Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat sedan mitten av 1990-talet och år 2000 var, enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, det år då klyftorna ökade allra mest. Och ökningen ser ut att fortsätta.Det framgår av LO-ekonomernas rapport om inkomstfördelningen i Sverige, som presenterades i samband med politikerveckan i Almedalen på Gotland.
– Inkomstklyftorna är fortfarande större i till exempel USA, Storbritannien och Frankrike än i Sverige. Men med den utveckling vi haft de senaste åren kan vi snart vara ikapp dem, säger LO-ekonomen Albin Kainelainen.
– Ökningen av inkomstklyftorna mellan 1999 och 2000 är den största som någonsin uppmätts av SCB. Då måste vi börja fundera över vad det är som håller på att hända i Sverige, säger LO:s chefsekonom Dan Andersson.
LO-rapporten visar också att Sverige har ett stort antal fattiga. Omkring en halv miljon människor befinner sig i en sådan ekonomisk situation att de har svårt att få pengarna att räcka till mat och hyra.
Men ökade inkomstskillnader gäller inte bara mellan arbetare och tjänstemän, utan också mellan olika LO-grupper. Så har till exempel vaktmästare och butiksbiträden tappat tio procent i inkomst jämfört med industriarbetarna.
– Ett tydligt exempel på att den solidariska lönepolitiken misslyckats, enligt Dan Andersson.
