Det kan bli svårare att få vissa skador och besvär klassade som arbetsskador. Det är konsekvensen av en ny forskningssammanställning som har kartlagt sambandet mellan arbete och besvär.Vid prövning om en skada ska godkännas som en arbetsskada tas stor hänsyn till om det finns forskning som styrker att det är troligt att skadan har uppstått i arbetet. Det gäller att kunna visa att det var just arbetsfaktorerna som troligen orsakade sjukdomen eller besvären, inte fritidsverksamhet eller stigande ålder.
Svenska experter har nu gått igenom all forskning som finns om sambandet mellan arbete och olika besvär. Arbetet har finansierats av den privata arbetsmarknadens parter genom deras gemensamma försäkringsbolag Afa
Genomgången visar att det många gånger finns starka bevis för ett samband.
För vissa besvär finns det däremot inte några bevis som talar för ett samband.
– Vissa kommer förmodligen att tjäna på sammanställningen medan andra förlorar. Sannolikheten för avslag ökar för de som anmäler arbetsskador där bevisningen om samband med arbetet är svagt, säger Peter Westerholm som är professor vid Arbetslivsinstitutet och en av de som gjort sammanställningen.
Exempel på områden där sambandet mellan besvär och arbete är svaga:Nackbesvär och lyft, statiska eller monotona arbeten och repetitivt manuellt arbete.Ryggbesvär och arbete med långvarigt sittande.Stress/oro och nackbesvär.Skiftarbete/övertid och ryggbesvär.Arbete där det förekommer mycket hopp och höftledsförslitning.Besvär i leder och tennisarmbåge och obekväma arbetsställningar.
– Det gäller att ge en komplett bild när man ansöker om arbetsskadeprövning. Säger man att man bara har nackbesvär kan man hamna i ett läge där bevisningen bedöms som svag. Därför är det viktigt att tala om man också har besvär i andra kroppsdelar som till exempel axlar eller rygg, säger Peter Westerholm.
Palle Carlsson på LO:s löne- och välfärdsenhet är positiv till resultatet.
– Att sammanställningen visar att det inte finns något samband mellan vissa besvär och arbetet behöver inte bero på att det inte finns ett samband. Det kan vara så att kunskapen är dålig på dessa områden. Det är ett tecken på att kunskapen behöver ökas på flera områden och det är bra, säger Palle Carlsson.
Han välkomnar därför försäkringsbolaget Afa:s beslut att avsätta 10 nya miljoner kronor till forskning på sambandet mellan arbetet och besvär.
Även Palle Carlsson tror att vissa kan tjäna på sammanställningen, medan andra förlorar. Men han understryker att man alltid måste se på det enskilda fallet vid en arbetsskadeprövning.
– Även om forskningen generellt sett inte visar att det finns ett samband mellan skada och arbete kan det ju finnas ett samband i det enskilda fallet. Ålder, hur länge man arbetat, längd, dåliga leder eller svag rygg är saker som kan spela in. Det är därför viktigt att ge en komplett bild vid prövning, säger Palle Carlsson.
Den nuvarande arbetsskadeförsäkringen ska göras om så att det i framtiden blir lättare att få en skada klassad som arbetsskada. regeringens förslag väntas i december.
– Även om regeringen väljer att mjuka upp lagen så tror jag det kommer att krävas hyfsade bevis för ett samband även i framtiden, säger Peter Westerholm.
