Dåliga matvanor och ingen motion gör svensken allt fetare. Under de senaste tjugo åren har antalet överviktiga fördubblats. Arbetarklassen drabbas värst.
De flesta som forskar kring folkhälsan är överens om det starka sambandet mellan matvanor, hälsa och klass. Fetma drabbar dem som har det sämst: lågutbildade, arbetslösa, invandrare och människor med sociala problem.
En rapport från Västra Götalandsregionen sammanfattar läget så här:
Barn till välutbildade föräldrar i storstäder tränar mer, äter bättre och väger mindre än barn till lågutbildade och arbetslösa som bor på landet.
Även bland vuxna finns skillnader i levnadsvanor visar en rapport från Folkhälsoinstitutet. Bland medelålders svenskar finns ett tydligt samband mellan lusten att motionera, den egna utbildningsnivån och var man bor.
Under de senaste tjugo åren har andelen svenskar som lider av fetma fördubblats från 250 000 till 500 000. Räknar man dessutom in de människor som räknas som överviktiga omfattas 2,5 miljoner svenskar.
Vad övervikten kostar samhället i form av förtidspensioneringar, sjukskrivningar och direkta sjukvårdskostnader finns det ingen som kan säga. En siffra som nämnts, bland annat av Statens beredning för medicinsk utvärdering, är sex miljarder kronor.
Kostnaderna har lett till att företagen börjat intressera sig för sambandet mellan ohälsa, övervikt och sjukfrånvaro. På många arbetsplatser pågår friskvårdsprojekt som innehåller viktväktarkurser, motion och hjälp att sluta röka.
Läs mer i dokumentet Fetma – den nya klassjukdomen.
