Efter en rad år präglade av arbetsfred och få strejkdagar brakar nu strejkstatistiken i höjden. Förra året strejkade omkring 80 000 anställda under sammanlagt närmare 630 000 arbetsdagar.

Så mycket har det inte strejkats på den svenska arbetsmarknaden sedan 1995, då sjuksköterskorna sade ifrån. Därefter har det varit glest mellan strejkerna. Under år 2000 till exempel, gick inte fler än 272 arbetsdagar åt till strejk.

Det är de kommunalanställdas strejk förra våren som står för den stora ökningen i fjolårets statistik. Förutom den och SKTF:arnas sympatistrejk ägde ytterligare tre strejker rum.

Den kortaste genomförde Svenska Hamnarbetarförbundet i januari 2003. Omkring 3 000 hamnarbetare i ett fyrtiotal svenska hamnar lade då ned sitt arbete i protest mot EU:s föreslagna hamndirektiv.

Elektrikernas strejk blev årets näst största och den ägde rum samtidigt som kommunalarnas.

Sist ut och ensam under andra halvåret var tågkonflikten mellan Svensk Lokförarförening och SJ som resulterade i 900 förlorade arbetsdagar.

Statistiken kommer från statliga Medlingsinstitutet, som sedan 2001 varje år ställer samman siffrorna om stridsåtgärder på arbetsmarknaden.