– Statens ersättning till Samhall är för låg, säger näringsminister Björn Rosengren. Vi håller på att se över det nu.
I en intervju med Dagens Arbete säger han att ersättningen till Samhall legat still på 4,3 miljarder under de senaste åren, trots att företagets kostnader ökat. Det förhållandet ska justeras antingen med höjda anslag eller en minskning av statens krav på 32 miljoner arbetstimmar om året.
Björn Rosengren menar att en minskning av antalet timmar är ett realistiskt alternativ eftersom även marknaden minskat för Samhalls produkter. Han nämner Ericssons omstruktureringar som lett till att Samhall och andra underleverantörer blivit av med stora beställningar på delar till mobiltelefoner.
– Samhalls produkter ska säljas på en marknad. Det är det som är det unika med Samhall. De anställda deltar i produktionen på riktigt. De tränar i verkligheten.
– Finns det ingen avsättning för produkterna måste man tänka om. Det gör också Samhall när man satsar mer på tjänsteverksamhet.
Regeringens förhoppning är att tjänsteverksamhet, bland annat i form av entreprenad och personaluthyrning ska öka övergångarna bland de Samhallanställda till ”vanliga” jobb ute på arbetsmarknaden. På det sättet minskar behovet av arbetstimmar på Samhall.
Du nämner en minskning av antalet arbetstimmar och ökade anslag som två sätt att uppnå samma mål. Men är det inte helt olika saker?
– Blir det färre arbetstimmar inom Samhall med samma nivå på den statliga ersättningen ökar ersättningen per anställd.
Om regeringen bestämmer sig för att föreslå höjd ersättning till Samhall, kommer det med i vårpropositionen?
– Det kan jag inte svara på nu.
Björn Rosengren kommenterar även SCB:s arbetsmiljöundersökning inom Samhall som presenterades tidigare i år. Undersökningen visade bland annat att var femte anställd drar på sig nya arbetsskador i sitt arbete på Samhall.
– Det är allvarligt, säger Björn Rosengren.
Samtidigt menar han att undersökningen, i stort sett, visar att arbetsmiljön är ungefär den samma på Samhall som på övriga industriarbetsplatser. Till och med bättre, i vissa avseenden.
Enligt undersökningen har nästan hälften av Samhalls anställda monotona arbetsuppgifter, många dras med belastningsskador och känner sig stressade på jobbet. Uppfyller Samhall avtalet med staten om att erbjuda en god arbetsmiljö?
– Arbetsmiljön på Samhall borde vara bättre än på andra arbetsplatser. Men Samhall har tagit undersökningen på allvar. Det är bra. Från och med i år kommer de bland annat att genomföra enkäter en gång om året med de anställda.
Björn Rosengren tycker att fackens krav på ett arbetsmiljöavtal är rimligt. Poängen med ett avtal är, enligt facken, bland annat att få klara regler runt det förebyggnade arbetet och utbildningen av skyddsombud och arbetsledare.
Samhall har än så länge inte gått med på att teckna ett arbetsmiljöavtal. Samhall är ett statligt företag. Kan inte regeringen kräva det?
– Vi kan tvinga Samhall att ha en bra arbetsmiljö, men vi kan inte gå in och tvinga Samhall att teckna avtal. Kollektivavtalen bygger på en fri förhandlingsrätt.
