Aktivitetsgarantin fungerar dåligt. Det framgår av en utredning som Pathric Hägglund vid Arbetsmarknadsstyrelsen (Ams) har gjort.

Aktivitetsgarantin kostar mer per person än andra stödformer, och varar under längre tid. Det är meningen att aktivitetsgarantin ska öka chansen för dem som varit arbetslösa under lång tid att återgå till vanligt förvärvsarbete.

Visserligen visar rapporten att den som deltagit i aktivitetsgarantin får arbete snabbare än den som inte deltagit. Efter ett år är sannolikheten för anställning 35 procent större för den som deltagit i aktivitetsgarantin än för den som stått utanför.

Men denna ökade chans till anställning gäller endast subventionerade arbeten, där arbetsgivaren får bidrag för att anställa. Aktivitetsgarantin ökar inte möjligheten att få ett vanligt arbete på den öppna arbetsmarknaden.

– Det kan bero på att arbetssökande inom aktivitetsgarantin i mindre utsträckning än andra söker jobb på egen hand, vid sidan av arbetsförmedlingen, säger Hägglund.

Den som efter aktivitetsgarantin fått arbete utan subvention löper, enligt rapporten, ökad risk att åter bli arbetslös.

– En förklaring kan vara att de som deltagit i aktivitetsgarantin ofta anvisas arbeten som de inte passar för.

Hägglund kan inte säga hur aktivitetsstödet skulle kunna förbättras.

– Det måste man undersöka närmare för att kunna svara på.

Enligt Dagens Nyheter försökte Ams hindra utredningen från att nå offentlighet. Pathric Hägglund vet inte om det stämmer.

– Internt var utredningen en ganska het potatis. Uppgifterna läckte ut innan verksledningen hunnit läsa rapporten.

”Första året med aktivitetsgarantin” presenterades vid ett seminarium i mitten av mars. Dagens Arbete skulle gärna publicerat en länk till rapporten, men Ams har ännu inte lagt ut dokumentet på nätet.