’Lernia dumpar löner’

Publicerad 2002-04-23, 12:00   Uppdaterad 2020-06-30, 16:16

Det statligt ägda Lernias anställda i Arendal i Göteborg kan tjäna tusentals kronor mindre än andra på samma arbetsplats. Ett klart fall av lönedumpning, anser Metalls avtalssekreterare Anders Tiderman.- Vi följer de avtal vi tecknat, svarar Lars Strömberg, vd för Lernia Personaluthyrning.

Anställda i bemanningsbranschen tjänar normalt sett lika mycket som andra med jämförbara jobb på det företag de hyrs ut till. Det är en av grundprinciperna i bemanningsavtalet som gäller de flesta uthyrningsföretag.

Lernia personaluthyrning har valt en annan väg och tecknat egna avtal med flera förbund inom industrin. Det ger Lernias metallare en fast lön, oavsett var de arbetar. Enligt Lernia personaluthyrnings vd Lars Strömberg leder avtalet ibland till att Lernias anställda tjänar mer än andra på företaget de hyrs ut till.

Men det finns också exempel på motsatsen. På Lernia i Arendal i Göteborg arbetar omkring 120 personer i en arbetskraftspool som hyr ut personal till bilindustrins underleverantörer. Omkring hälften av dem har bara visstidsanställningar.

Och skillnaderna i lön är stora mellan de Lerniaanställda och de som är direkt anställda hos underleverantörerna. Löneskillnader på ett par tusen kronor är inte ovanliga.

En Lerniaanställd Dagens Arbete varit i kontakt med tjänar 16 000 kronor, medan dem han arbetar med kan tjäna omkring 18 000 kronor.

– Ett klart fall av social dumpning. Det är inte acceptabelt i längden. Vi borde kräva ett hängavtal, säger Metalls avtalssekreterare Anders Tiderman.

Lernias anställda får ut full lön även när de inte hyrs ut någonstans. Bemanningsavtalet ger bara rätt till 85 procent av genomsnittslönen under de senaste tre månaderna.

– Det är en fördel våra fast anställda har som inte andra i uthyrningsbranschen har. Vi har valt den här vägen för att vi tycker det är bättre för våra anställda att de får samma lön hela tiden, säger Lernias vd Lars Strömberg.

Era anställda i Arendal tjänar ju ändå bara omkring 85 procent av den lön andra har i området?

– Vi kan jämföras med ett entreprenadföretag. Ibland får våra anställda mer än företaget de är på, ibland får de mindre. Efterhand som vi lär känna människor och de visar sig kvalificerade får de högre löner. Jag skulle tro att om man tittar på snittet för de 1 300 som vi anställde förra året så tjänar de inte mindre än andra. Lönedumpning för mig är att inte följa ingångna avtal. Vi följer de avtal vi tecknat.

Er lönegaranti blir inte heller lika mycket värd för visstidsanställda. Omkring hälften i Arendal saknar fast jobb. Är inte det mycket?

Vår målsättning är att ha en hög andel tillsvidareanställningar. Men vi vill inte lova folk en tillsvidareanställning innan vi vet att vi inte måste ändra oss inom tre månader.

FREDRIK KORNEBÄCK

Du kanske också vill läsa…

Skulle skyddats – i stället blev Therése av med uppdraget på Volvo

Nya regeln skulle skydda Therése – i stället blev hon av med uppdraget

Facket: Volvo Cars rundar systematiskt nya las-regeln  ”Värsta exemplet”

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

Slipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar…

Stora brister i Lernias yrkes­utbildning Liljeholmen

”Det blev näst intill revolution innan något hände”

Trots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

Här får de unga chans att ta över

Ett samarbetsprojekt i Värmland har gett över åttio arbetslösa ungdomar jobb i industrin. En av dem är William Sjöström på RZ Zampart i Karlstad.

”Det var inte svårt att få jobb”

”Det var inte svårt att få jobb”

Många arbetsplatser skriker efter kvalificerade arbetare. Samtidigt har många nya människor kommit till Sverige de senaste åren, och letar nu jobb. Bilia i Stockholm…

En av tre saknar behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

Hård prispress i industri­utbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1…

Arbetsförmedlingen granskar Lernia

Efter DA:s granskning ska Arbetsförmedlingen nu granska varför inte en enda svetselev på Lernia Halmstad fick något diplom under drygt två år.

Det stora slöseriet

Det stora slöseriet

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA…