Den som går ner i arbetstid för att vara föräldraledig riskerar att inte få full a-kassa vid arbetslöshet. Det visar två domar i Regeringsrätten. Nu tvingas Metall skärpa sina tolkningar.
De två separata tvisterna handlar om vilken arbetstid som ska ligga till grund för a-kassan för två kvinnor. Kvinnorna var hemma med barn i två år och mot slutet av föräldraledigheten arbetade de ungefär deltid. Efter föräldraledigheten blev den ena kvinnan arbetslös och den andra fick bara en 80-procentig tjänst hos sin gamla arbetsgivare.
Kvinnorna fick då ersättning från a-kassan, men beloppet grundades på deltidsarbetet under föräldraledigheten och inte på heltidsanställningarna de haft före graviditeten.
Både kammarrätten och länsrätten ansåg att ersättningen skulle grundas på inkomsten före föräldraledigheten och dömde a-kassan att betala ut större ersättning. Men Arbetsmarknadsstyrelsen drev ärendet vidare till Regeringsrätten som alltså gav a-kassan rätt.
Hittills har Metall haft en generösare tolkning av a-kassereglerna för föräldralediga. Nu tvingas a-kassan rätta sig efter Regeringsrätten, oavsett vad kassan tycker om dem.
– Jag ställer mig mycket frågande till domarna, säger Rose-Marie Hodann, kassaföreståndare på Metall. Vissa situationer förändras och borde kunna få en särskild prövning, som när man till exempel har små barn eller blir sjuk. Men vi ska titta på domarna, kanske ser de ut som de gör på grund av att kvinnornas heltidsanställningar faktiskt hade upphört.
Domarna rimmar illa med lagen om rätt till ledighet för vård av barn som ger småbarnsföräldrar rätt att tillfälligt gå ner i arbetstid med bibehållen trygghet, anser Rose-Marie Hodann. Den som gör det kan få betala ett högt pris vid arbetslöshet.
– Det blir en inlåsning för kvinnor där en tillfällig situation blir permanent, säger hon. Effekten blir könsdiskriminerande.
Hon får medhåll av Kurt Junesjö, förbundsjurist och expert på arbetsrättsfrågor på LO-TCO Rättsskydd:
– Konstruerar vi en lag där föräldralediga inte får a-kassa och där de flesta är kvinnor, då har vi en indirekt diskriminering. Regeringsrättsdomarna är reaktionära och det är tveksamt om de skulle hålla för en prövning i EG-domstolen.
