Unionen som sprack är tema i Sia nr 4 2005. Vi hade en långvarig relation. Fast unionen var nog mest att likna vid ett tvångsäktenskap. När norrmännen fick chansen skilde de sig.
Men det är ingen vits att gråta över oljan vi missade. Den tar slut en vacker dag – precis som unionen och andra taskiga relationer. Möjligtvis får vi jobba för någon form av partnerskap. Sånt man försöker sig på i Morokulien och längs övriga gränsen.
Vem minns Hyland?
1959 skapades ”landet” Morokulien i Värmland på gränsen mellan Sverige och Norge. Ett jippo med allvar i botten, brödrafolkens vänskap. Radiopersonligheten Lennart Hyland stod som garant för den nya ”staten”. Vem minns Hyland i Morokulien idag? Kvar står ett tomt fundament av trä, vid dess fot kan man dunkelt läsa: ”Lennart Hyland”. Här stod han staty, nu är han borta. Skäms Morokulien.
Tyst kemikalievår
Kemikalieindustrin och flygspridarna står inför en ny vår: en omfattande virkesbrist hotar i landet efter orkanen, skriver Sia, Skogsindustriarbetaren i nr 4/05. Kvävegödsling är den allenarådande metoden för att på kort sikt öka tillväxten i skogen. Skogsindustrins ”köpta forskare” visar tummen upp och från miljörörelsen hörs nästan inte ett knäpp.
Skällande chef tvingas till domstol
På förpackningsföretaget Foldy Pac i Skultuna råder djungelns lag. Ägaren, holländaren Paul Lentau, sätter egna lagar och sparkar folk han inte tycker om. När facket ville förhandla om uppsägningarna, blev Lantau helgalen och kastade pärmar omkring sig.
– Jag har aldrig fått så mycket skäll, säger ombudsmannen.
Nu kräver Skogs- och Träfacket böter i halvmiljon-klassen i Arbetsdomstolen.
Få jobb stoppas
Att stoppa arbetet är skyddsombudets yttersta maktmedel. Ändå sker det ytterst sällan.
– De vågar inte, de är rädda för arbetsgivarna, säger Wolfgang Falk, miljöansvarig i Skogs- och Träfackets avdelning 3 Östersund.
Det beror på rädsla att göra fel, osäkerhet och konflikträdsla, förklarar de miljöansvariga i Skogs- och Träfacket.
”Demokratins vagga”
Det fuskas i SSU. Förmodligen finns samma fusk i de övriga politiska ungdomsförbunden.
Det är bedrövligt. Det här skulle vara demokratins vagga, där ungdomen lärde sig att komma in i politiken. I stället har man lärt sig att manipulera och fuska. Några år senare återfinns ungdomsförbundens toppar på ledande poster i samhället.
Var är vi på väg?
