Industriarbetarnas tidning

”Därför är jag taskig mot folk”

31 oktober, 2011

Skrivet av MALIN AXELSSON

Med humor som vapen riktar hon strålkastaren mot samhällets orättvisor. I Liv Strömquists serievärld går varken män, moderater eller megastjärnor säkra. – Jag vill skapa en vilja till motstånd, säger hon – aktuell med både bok och pjäs.

Eldade upp Sprängaren

  • Namn: Liv Strömquist.
  • Ålder: 33 år.
  • Gör: Serietecknare, medverkande i P3:s Tankesmedjan och krönikör i Efter arbetet. Just nu föräldraledig.
  • Familj: ”Ja, men jag pratar aldrig om det.”
  • Bor: Malmö.
  • Aktuell: Med nya boken Ja till Liv samt en dramatisering av seriealbumet Prins Charles känsla på Malmö stadsteater. Har i år fått ABF:s och Gustaf Frödings litteraturstipendier.
  • Bakgrund: Examen i stats-vetenskap och sociologi. Serieskolan på Kvarnby folkhögskola. Har gett ut Hundra procent fett (2006), Drift (2007), Einsteins fru (2008) och Prins Charles känsla (2010) samt medverkat i P3:s Pang Prego.
  • Drivkraft: Orättvisor i samhället.
  • Läser: Lena Anderssons Förnuft och högmod.
  • Deckarkuriosa: Läste sitt livs första deckare, Sprängaren, under en resa i Mexikos djungel. Fick sedan använda boken som toalettpapper för att slutligen elda upp den. ”Det var inte alls meningen att behandla den så brutalt, haha.”
  • Inspireras av: Konstnären Siri Derkert och äldre feminister som Elin Wägner.
  • Favoritserietecknare: Sara Granér och Sara Hansson.

I en liten, ömklig hög ligger resterna av komikern Robert Gustafsson. Ovanför står
med tjocka tryckbokstäver: ”Du ser ut som om någon har flått Peter Settmans farfar och lämnat huden i en hög på golvet”.

–Den serien är jätteelak och den kan jag ångra nu, säger serietecknaren Liv Strömquist, 33.

Med utgångspunkt i Gustafssons uttalande om att män av naturen är roligare än kvinnor skinnflås den folkkäre skämtaren i en av serierna i hennes nya bok Ja till Liv.

– Jag hoppas att man kan skratta åt att den är så överdriven och inte riktigt ta den på allvar. Och jag hoppas att han inte blir ledsen.

Hon är tyst en stund. Sitter tillbakalutad i den guldmönstrade rokokosoffan i sin ateljé i Malmö.

–Men han har ju en sådan enorm framgång, så någon gång kan väl någon få säga något jättetaskigt.

Ateljén i det stora röda tegelhuset på Möllan rymmer ett serietecknarkollektiv. Nedfällda persienner över jättefönstren håller dagsljuset på avstånd och strax intill soffgruppen hamrar två unga män på varsin dator. Liv Strömquist är nyss hemkommen från bokmässan i Göteborg, där hon som första serietecknare fick ta emot ABF:s litteraturstipendium. Hennes hörn av ateljén är ett kreativt kaos med staplar av böcker, papper och teckningar.

I nya seriealbumet, utformat som en ABC-bok, förklarar Strömquist pedagogiskt varför barn av naturen är kristdemokrater, förutspår att Moderaterna kramar arbetslinjen så hårt att de till sist dör ut, utser ”månadens manshoror” och tar med läsarna på ”tjejkväll i tredje riket”. Serierna är fullspäckade med fotnoter, så att ingen ska tro att faktauppgifterna är påhittade. Ofta spelar kända namn huvudrollerna och persongalleriet spänner från tv-profilen Jessica Almenäs till fascistledaren Benito Mussolini.

–Det är roligt att använda lite oväntade personer. Därför är jag ganska taskig mot folk ibland. Då är det ofta inte den som förtjänar det mest utan den som jag tycker låter roligast att skämta om.

Liv tuggar tuggummi och förklarar att hon har ett kluvet förhållande till komikens brutala roasting-tradition. Privat är hon ganska konflikträdd och säger att det skulle vara jobbigt om någon hon använt i en serie hörde av sig och var ledsen. Samtidigt kräver satir ett visst mått av elakhet.

–Dalai Lama skulle nog inte kunna göra så bra satir. Om man går runt med ambitionen att vara otroligt god, medkännande och empatisk går det inte riktigt. Men det är ett dilemma ibland, jag kan få dåligt samvete för att jag är taskig.

Liv Strömquist började rita serier i femårsåldern. Brukade sitta tillsammans med brorsan framför ett stort papper och teckna riddare och drakar. Den stora syskonskaran växte upp ”på en åker” i byn Ravlunda i Simrishamns kommun på Österlen, med en konstnärspappa och en bibliotekariemamma.

–Jag har alltid tecknat. Min pappa har alltid uppmuntrat det och min mamma tecknar också. Det har varit sådan stämning att det är klart att man kan teckna, man tecknar mest för att det är kul, säger hon.

Första serierna handlade om ordvitsar. De fick sedan vika åt sidan för en självgod men usel sångerska vars äventyr Liv, då trogen läsare av ungdomstidningen Okej, fyllde ritblock efter ritblock med.

Egentligen hade Liv Strömquist tänkt bli författare, men kände sig blockerad av uttryckssättet. Kom liksom inte loss. Inspirerad av en kvinnlig serietecknare som hon delade lägenhet med återupptog hon serieskapandet. Debutalbumet Hundra procent fett ritade hon i princip i ett svep, men trodde aldrig att serierna skulle nå längre än två kvarter.

När Liv sökte sig till serieskolan på Kvarnby folkhögskola i Malmö, där en rad framstående kvinnliga serietecknare har gått, hade hon redan bokkontrakt och en egen tecknarstil.

–Jag tror att det tjänar sitt syfte att mina teckningar är så enkla. Om de hade varit extremt komplicerade med hundra miljarder skuggor tror jag att det hade varit jobbigt att ta in, eftersom texten i vissa serier är massiv och kompakt. Det behövs lite schvung!

Den Strömquistska serievärlden kännetecknas av satir med en tydlig feministisk agenda, som slår hål på könsmyter, riktar strålkastarljuset mot orättvisor och vänder på perspektiven. Populärkultur och skvallertidningsmaterial blandas med sociologisk forskning och litteraturhistoria. Resultatet blir både komiskt, tänkvärt – och folkbildande.

–Jag skulle ju kunna skämta om att jag har lite dåligt självförtroende en dag, men då känns det viktigare att göra en serie om nyliberalismen.

Liv skrattar till.

–Det känns viktigt att det ska handla om något som jag tycker är allvarligt. Något so inte tas upp tillräckligt mycket. Och så hoppas jag att kvinnor som läser det kan känna sig lite uppmuntrade och stärkta. Jag vill skapa en vilja till motstånd, säger hon och går bort till ateljéns diskbänk för att hämta kaffe.

I albumet Einsteins fru korade hon Albert Einstein till historiens mest provocerande pojkvän och lyfte fram viktiga historiska kvinnor ur den kollektiva glömskan.

–Jag kan känna mig väldigt upprörd och berövad på kvinnohistoria, att vi inte läste om rösträttskampen i skolan till exempel. Jag tror att man får dålig självkänsla av det och känner sig mer rotlös om man inte förstår vad som har hänt, som varför vi har dagis eller aborträtt, säger Liv Strömquist.

Hon har ett förflutet som aktivist, där antirasismen blev startskottet. I serien ”Tredje riket på Österlen” skildrar hon hur 90-talets våg av högerextremism drog in över Simrishamn. När klasskamrater i nian blev nynazister startade Liv och hennes två bästisar en antirasistgrupp.

Hur väcktes ditt politiska intresse?

–Pappa pratade mycket om sådana saker med mig, lyssnade mycket på mig och tog det jag sade på stort allvar, ända sedan jag var jätteliten.

Det feministiska uppvaknandet kom med dunder och brak en kväll i Stockholm när Liv, 17 år och punkare, och hennes syster hamnade på ett föredrag om ojämställdhet i unga heterosexuella par.

–Det var enormt häftigt. Jag och min syrra var helt, heeelt omskakade efter det. Vi bara pratade och pratade oavbrutet om det i åtta år framåt. Det var jättejättebra för mig, annars vet jag inte vad som hade hänt. Det har hjälpt mig att orientera mig i världen.

5 figurer ur Liv Strömquists serievärld

Den svenska kungafamiljen.
”Jag är emot monarki och tycker att de borde abdikera, men trots det kan jag uppskatta dem som gemensamt, nationellt samtalsämne. Speciellt när de gör något underhållande, som ’vänder blad’.”

Whitney Houston.
”Jag har älskat Whitney Houston sedan jag var liten, och tyckte hela Bobby Brown-affären var väldigt tråkig. Ett bra exempel på att det inte alltid är bra att hämningslöst inspireras av texten till I will always love you.”

Prins Charles.
”Han blir oftast kritiserad för hur han behandlade Lady Di. Egentligen borde han kritiseras för att han representerar ett djupt odemokratiskt system, som dessutom, i England, har stort politiskt inflytande och väldigt, väldigt mycket pengar.”

Charlie Sheen.
”Ett exempel på hur olika spelreglerna är för kvinnor och män i Hollywood. Jag tror inte att Jennifer Anistons karriär hade hållit så länge om hon sedan tidigt 80-tal spenderat alla sina pengar på manliga horor och misshandlat sina älskare.”

Jessica Almenäs & David Hellenius.
”Som programledarpar ett tydligt exempel på hur könsroller iscensätts: Kvinnan är snygg, snäll, smal och duktig, medan mannen är den roliga. Detta är en väldigt deprimerande situation för kvinnor.”

Du kanske också vill läsa…

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

DA träffade Simon Stålenhag hösten 2015, när han nått framgångar med boken Ur varselklotet. Nu har tv-serien som baseras på hans böcker premiär på Amazon Prime.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Brunnsvik har fått tillbaka sin bokstuga

Brunnsvik har fått tillbaka sin bokstuga

När LO för sju år sedan stängde Brunnsviks folkhögskola slängdes bibliotekets unika boksamling i containrar. Men nu är en av arbetarrörelsens mest omskrivna kulturskatter tillbaka.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

MBL får liv i poesin

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Mormors liv i bomullsfabriken

Mormors liv i bomullsfabriken

Författaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

En eldig svensk historia

En eldig svensk historia

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Julens bästa kulturklappar

Julens bästa kulturklappar

Sällskapsspel, böcker, tid – eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.