”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Industrin och integrationen

Monica förklarar att substantiv kan ha ­bestämd och obestämd form. Nibal, ­Andrzej och Izabela övar. Foto: Ylva Bergman.
Läppar i olika former visar hur munnen ser ut när den formar olika vokaler. Foto: Ylva Bergman.
Varje vecka kommer Monica och undervisar anställda på Myresjöhus som behöver lära sig mer svenska. Foto: Ylva Bergman.
Fredag eftermiddag och nära till skratt. Nibal och ­Andrzej har en arbetsvecka i husfabriken bakom sig. Foto: Ylva Bergman.
Nibal har jobbat som byggnadssnickare tidigare, så det var lätt att komma in i arbetsuppgifterna på Myresjöhus. Foto: Ylva Bergman.

De pluggar svenska på jobbet

Lyssna eller ladda ner reportaget här:

Integration. Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare.

Stort intresse för språkkurserna

Inför att språkkursen skulle starta i Myresjö genomförde ­företaget intervjuer och språktester med sina anställda, för att bestämma vilka som behövde lära sig mer svenska.

Dessutom fick alla som ville anmäla intresse. Det blev 40 namn på listan. ”Tyvärr fick inte alla plats i de två grupperna. Några som pratar för bra svenska fick vi säga nej till”, säger Joseph Kelemen, produktions­ledare på fabriken.
Kursen går på fredagar direkt efter arbets­dagens slut och deltagarna lägger två ­timmar av sin fritid på att lära sig svenska.

Som en uppmuntran betalar ­företaget ut övertidsersättning den första timmen.

Återinvesterar vinsten

Obos Sverige AB har cirka 900 med­arbetare, bland annat på husfabrikerna i Vrigstad och Sundsvall (Smålandsvillan) samt i Myresjö (Myresjöhus).

Ägs av den norska koncernen Obos – en bostadsorganisation som ägs av drygt 400 000 medlemmar. Den kan jämföras med den svenska bostadskooperationen HSB.

All vinst återinvesteras i verksamheten.

Det är fredag, och lektionen inleds med pussmun och vokaler. Monica Flores håller upp en stencil med handritade läppar i olika former.
– Eeee, säger hon och formar munnen till ett leende.
– Eeee, härmar fem personer i rummet.
– Iiiii, säger Monica och visar ett ännu bredare ­leende.

Gruppen svarar på samma sätt.
– Yyyy, säger hon sedan, men får bara några tveksamma vokaler tillbaka.
– Försök! Gör så med munnen, som när du ska ge en puss, visar Monica.

Det är fredag eftermiddag och Obos husfabrik i Myresjö är så gott som tömd på folk. Bara Monica Flores och dagens fem deltagare i språkkursen är kvar. Den här veckan är det nybörjargruppen som har lektion och Monica nöter vokalernas svenska uttal med dem.
– Ööööö, säger hon.
– Åååå, svarar någon och Monica tar om tills uttalet sitter.

Varje vecka kommer hon hit och undervisar anställda på Myresjöhus som behöver lära sig mer svenska – ena veckan på nybörjarnivå och den andra lite mer avancerad. Det är företaget som anlitar henne och betalar för språklektionerna.

Man kan säga att det hela började för två år sedan, några mil väster om Myresjö, på systerfabriken i Vrigstad. Efterfrågekurvan på trähus pekade brant uppåt, arbetslösheten i regionen var låg och konkurrensen om arbetskraften hög.

– Vi hade svårt att hitta folk, berättar Joseph Kelemen, som i dag är produktionsledare på fabriken i Myresjö.

Då jobbade han i Vrigstad och bemanningsbolagen som de använde sig av lyckades inte längre rekrytera personal till fabriken. Joseph började leta efter andra möjligheter och tog kontakt med en yrkesvägledare i kommunen för att ordna en studiedag på företaget. Det ledde till att några intresserade sökte och fick jobb. Joseph fortsatte att jobba med yrkesvägledaren och kommunens arbetsmarknadsenhet Jobbhuset. Samtidigt tipsade anställda sina kompisar om att där fanns jobb.

”Hur många stavelser finns i ordet flera?”,­ ­frågar Monica. Foto: Ylva Bergman.

Det gav resultat. På två år anställdes runt 50 personer, varav ungefär 15 nyanlända från bland annat Syrien, Somalia och Afghanistan. Men efter ett tag uppstod krockar.

– Det började bli negativt prat i lunchrummet. En del av de nya kunde inte språket och det var flera anställda som inte tyckte att det var en bra idé att ta in folk som inte kunde svenska.

Oron togs på allvar. För att arbetsplatsen ska vara säker, både för nya och gamla medarbetare, måste alla förstå vad som sägs. Men det är inte bara nyanlända flyktingar som behöver språkundervisning. En hel del anställda kommer från Polen och Estland, och många av dem pratar inte heller svenska.

I Myresjö finns skiftlag med nästan bara estländare, och då blir engelska språket på arbetsplatsen.

– Det fungerar inte. Vi måste ju kunna anställa folk som talar svenska, men inte engelska, säger Joseph Kelemen.

Jakten på en språklärare inleddes och till slut fick de tag på Monica Flores. Först höll hon kurser i Vrigstad, och sedan i höstas lär hon ut svenska på fabriken i Myresjö.

I det lilla rummet en trappa upp från ­fabriksgolvet sitter Kris, Andrzej och Izabela från Polen, Olga från Estland och Nibal från Syrien. Monica har gått vidare bland stencilerna till korta och långa vokaler. Hon förklarar att varje språk har en melodi och att ordens betydelse kan förändras om man har lång eller kort vokal.

– Glas. Där finns bara ett ”s” bakom vokalen, och därför säger man glaaas, överdriver hon.

– Glass har två ”s” bakom vokalen, säger hon för att visa skillnaden.

De ska öva på att växla mellan kort och lång vokal. Monica sätter på ett ljudspår från en språkkurs på datorn. En kvinnas röst hörs:

– Lååång-kort.

Deltagarna upprepar. Rösten fortsätter:

– Kort-lååång.

Alla hänger med och gör tydlig skillnad på vokalernas längd.
– Kort-kort-lååång, insisterar rösten.

Igen och igen i olika variationer övar klassen på korta och långa vokaler, ända tills rösten föreslår:
– Kort-kort-lååång-kort-kort-kort.

Där bryter gruppen ihop i ett uppgivet fnitter. Det är fredag eftermiddag och en hel arbetsvecka ligger bakom dem. De tränar en stund på att räkna till 20 i allt snabbare tempo. Sedan behövs en kaffepaus.

Nibal har jobbat som byggnadssnickare tidigare, så det var lätt att komma in
i arbetsuppgifterna på Myresjöhus. Foto: Ylva Bergman.

Nibal från Syrien har jobbat som byggnadssnickare tidigare. Här på fabriken snickrar han väggblock inomhus. Han har aldrig läst på sfi tidigare och tycker att språkkursen med Monica är bra.

– Det är inte så svårt. Jag lär mig när jag pratar med mina kompisar i arbetslaget. Vi pratar mycket.

Kris, Olga, Andrzej och Izabela bygger också väggblock. Vilken bakgrund man har spelar inte så stor roll, säger Joseph Kelemen.

– Några är snickare, andra är klädförsäljare eller ekonomer. Kapa virke, snickra bjälklag, takstolar och väggar – det kan man lära sig här på plats. Det är ingen skillnad om du är svensk eller från ett annat land.

Men språksvårigheterna kan öka belastningen på arbetskamraterna, tror han.
– I stället för att förklara en eller två gånger kanske du måste göra det fem eller sex gånger.

Avdelningarna strävar efter arbetsrotation, men nyanställda som inte är så bra på svenska kan bli kvar lite längre på varje station innan de får flytta vidare, för att hinna lära sig arbetet ordentligt.

Foto: Ylva Bergman.

Att anställa nyanlända är ett sätt att klara kompetensförsörjningen, men för Obos är det också ett sätt att bidra till en snabbare integration.

– Fabriken är en spegel av samhället, säger Joseph Kelemen.

Han vet själv hur viktigt det är att få ett jobb. Han kom från Ungern till Sverige för fem år sedan, studerade och tog magisterexamen, men hade svårt att hitta jobb. En kompis tipsade om att det fanns jobb på fabriken i Vrigstad och Joseph anställdes.

– Då var det allt! Pengar. Frihet. För alla nyanlända som får ett jobb är det ett jättesteg. Det skapar nya möjligheter.

Han tycker att Obos har gjort det bra med språkkursen, men nu vill han höja ribban för att integrera även utanför fabriken.

– Jag skulle vilja hitta handledare som kan lägga ner mer tid, men det kräver att det är personer som verkligen brinner för det privat också. Jag vet själv hur det är att inte ha någon anknytning till samhället.

Språk och jobb är viktiga steg, men det är när man börjar umgås privat som man kan bygga upp sitt eget nätverk, förklarar han.

Kaffepausen är slut och Monica läser högt från ett papper om substantiv:

– Substantiv kan vara en-ord eller ett-ord. Obestämd form används när man talar om något nytt eller obekant. Bestämd form används när man talar om något som redan är bekant.

Fem tomma blickar möter hennes.

– Det låter lite svårt, men jag ska förklara, lugnar Monica och tar några exempel för att visa.

Sedan övar de att prata om en penna och den pennan, en dag och den dagen, ett barn och det barnet. Ibland uppstår aha-moment:

– Aah! Om det är en – då blir det den? Och ett – blir det?
– Just precis, svarar Monica. En nyhet blir den nyheten, ett hus blir det huset.

Fredag eftermiddag och nära till skratt. Nibal och ­Andrzej har en arbetsvecka
i husfabriken bakom sig. Foto: Ylva Bergman.

Klockan närmar sig halv fyra, men de hinner gå igenom ett moment till. När använder man ”vill du” och när använder man ”vill du ha”?

Rätt uttryck ska matchas ihop med rätt ord på stencilen.
– Vill du kaffe? Nej. Vill du dricka kaffe, säger Nibal.

De går varvet runt och frågar om någon vill ha en cigarett, om någon vill sluta eller om någon vill ha en smörgås. De svarar artigt med ja tack och nej tack. Izabela får ställa sista frågan:

– Vill du dricka en öl? Det är fredag!

Läs mer: Industrin och migrationen


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

En gång var han själv en främling

I dag är det Syrien, för 25 år sedan kom flyktingarna från Balkan. För Aleksandar Srndovic blev bruket i Hallstavik vägen in i Sverige. Möt en stridbar fackbas och samhällsmedborgare som tror att industrin återigen kan bli en viktig integrationsmotor.

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

"Facken måste kliva fram"

DEBATT"Den flyktingkris som varken marknaden eller det politiska systemet idag förmår hantera skulle kunna vara ett tillfälle för facken att kliva fram i ljuset och återta positionen som hoppingivande samhällsbyggare", skriver skribenten och IF Metallaren Lars Henriksson i ett debattinlägg.

1

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

"Solidariteten gör det lättare att andas"

LedarePolitiken måste syresättas igen. Och hoppet finns i folkrörelse-Sverige bland de många frivilligarbetare som ser till att det myckna talet om vikten av integration blir verklighet.

Vägen till jobbet

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

Länken mellan behoven

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Bristyrken prioriteras

Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

De kom in i landet genom jobbet

INTEGRATIONHur får man in en fot på arbetsmarknaden i ett nytt hemland? Vi träffade fem industriarbetare som vet.

Världen möts på fabriken

Debatten handlar mycket om siffror, kvoter och gränser. Men bakom politiken finns människor. Nu kan du också lyssna på reportaget om Liibaan Mohamod och Lars Piirhonen. En var ett ensamt flyktingbarn, en kallades för skitig finnunge. Allt började vid en kaffeautomat – idag hjälper båda till på flyktingförläggningen.

Flest utlandsfödda i låglöneyrken

Nästan hälften av medlemmarna i förbund som organiserar låglönebranscher är födda utomlands.

"Industrin står för integration"

LedareIndustrin har historiskt fungerat som den största integrationskraften i samhället. Ändå förs debatten ofta som en kulturdebatt helt utanför arbetslivet.

3

Läs mer från Dagens Arbete:

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Vem ska jobba i skogen?

Skilda världarNär gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Efter coronan

Dags för ett bättre normaltillstånd

KrönikaNär vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

2

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

Bygger ett tak i trä

ÖgonblicketFramför Jari Salmi och Juho Teppola ligger en sjättedel av det som ska bli taket till en grillstuga.

Arbetsrätten

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Krisstöd

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

1

Nödår, strejker, slit – och äventyr

ArbetarhistoriaHur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

1

De ska vända gubbtrenden i skogen

Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.

Coronakrisen

Jesper Johansson är tjugosex år och har varit huvudskyddsombud i mer än två år. Foto: Åke Ericson

Sätter stopp för smittan

Nya risker.Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Coronakrisen – dag för dag

TidslinjeAllt hände så fort. Här kan du följa utvecklingen när det nya coronaviruset spreds över världen. Vilka konsekvenser det fick, och fortfarande får, med ett särskilt fokus på svensk industri.

Avtal på plats för korttidsarbete för bemanningsanställda

Nu kan även bemanningsanställda få stöd vid korttidsarbete. IF Metall och övriga facken inom LO har kommit överens med motparten om ett centralt avtal.

1

”När jag spelar finns bara här och nu”

PROFILENFlöjten och orkestern tar Maina Bejefalk till platser och tillfällen som hon annars inte skulle få uppleva – som kronprinsessans bröllop.

Regionala skyddsombud

Ingen utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud

TillträdesrättRegeringens förslag om att ge regionala skyddsombud rätt att komma in på arbetsplatser där facket inte har några medlemmar kommer att röstas ner. Flera partier går i dag samman för att stoppa förslaget.

1

”Det är de små arbetsplatserna som behöver oss”

Regionala skyddsombud är oroliga över utvecklingen. Vad blir steg två, frågar de sig. Och kommer Arbetsmiljösverige monteras ner ytterligare?

Vad är prislappen för folkhälsa?

KRÖNIKAMarknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.