Yrkesprogrammen på gymnasiet har allt för svag koppling till arbetsmarknaden. Utbildningen måste också bli bättre för att klara framtidens behov av arbetskraft. Det konstaterar LO i sin nya rapport ”Vägar till arbetslivet” som presenterades i dag.

Många yrkesförberedande program på gymnasiet för en tynande tillvaro. Antalet sökande har gått ner och resurserna har minskat, trots att utbildningarna leder till jobb. Nu krävs en rejäl uppryckning, annars blir det brist på arbetskraft inom många yrken. Det säger Irene Wennemo, enhetschef på LO:s näringspolitiska enhet.

– Många traditionella yrkesutbildningar är klart underdimensionerade. Det gäller till exempel vård-, el-, fordons- och industriprogram. Samtidigt finns ett väldigt sug efter arbetskraft inom de områdena de närmsta åren.

Konkurrensen mellan olika skolor och utbildningar har hårdnat de senaste åren. Det gör att skolorna satsar på utbildningar som är populära i stället för att ta hänsyn till vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. För att vända trenden och få fler unga att söka utbildningar som ger jobb bör studievägledningen förbättras, enligt rapporten.

– Nu säger man till unga att de ska välja efter intresse och att arbetsmarknaden förändras. Det är inte så enkelt. Vi vet att behovet av arbetskraft till exempel inom industrin kommer att vara stort, och det bör de unga också få veta, säger Irene Wennemo.

LO efterlyser också ett regionalt samlat grepp på yrkesutbildningen. Resurserna skulle kunna samordnas och utbildningen anpassas efter den regionala arbetsmarknaden. Dessutom vill man se mer samarbete med det lokala näringslivet. Både företag och skolor uppmanas att satsa mer på arbetsplatsförlagd utbildning.

– Ju närmare samarbetet med arbetsmarknadens parter är desto bättre och mer relevant blir yrkesutbildningen, säger Irene Wennemo.

Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska dock inte ske på bekostnad av de teoretiska ämnena. LO vill behålla en treårig gymnasieskola med obligatoriska kärnämnen för alla.