Teknikföretagen vill bestämma löneökningarna i industrin. Om andra avtal går före kan verkstadsindustrins arbetsgivare vara beredda att överge industriavtalet.

Länge talade mycket för att processindustrin skulle bli först ut med ett nytt kollektivavtal. Det handlade om stål- och metall, allokemiska eller pappers avtal. Men för tillfället tycks läget låst i förhandlingarna. Både på pappers och stål- och metalls avtalsområden är det bäddat för förhandlingar om lönenivåerna och arbetstidsfrågan. Andra frågor har redan diskuterats, med viss framgång.

Ändå har facken inte fått några konkreta bud om lönenivåer att diskutera. Det finns starka indikationer på att Teknikföretagen ligger bakom. De kan ha hotat arbetsgivarföreningarna inom processindustrin med att lämna industriavtalet om processindustrin går före och lägger sig på lönenivåer runt åtta procent på tre år.

Ingen av parterna bekräftar rent ut att det är så här.

– Det där är spekulationer. Men visst finns det ett samarbete på arbetsgivarsidan som ibland fungerar bra och ibland inte, säger Metalls avtalssekreterare Anders Tiderman.

Teknikföretagens chefsjurist Anders Weihe medger att Teknikföretagen vill sätta normen för löneökningarna. Men han förnekar att förbundet i dagsläget har hotat sina samarbetspartners med att säga upp industriavtalet.

– Nej, den typen av resonemang har vi inte. Men man kan lugnt konstatera att om industriavtalet inte innebär att det träffas avtal som stärker svensk konkurrenskraft, så måste man diskutera industriavtalet.

– Det är ingen ny diskussion. Och om någon går före och tecknar avtal på höga nivåer så spetsas den diskussionen till ytterligare.

Och det är viktigt för er att vara först och sätta normen för lönenivåerna?

– Det handlar inte om att det är vi som tycker det. Jag uppfattar det som att de flesta aktörer på svensk arbetsmarknad är överens om att Metall och Teknikföretagen är störst i industrin, då är det mest logiskt att bedöma hur avtalen påverkar konkurrenskraften hos våra företag.

Har inte det skapat sura miner hos andra arbetsgivarföreningar?

– Nej, det hoppas jag inte. Från min horisont eftersträvar vi dialog. Jag uppfattar inte att någon ser ett egenvärde i att vara först.

Det har funnits tecken på att samarbetet gnisslar mellan industrins arbetsgivare. I torsdags (26/2) skulle flera industriarbetsgivare ha samlats för att markera enighet och lämna ett samordnat bud till facken i industrin. Men den gemensamma aktionen ställdes in för ett par veckor sedan.

Vad det betyder för förhandlingarna är oklart. Trots det svåra läget utesluter Anders Weihe inte att det blir ett verkstadsavtal i helgen.

Samtidigt ger han en känga åt de fackliga företrädare som innan helgen har spekulerat i att det sett ljust ut i frågan om att teckna ett avtal innan de opartiska ordförandena kommer in som medlare på måndag.

– Det är inte kört att få ett avtal. Säger man att det är kört kan man lika gärna låta bli att förhandla. Jag tycker bara att det är dumt att gå ut innan förhandlingar dragit igång och säga att man är nära en uppgörelse eller att det är kört, säger Anders Weihe.