Industriarbetarnas tidning

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

1 oktober, 2021

Skrivet av Lennart Lund

Bok Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Hans Palmstierna ställde frågan.

Mycket berodde uppståndelsen på att frågeställaren, docent Hans Palmstierna, var en ledande miljödebattör. Hans bok Plundring, svält, förgiftning från 1967 hade fått ett enormt genomslag i Sverige och internationellt.

Under efterkrigstiden fick miljöfrågorna allt större uppmärksamhet. I sin nyligen utgivna bok Den gröna vändningen ger författaren David Larsson Heidenblad en gedigen men ändå lättillgänglig skildring av hur de växte, från att ha handlat om enskilda problem till att bli en fråga om hela samhällets överlevnad. Detta manifesterades i FN:s första miljökonferens, i Stockholm 1972, som blev ett bevis på miljöfrågornas nya ställning i samhällsdebatten.

Att Palmstierna var ett stort namn i denna miljödebatt gjorde att talet på Fabriks kongress uppmärksammades särskilt. Palmstierna hade deltagit i en miljögrupp på Fabriks som kartlagt ­hälsorisker i svensk kemisk industri och drog drastiska slutsatser:

”En genomgående erfarenhet är att de ämnen som skadar fisken i havet och fåglarna i luften och våra växter mycket ofta förekommer på arbetsplatserna, och som regel i mycket större mängder där än ute i naturen. (…) Ändå utsätter man arbetare – människor, märk väl – för ännu mycket större doser än som någonsin kan släppas ut i naturmiljön.”

Palmstierna tog förbudet mot PCB som exempel. Farorna för dem som arbetade med detta var kända sedan 1890-talet. Men när riksdagen, först 1971, lagstiftade mot PCB var det för skadorna som orsakades i den yttre miljön. Lagen ”… tillkom inte för att skydda arbetarna, det skall vi vara medvetna om”, påpekade Palmstierna.

Han kritiserade näringslivet och forskarvärlden för att inte ta arbetsmiljöfrågorna på allvar. Svenska forskare behövde inte anmäla till universiteten om de tog konsultuppdrag åt företag. Här såg Palmstierna en förklaring till varför det varit så svårt att få fram uppgifter om arbetsmiljön; så länge företagen betalade skulle knappast fackliga intressen komma i första rummet. Han krävde därför kraftiga statliga satsningar på arbetsmiljöforskningen.

Palmstiernas tal blev en riksnyhet. Hårda angrepp riktades i flera dagstidningar mot Palmstierna, i första hand för kritiken mot forskarvärlden.

Protester under miljökonferensen i Stockholm 1972.

Kulmen på uppståndelsen nåddes den 1 september. Då inleddes den internationella miljövårdsmässan ”Luften, larmet och vi” i Jönköping med ett tal av Industriförbundets ordförande Axel Iveroth som angrep Palmstierna för att försöka ”klä miljöarbetet i förlegade klasskampstermer”. Iveroth tillbakavisade kritiken mot forskarna och berömde industrins miljöengagemang. Angreppet uppmärksammades stort.

Den yttre miljön fortsatte att ta allt större plats medan arbetsmiljöfrågorna fortsatte att drivas av fackförenings­rörelsen, framför allt LO, men i skuggan av debatten om den yttre miljön, utan några kopplingar. Palmstiernas försök att knyta samman yttre och inre miljö misslyckades alltså.

Nästa år är det 50 år sedan den stora miljökonferensen i Stockholm. Den stora vändningen ger en grundlig och välskriven bakgrund, på köpet får läsaren en drastisk påminnelse om att motståndet mot att lyfta in arbetsmiljön i samhällsdebatten har en lång historia.

Lennart Lund är f d arbetsmiljöreporter på Dagens Arbete.

Två böcker om miljö

Plundring, svält, förgiftning av Hans Palmstierna (Rabén& Sjögren, 1967).

Den gröna vändningen av David Larsson Heidenblad (Nordic Academic Press, 2021).

Fabriks

… är en förkortning av Svenska Fabriksarbetareförbundet. 1993 slogs det samman med Beklädnadsarbetarnas förbund och blev Industrifacket.

2006 bildade Industrifacket i sin tur IF Metall ­i en sammanslagning med Svenska metallindustriarbetareförbundet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

En eldig svensk historia

En eldig svensk historia

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Orden som tar plats

Orden som tar plats

När blev fisken fiskpinne? Visste du att det 
varit möjligt att stå i bostadskö ända sedan 1956? 
Dagens Arbete guidar genom de svenska 
nyorden från atombomb till överklassafari.

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Kylig spänning på hemmaplan

DA:s deckarexpert Lennart Lund tipsar om snörika platser för den som inte tar sig hemifrån.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

Julens bästa kulturklappar

Julens bästa kulturklappar

Sällskapsspel, böcker, tid – eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.