Volvofacket vill skydda anställda mot lönedumpning. Det finns ett recept som hjälpt tidigare: en avtalad bankgaranti. Frågan är laddad, eftersom EU:s regler är oklara.
Det blir inget avtal den här veckan om lönerna för de femton slovakiska arbetare som monterat robotar för tio kronor i timmen på Volvo Personvagnar i Göteborg. Förhandlingarna mellan verkstadsklubben och företaget fortsätter på onsdag.
Samtidigt funderar fackklubben på hur liknande löneskandaler kan undvikas i framtiden.
Ett recept som använts med framgång tidigare är en avtalad bankgaranti. I höstas arbetade ett tjugotal slovenska metallare med att montera ned Inexa profilers gamla anläggning i Luleå.
De fick inte ut sina löner och blev till sist övergivna av sin arbetsgivare som satte företaget i konkurs och lämnade sina anställda bakom sig i Luleå.
Metallarna fick trots det ut en stor del av sina löner. Metalls avdelning hade i förväg skrivit ett avtal med huvudentreprenören. Det förband företaget att ha pengar avsatta på ett konto redan innan arbetet startade.
Avtalet tvingade huvudentreprenören att ta ansvar även för sina underentreprenörer. När det slovenska företaget gick i konkurs betalades bankgarantin ut till de slovenska metallarna.
Metall på Volvo diskuterar liknande lösningar inför framtiden. Men Mikael Sällström i verkstadsklubben tvivlar på att facket behöver förhandla fram bankgarantier i förväg.
– Vi tror inte att vi går den vägen. Vi vill ha in i affärsuppgörelsen att entreprenören är en garant för lönerna. De huvudentreprenörer som kommer in på Volvo är så stora att de kan täcka lönerna om problem uppstår.
På mindre företag kan bankgarantier däremot vara en räddning. Problemet är att de kan strida mot EU:s regler, eftersom garantier ställer andra krav på utländska företag än på svenska. Det är anledningen till att Metall inte har tagit med bankgarantin i den avtalsmall för utländska företag som förbundet tagit fram.
Jörgen Näsström, ombudsman för Metall i Luleå, är ändå kritisk till att bankgarantin inte finns med i Metalls avtalsmall.
– Jag har opponerat mig mot det. Det är ju det enda bra skydd vi kan ha.
Han tycker att det går att vända på resonemanget om att företag som tvingas teckna garantier blir diskriminerade. Det kan lika gärna vara de gästande arbetarna som diskrimineras.
– Om det inte finns en bankgaranti så saknar de ett skydd som anställda i Sverige har. I Sverige finns det ju lönegaranti om ett företag går i konkurs.
Dan Holke, chef för LO-TCO:s rättsskydd, anser inte att det är självklart att en bankgaranti skulle strida mot EU:s regler.
– Risken finns, men det har aldrig prövats. Skulle frågan komma till EG-domstolen får man se vad den säger. Garantier har ju visat sig värda mycket. I Luleå hade de anställda inte fått en krona utan garantin, säger Holke.
Erik Andersson, chef för Metalls arbetsrättsenhet, tycker ändå att det är för riskabelt att kräva bankgaranti av alla gästande företag från andra EU-länder. Samtidigt uppmanar han de lokala facken att kräva en garanti om de misstänker att företaget har problem med betalningsförmågan.
– Är det ett nytt företag eller ett företag som har en historia uppmanar vi våra klubbar och avdelningar att försöka få till en bankgaranti.
