Hjältar som aldrig går ur modet

Författaren Raymond Chandler har om detektivromanen skrivit att ”de egenskaper som gör att folk läser den aldrig går ur modet. Hjältens slips må vara lite omodern, och den präktige, gråhårige kommissarien må anlända i dogcart i stället för i en strömlinjeformad bil med tjutande sirener – vad han tar itu med när han kommer fram är samma beskäftiga pysslande med tidtabeller och förkolnade papperslappar och vem som klev i blomsterrabatten nedanför fönstret till biblioteket.”

Dagens nyutgivna deckare konkurrerar därför även med sina likar från slutet av 1800-talet och framåt. När Bonniers nu ger ut en box med fyra detektivromaner skrivna 1930–1937 måste de följaktligen besitta särskilda kvalitéer. En är tveklöst huvudpersonen Lord Peter Wimsey med ett skarpsinne i klass med förebilden Sherlock Holmes. Lägg därtill expert på viner, dödliga gifter, antikviteter, historia, litteratur – en allmänbildning som älskvärt sprids över omgivningen som träffsäkra citat och hisnande liknelser.

Chandler, själv måttligt förtjust i engelska pusseldeckare i högreståndsmiljö, nämner de bifigurer med vilka författaren Dorothy L Sayers berikar berättelserna. I skildringen av det engelska klassamhället, personifierat som sotaren i Lord Peters smekmånad eller den trångsynta svägerskan lady Denver och – framförallt – betjänten Bunter, visar Sayers sin stilsäkerhet och observationsförmåga.

I dessa fyra romaner diskuteras dessutom jämställdhet, uttryckt i förhållandet mellan Wimsey och författarinnan Harriet Vane. Tyvärr förskräckande aktuellt.