LO delar finska fackets syn på övergångsregler. Erfarenheterna efter EU:s utvidgning visar att reglerna knappast skulle haft någon effekt.

Den billiga arbetskraften kommer oftast till Sverige genom entreprenörer, bemanningsföretag eller som egenföretagare, menar Thord Pettersson, utredare på LO. Övergångsreglerna var aldrig avsedda för de grupperna.

Sverige och Irland var de enda gamla EU-länder som inte införde övergångsregler vid EU:s utvidgning den första maj förra året. LO var då, liksom nu, emot reglerna.

– Vår uppgift är inte att skydda svenska jobb utan att skydda svenska villkor, som Thord Pettersson uttrycker saken.

– Utländsk arbetskraft får gärna visa vad de har att konkurrera med, bara det inte är sämre villkor.

Men precis så har det blivit, kan Thord Pettersson konstatera.

– Vi har betydligt fler från de nya EU-länderna här än från de gamla och de har ingen unik kompetens som arbetsgivarna är ute efter. De är helt enkelt billigare.

Ändå hävdar han att övergångsregler hade varit meningslösa.

– Det är bättre att lösa problemet och se till att arbetare inte blir utnyttjade, säger Thord Pettersson.

LO:s strategi har hela tiden varit att förstärka kampen mot fusket på arbetsmarknaden. Skärpa kontrollen av företagen genom att ge facket större befogenheter att se till att kollektivavtalen följs, även om anställda inte är med i facket. Riksdagen har sagt ja till dessa krav.

2003 beviljades 11 600 arbetstillstånd för personer från kandidatländerna. Enligt LO har inflödet efter utvidgningen fördubblats.

– Men vi vet egentligen väldigt lite, säger Thord Pettersson.

– Man kan vara här tre månader i stöten utan att det märks någonstans i statistiken.

Dagens Arbete har sammanställt övergångsreglerna i EU-länderna. Klicka här för att se listan.