”Kosta vad det kosta vill att ta del av en utdöende kultur”Krönikören Carl Linnaeus och hans punkband säger adjö till en klassisk studio.

”Vreden mina vänner. Vart ska den riktas?”Krönika, Anneli Jordahl

Industrin och integrationen

Monica förklarar att substantiv kan ha ­bestämd och obestämd form. Nibal, ­Andrzej och Izabela övar. Foto: Ylva Bergman.
Läppar i olika former visar hur munnen ser ut när den formar olika vokaler. Foto: Ylva Bergman.
Varje vecka kommer Monica och undervisar anställda på Myresjöhus som behöver lära sig mer svenska. Foto: Ylva Bergman.
Fredag eftermiddag och nära till skratt. Nibal och ­Andrzej har en arbetsvecka i husfabriken bakom sig. Foto: Ylva Bergman.
Nibal har jobbat som byggnadssnickare tidigare, så det var lätt att komma in i arbetsuppgifterna på Myresjöhus. Foto: Ylva Bergman.

De pluggar svenska på jobbet

Lyssna eller ladda ner reportaget här:

Integration. Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare.

Stort intresse för språkkurserna

Inför att språkkursen skulle starta i Myresjö genomförde ­företaget intervjuer och språktester med sina anställda, för att bestämma vilka som behövde lära sig mer svenska.

Dessutom fick alla som ville anmäla intresse. Det blev 40 namn på listan. ”Tyvärr fick inte alla plats i de två grupperna. Några som pratar för bra svenska fick vi säga nej till”, säger Joseph Kelemen, produktions­ledare på fabriken.
Kursen går på fredagar direkt efter arbets­dagens slut och deltagarna lägger två ­timmar av sin fritid på att lära sig svenska.

Som en uppmuntran betalar ­företaget ut övertidsersättning den första timmen.

Återinvesterar vinsten

Obos Sverige AB har cirka 900 med­arbetare, bland annat på husfabrikerna i Vrigstad och Sundsvall (Smålandsvillan) samt i Myresjö (Myresjöhus).

Ägs av den norska koncernen Obos – en bostadsorganisation som ägs av drygt 400 000 medlemmar. Den kan jämföras med den svenska bostadskooperationen HSB.

All vinst återinvesteras i verksamheten.

Det är fredag, och lektionen inleds med pussmun och vokaler. Monica Flores håller upp en stencil med handritade läppar i olika former.
– Eeee, säger hon och formar munnen till ett leende.
– Eeee, härmar fem personer i rummet.
– Iiiii, säger Monica och visar ett ännu bredare ­leende.

Gruppen svarar på samma sätt.
– Yyyy, säger hon sedan, men får bara några tveksamma vokaler tillbaka.
– Försök! Gör så med munnen, som när du ska ge en puss, visar Monica.

Det är fredag eftermiddag och Obos husfabrik i Myresjö är så gott som tömd på folk. Bara Monica Flores och dagens fem deltagare i språkkursen är kvar. Den här veckan är det nybörjargruppen som har lektion och Monica nöter vokalernas svenska uttal med dem.
– Ööööö, säger hon.
– Åååå, svarar någon och Monica tar om tills uttalet sitter.

Varje vecka kommer hon hit och undervisar anställda på Myresjöhus som behöver lära sig mer svenska – ena veckan på nybörjarnivå och den andra lite mer avancerad. Det är företaget som anlitar henne och betalar för språklektionerna.

Man kan säga att det hela började för två år sedan, några mil väster om Myresjö, på systerfabriken i Vrigstad. Efterfrågekurvan på trähus pekade brant uppåt, arbetslösheten i regionen var låg och konkurrensen om arbetskraften hög.

– Vi hade svårt att hitta folk, berättar Joseph Kelemen, som i dag är produktionsledare på fabriken i Myresjö.

Då jobbade han i Vrigstad och bemanningsbolagen som de använde sig av lyckades inte längre rekrytera personal till fabriken. Joseph började leta efter andra möjligheter och tog kontakt med en yrkesvägledare i kommunen för att ordna en studiedag på företaget. Det ledde till att några intresserade sökte och fick jobb. Joseph fortsatte att jobba med yrkesvägledaren och kommunens arbetsmarknadsenhet Jobbhuset. Samtidigt tipsade anställda sina kompisar om att där fanns jobb.

”Hur många stavelser finns i ordet flera?”,­ ­frågar Monica. Foto: Ylva Bergman.

Det gav resultat. På två år anställdes runt 50 personer, varav ungefär 15 nyanlända från bland annat Syrien, Somalia och Afghanistan. Men efter ett tag uppstod krockar.

– Det började bli negativt prat i lunchrummet. En del av de nya kunde inte språket och det var flera anställda som inte tyckte att det var en bra idé att ta in folk som inte kunde svenska.

Oron togs på allvar. För att arbetsplatsen ska vara säker, både för nya och gamla medarbetare, måste alla förstå vad som sägs. Men det är inte bara nyanlända flyktingar som behöver språkundervisning. En hel del anställda kommer från Polen och Estland, och många av dem pratar inte heller svenska.

I Myresjö finns skiftlag med nästan bara estländare, och då blir engelska språket på arbetsplatsen.

– Det fungerar inte. Vi måste ju kunna anställa folk som talar svenska, men inte engelska, säger Joseph Kelemen.

Jakten på en språklärare inleddes och till slut fick de tag på Monica Flores. Först höll hon kurser i Vrigstad, och sedan i höstas lär hon ut svenska på fabriken i Myresjö.

I det lilla rummet en trappa upp från ­fabriksgolvet sitter Kris, Andrzej och Izabela från Polen, Olga från Estland och Nibal från Syrien. Monica har gått vidare bland stencilerna till korta och långa vokaler. Hon förklarar att varje språk har en melodi och att ordens betydelse kan förändras om man har lång eller kort vokal.

– Glas. Där finns bara ett ”s” bakom vokalen, och därför säger man glaaas, överdriver hon.

– Glass har två ”s” bakom vokalen, säger hon för att visa skillnaden.

De ska öva på att växla mellan kort och lång vokal. Monica sätter på ett ljudspår från en språkkurs på datorn. En kvinnas röst hörs:

– Lååång-kort.

Deltagarna upprepar. Rösten fortsätter:

– Kort-lååång.

Alla hänger med och gör tydlig skillnad på vokalernas längd.
– Kort-kort-lååång, insisterar rösten.

Igen och igen i olika variationer övar klassen på korta och långa vokaler, ända tills rösten föreslår:
– Kort-kort-lååång-kort-kort-kort.

Där bryter gruppen ihop i ett uppgivet fnitter. Det är fredag eftermiddag och en hel arbetsvecka ligger bakom dem. De tränar en stund på att räkna till 20 i allt snabbare tempo. Sedan behövs en kaffepaus.

Nibal har jobbat som byggnadssnickare tidigare, så det var lätt att komma in
i arbetsuppgifterna på Myresjöhus. Foto: Ylva Bergman.

Nibal från Syrien har jobbat som byggnadssnickare tidigare. Här på fabriken snickrar han väggblock inomhus. Han har aldrig läst på sfi tidigare och tycker att språkkursen med Monica är bra.

– Det är inte så svårt. Jag lär mig när jag pratar med mina kompisar i arbetslaget. Vi pratar mycket.

Kris, Olga, Andrzej och Izabela bygger också väggblock. Vilken bakgrund man har spelar inte så stor roll, säger Joseph Kelemen.

– Några är snickare, andra är klädförsäljare eller ekonomer. Kapa virke, snickra bjälklag, takstolar och väggar – det kan man lära sig här på plats. Det är ingen skillnad om du är svensk eller från ett annat land.

Men språksvårigheterna kan öka belastningen på arbetskamraterna, tror han.
– I stället för att förklara en eller två gånger kanske du måste göra det fem eller sex gånger.

Avdelningarna strävar efter arbetsrotation, men nyanställda som inte är så bra på svenska kan bli kvar lite längre på varje station innan de får flytta vidare, för att hinna lära sig arbetet ordentligt.

Foto: Ylva Bergman.

Att anställa nyanlända är ett sätt att klara kompetensförsörjningen, men för Obos är det också ett sätt att bidra till en snabbare integration.

– Fabriken är en spegel av samhället, säger Joseph Kelemen.

Han vet själv hur viktigt det är att få ett jobb. Han kom från Ungern till Sverige för fem år sedan, studerade och tog magisterexamen, men hade svårt att hitta jobb. En kompis tipsade om att det fanns jobb på fabriken i Vrigstad och Joseph anställdes.

– Då var det allt! Pengar. Frihet. För alla nyanlända som får ett jobb är det ett jättesteg. Det skapar nya möjligheter.

Han tycker att Obos har gjort det bra med språkkursen, men nu vill han höja ribban för att integrera även utanför fabriken.

– Jag skulle vilja hitta handledare som kan lägga ner mer tid, men det kräver att det är personer som verkligen brinner för det privat också. Jag vet själv hur det är att inte ha någon anknytning till samhället.

Språk och jobb är viktiga steg, men det är när man börjar umgås privat som man kan bygga upp sitt eget nätverk, förklarar han.

Kaffepausen är slut och Monica läser högt från ett papper om substantiv:

– Substantiv kan vara en-ord eller ett-ord. Obestämd form används när man talar om något nytt eller obekant. Bestämd form används när man talar om något som redan är bekant.

Fem tomma blickar möter hennes.

– Det låter lite svårt, men jag ska förklara, lugnar Monica och tar några exempel för att visa.

Sedan övar de att prata om en penna och den pennan, en dag och den dagen, ett barn och det barnet. Ibland uppstår aha-moment:

– Aah! Om det är en – då blir det den? Och ett – blir det?
– Just precis, svarar Monica. En nyhet blir den nyheten, ett hus blir det huset.

Fredag eftermiddag och nära till skratt. Nibal och ­Andrzej har en arbetsvecka
i husfabriken bakom sig. Foto: Ylva Bergman.

Klockan närmar sig halv fyra, men de hinner gå igenom ett moment till. När använder man ”vill du” och när använder man ”vill du ha”?

Rätt uttryck ska matchas ihop med rätt ord på stencilen.
– Vill du kaffe? Nej. Vill du dricka kaffe, säger Nibal.

De går varvet runt och frågar om någon vill ha en cigarett, om någon vill sluta eller om någon vill ha en smörgås. De svarar artigt med ja tack och nej tack. Izabela får ställa sista frågan:

– Vill du dricka en öl? Det är fredag!


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

En gång var han själv en främling

I dag är det Syrien, för 25 år sedan kom flyktingarna från Balkan. För Aleksandar Srndovic blev bruket i Hallstavik vägen in i Sverige. Möt en stridbar fackbas och samhällsmedborgare som tror att industrin återigen kan bli en viktig integrationsmotor.

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

"Facken måste kliva fram"

DEBATT"Den flyktingkris som varken marknaden eller det politiska systemet idag förmår hantera skulle kunna vara ett tillfälle för facken att kliva fram i ljuset och återta positionen som hoppingivande samhällsbyggare", skriver skribenten och IF Metallaren Lars Henriksson i ett debattinlägg.

1

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

"Solidariteten gör det lättare att andas"

LedarePolitiken måste syresättas igen. Och hoppet finns i folkrörelse-Sverige bland de många frivilligarbetare som ser till att det myckna talet om vikten av integration blir verklighet.

Vägen till jobbet

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

Länken mellan behoven

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Bristyrken prioriteras

Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

De kom in i landet genom jobbet

INTEGRATIONHur får man in en fot på arbetsmarknaden i ett nytt hemland? Vi träffade fem industriarbetare som vet.

Världen möts på fabriken

Debatten handlar mycket om siffror, kvoter och gränser. Men bakom politiken finns människor. Nu kan du också lyssna på reportaget om Liibaan Mohamod och Lars Piirhonen. En var ett ensamt flyktingbarn, en kallades för skitig finnunge. Allt började vid en kaffeautomat – idag hjälper båda till på flyktingförläggningen.

Flest utlandsfödda i låglöneyrken

Nästan hälften av medlemmarna i förbund som organiserar låglönebranscher är födda utomlands.

"Industrin står för integration"

LedareIndustrin har historiskt fungerat som den största integrationskraften i samhället. Ändå förs debatten ofta som en kulturdebatt helt utanför arbetslivet.

3

Läs mer från Dagens Arbete:

Ta i trä i stället

DA:s Marcus Derland hittar lugnet med en bit lövträ i ena handen och en täljkniv i den andra.

Saab-kvinnorna lade i en ny växel

Vad hände sen?Dagens Arbete firar 20 år med ett fullmatat jubileumsnummer. Möt bland andra Pia, Pia och Sylvia som med flera tusen andra förlorade jobben vid Saabs jättekonkurs. Sen dess har det gått sex år.

Sammanhållning på hög nivå

Arbetskompisarna från Lindbäcks husfabrik har planerat och tränat i månader. Nu har dagen kommit, nu ska Kebnekaise bestigas. Dagens Arbete följde med på en tur som bjöd på gnistrande sol men också en ogästvänlig vägg av snö. Läs eller lyssna på reportaget här.

Politiker: Lär er jobbet på jobbet!

KrönikaDet borgerliga förslaget om instegsjobb är bara ytterligare ett i raden av försök att sänka lönerna.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Sämre koll på farliga jobb

Den myndighet som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Fyra av tio inspektörer har försvunnit på tio år. Nu ska antalet föreskrifter minskas kraftigt, vilket oroar fack och arbetsgivare. Dagens Arbete och Byggnadsarbetaren granskar Arbetsmiljöverket.

”Det ska bli lättare att förstå föreskrifterna”

Arbetsmiljölagen är från början av 70-talet och behöver moderniseras, menar Ywonne Strempl, avdelningschef på Arbetsmiljöverket.

”Det har inte blivit enklare”

Det som är på gång i Sverige genomförde Norge för fyra år sedan. Närmare 50 föreskrifter byggdes ihop till sex. Ingen av arbetsmarknadens parter jublar.

Klart med avtal för Samhall

Sju LO-förbund och Almega har enats om ett avtal för drygt 20 000 anställda på Samhall. Avtalet ger 1 594 kronor mer i månaden efter tre år.

2

Bud lämnat i Samhall-förhandlingarna

Medlarna i förhandlingarna om Samhall-avtalet har lämnat ett bud till LO-förbunden och Almega. De ska svara klockan 17 i dag.

Varje industrijobb skapar ett nytt på annat håll

RapportCentrala löneförhandlingar är inget bra sätt att skapa jämställda löner, skriver Industrins ekonomiska råd i sin rapport. Rådet tillbakavisar den kritik som funnits mot industrins roll att sätta lönenivån.

Framtidens industri

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Försäkringskassans utredningar ska bli mer rättssäkra

Försäkringskassan ska skrota de omdiskuterade så kallade SLU-utredningarna av sjukskrivna. Den nya metoden ska garantera att alla försäkrade behandlas på samma sätt – men förändringen får också kritik.

3

Löfven vill ha bättre korttidsarbete för nästa kris

Under finanskrisen försvann 80 000 industrijobb i Sverige. Nu säger statsminister Stefan Löfven till Dagens Arbete att han vill införa ett nytt system inför nästa stora kris: Företag ska kunna gå ner i tid och samtidigt utbilda personalen för att vara redo när ekonomin vänder.

2

Nobelpriset förklarar faran med skiftarbete

Tre amerikanska forskare delar årets Nobelpris i medicin, för att det har förklarat vad som styr våra inre biologiska klockor. ”Äntligen” kommenterar professor Torbjörn Åkerstedtt, en ledande expert när det gäller hur skiftarbete påverkar hälsan.

1
Charlie Christensen med Arne Anka inklippt i bilden

Arne Ankas skapare får prestigefyllt satirpris

DA:s tecknare Charlie Christensen får den finaste svenska satirmärkelsen, EWK-priset, för sitt 30-åriga arbete med Arne Anka. Christensen är en vass bevakare av vår samtid, om Donald Trump säger han: Det är svårt att göra satir på honom eftersom det går inte att överträffa honom.

Avtal 2017

LO-förbunden varslar om konflikt på Samhall

Sju LO-förbund varslar om konflikt om avtalet för de Samhallanställda, som gick ut i lördags. Orsaken är att LO och motparten Almega har olika syn på låglönesatsningen.

Robert Nyberg får ABF:s kulturstipendium

Satirtecknaren Robert Nyberg, som ritat för DA i mer än 20 år, får årets upplaga av ABF:s litteratur- och kulturstipendium på 100 000 kronor. Kolla in senaste årets bilder här.

Nu vill Tore stötta andra

Vad hände sen?Dagens Arbete har berättat om många människor genom åren. Nu möter vi några av dem igen. En truckolycka på Nordkalk på Gotland kostade tre ungdomar livet. Det var inte föraren Tore Hägboms fel, men skammen gjorde honom så sjuk att han inte klarade att jobba.

Arbetsmiljöverket rättar säkerhetsbroschyr

I flera år har Arbetsmiljöverkets broschyr om säkert skogsarbete prytts av en man med motorsåg – men utan säkerhetsbyxor. Efter DA:s påpekande är omslaget ändrat.

Facket tappar medlemmar i hela världen

Den fackliga organiseringen tappar mark. Det är trenden i världen - så också i Sverige, enligt en ny rapport. Och här hemma är nu tjänstemännen mer organiserade än arbetare.

Får livränta för skada från 70-talet

Han skadades av lösningsmedel på 70-talet, nu har han efter år av värk och utredningar fått livränta på över 1 miljon. Mannen är mycket nöjd med beslutet, även om han ska betala en del av kompensationen till försäkringsbolaget Afa för ersättningar han fått under åren.

2

Facken förbereder strid om låga Samhallslöner

Flera LO-fack förbereder nu stridsåtgärder för att få igenom låglönesatsningen även för Samhall. Arbetsgivaren Almega tycker att det blir för dyrt.

3

Vad hände sedan – Ortviken

Fackbasen blev teplockare

Vad hände sen?Dagens Arbete har en tradition av att berätta berörande historier. Till exempel om när hjärtinfarkten slog till på Ortvikens fackexpedition – två gånger. Nu har det gått ett par år, och allt är ­annorlunda för de tre arbetskamraterna.

Det nya arbetslivet

Bakom den europeiska jobbexplosionen

UtblickSedan 2013 har det skapats 5,4 miljoner nya jobb enbart i de 19 euroländerna. Men fyra av fem av dem är deltidsarbeten eller tillfälliga anställningar – och mestadels lågavlönade. DA visar i ett reportage från journalistnätverket Investigate Europe baksidan av det som kallats det europeiska jobbmiraklet.

"Krisen gav inget systemskifte i Sverige"

AnalysDet försvann 70 000 industrijobb i ett slag i Sverige - men arbetsmarknadens regler förändrades inte, skriver DA:s Harald Gatu. Inhyrningen har ökat, men de korta, otrygga jobben är inte fler och kollektivavtalen har fått extra hängslen och livrem för nästa kris.

Få Dagens Arbetes nyhetsbrev

NyhetsbrevVill du få de bästa nyheterna, granskningarna, berättelserna, bilderna och debattinläggen om arbetslivet – rakt in i din mejlkorg – fyll bara i din adress här.

”Det går fort nu – hänger ni med?”

ANALYSDA:s Harald Gatu om att digitaliseringen håller på att rita om världs­ekonomin i grunden.

Vad kan ni göra bättre?

ORDFÖRANDESVAR20-årsfirande DA låter företrädare för våra tre ägare reflektera bakåt och önska framåt.

2
Hämta mer