Indiska gör inte nog för arbetarna

Företaget Indiska får kritik från nätverket Rena Kläder i en rapport i dag. Indiska gör inte tillräckligt för de anställdas rätt att...

Publicerad:

Uppdaterad:

Företaget Indiska får kritik från nätverket Rena Kläder i en rapport i dag. Indiska gör inte tillräckligt för de anställdas rätt att organisera sig fackligt.
– Indiskas uppförandekod är bara vackra ord, säger Mats Svensson på IF Metall.

I sin rapport är Rena Kläder kritisk bland annat mot att Indiska inte gör mer för textilarbetarnas rättigheter att organisera sig fackligt på arbetsplatserna i Indien. Föreningsfriheten är en central del i Indiskas så kallade uppförandekod, som företaget antog redan 1998 för att förbättra villkoren för de anställda hos leverantörerna.

– Det är upprörande att Indiska inte har lärt sig, säger Mats Svensson, internationellt ansvarig på IF Metall, som är en av organisationerna bakom Rena Kläder.

Enligt Mats Svensson har Indiska fått kritik tidigare och borde vara medvetna om att deras arbete inte har varit tillräckligt.

Ofta saknas fack på de indiska arbetsplatserna. Indiska har istället jobbat med så kallade arbetarkommittéer, där både arbetsgivare och anställda tillsammans diskuterar frågor som berör arbetsplatsen. Det blir ofta arbetsgivaren som sätter agendan och kommittéerna är inget bra alternativ till facket, anser Mats Svensson.

– Det är först när de anställda har organiserat sig själva som det kan uppstå en partsrelation mellan arbetsgivaren och de anställda. Först då kan problemen lösas.

Men Renée Andersson, etikansvarig på Indiska, håller inte med Mats Svensson. Norska LO till exempel är varma förespråkare av det här sättet att arbeta, säger hon. Hon håller inte med om att kommittéerna skulle motarbeta bildandet av fackliga organisationer.

– Jag ser det här som embryon snarare än hinder till en facklig organisation. Det indiska samhället är så hierarkiskt, kommittéerna är en möjlighet för arbetare och arbetsgivare att över huvud taget mötas och samtala.

Arbetstagarnas rätt att organisera sig fackligt är nätverket Rena Kläders främsta krav, eftersom arbetare som organiserar sig själva kan bli starka nog att påverka sin egen arbetssituation. I sin rapport skriver Rena Kläder att Indiska borde samarbeta med fackförbund globalt, internationellt och lokalt för att stärka fackets roll på de indiska arbetsplatserna.

– Problemet är att fackföreningarna i Indien är politiska. Att gå med i facket blir ett politiskt val, och de gör inte så mycket för arbetarna, säger Renée Andersson.

I rapporten får Indiska också kritik för att de inte kräver högre löner än lagstadgade minimilöner, samt att Indiskas kontroller av arbetsplatserna inte fungerar tillfredsställande.

– Man kommer inte åt problemen. Det är svårt att upptäcka dem. Besöken är dessutom planerade i förväg. Indiska borde involvera de anställda i kontrollerna istället, säger Malin Eriksson på Rena Kläder.

Trots kritiken visar rapporten att en hel del förbättringar har skett hos Indiskas leverantörer de senaste åren. De anställda har rätt till anställningsbevis, pension och försäkringar och arbetsmiljön har blivit renare.

Fakta om nätverket Rena Kläder

Clean Clothes Campaign är ett internationellt nätverk av drygt 300 organisationer runt om i världen. Den svenska delen kallas Rena Kläder och drivs bland annat av LO-TCO biståndsnämnd och IF Metall.

Nätverkets syfte och mål är att förbättra villkoren för de människor som syr våra kläder och skor. Det viktigaste kravet är att arbetstagarna ska ha rätt att gå samman i fackföreningar.

(Texten kompletterad 2006-12-28)

Dagens Arbete | Industriarbetarnas tidning

Nyheter

Eurenco

Läs alla artiklar

Sågverksdöden

Läs mer här

Sveriges längsta strejker

Pension

Läs mer här

Arbetskraftsutvisningarna

Läs alla artiklar

Fråga om jobbet

Läs fler frågor här!

Missa inte:

Kär och galen i flipper

kultur & fritidIndustriarbetare – och flippernördar DA besöker Sveriges största flippersamling

Truckolyckor

Gravid på golvet

Teslastrejkens slut

Läs alla artiklar

Industrins lönegap

Uranbrytning i Sverige

Läs mer här

Granskning: Lurade i skogen