons arbetsuppgifter rena hantverket. I dag servar han de robotar som monterar toalettstolarna. Nu ska ännu fler robotar in i produktionen när Ifö Sanitär bygger ut. Foto: David Lundmark

Kamp för jobben i nya robotvågen

RobotarMaskinerna fortsätter att fylla svenska fabriker – i en ny våg av automatisering. Hur behåller man jobben då? Dagens Arbete sökte svaret i Virsbo och Bromölla.

”Kompetensförsörjningen en tickande bomb”

AnalysBland annat GS och IF Metall går med i ett treårigt branschprojekt, där man satsar 75 miljoner för att säkra kompetensförsörjningen i mindre företag. "Det kan behövas", skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Hämta mer