Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Därför höjs ribban

11 april, 2012

Skrivet av

Varför kräver företagen allt högre vinster? Dagens Arbetes reporter Harald Gatu förklarar varför företagen skruvar upp vinstmålen för att både kunna investera och – ge mer till ägarna.

Har kraven på vinst blivit tuffare?
Ja, det mesta tyder på det. Det räcker inte att ett företag ”går runt”. Företagen måste ge ett överskott som klarar av att göra investeringar, exempelvis satsningar i nya maskiner, lokaler, i ny kunskap för att kunna utveckla produkter och tjänster. Annars växer inte företaget. Men sedan ska ägarna ha sitt – och styrelserna för företagen har satt högre mål för det än tidigare.

Hur ser man det?
Bland annat det som heter avkastning på eget kapital. Det är aktieägarnas mått och visar vilken avkastning – vinst – ägarna fått på det kapital de satsat i företaget.

Vilka är följderna för företaget om ägarna kräver att få mer av företagens vinster?
Om ägarna kräver en hög avkastning, då måste företaget höja vinstmålet. Annars klarar man inte av att genomföra de nödvändiga investeringarna.

Finns det risk för det?
Kritikerna menar det. Alltför höga vinstmål i dag kan undergräva långsiktigheten. I stället för att göra de nödvändiga investeringarna så ger man pengarna till ägarna. De finansiella målen styr vilka investeringar som ska göras. Investeringar som inte bidrar till den höga avkastningen väljs bort. Om företag bara väljer de mest lönsamma investeringarna och binder så lite kapital som möjligt i företaget – då ökar avkastningen. I alla fall på kort sikt.

Vad är en bra avkastning?
Enligt läroböckerna är det tre saker som bestämmer en bra nivå på avkastningen: inflationen, räntan och en riskpremie.

Förklara!
Först det första: inflationen. Avkastningen måste ligga över inflationen. Annars äter prisökningarna upp vinsten.

Och räntan då?
Den ränta man tittar på är räntan på statsobligationer. Alltså räntan investerare får för att låna ut till staten under en tioårsperiod.

Vad har den räntan med företagen att göra?
För företagen gäller det att få investerarna att inte köpa statsobligationer utan hellre satsa i företagen. Då måste företagen erbjuda en avkastning som är högre än räntan på statsobligationerna. Annars väljer investerarna att köpa statsobligationer.

Och riskpremien, vad är det?
Det är den extraslant som en investerare kräver för att satsa i ett företag.

En rimlig avkastning ska alltså motsvara summan av inflation, statsobligationsränta och riskpremien. Hur mycket blir det då?
Inflationen ligger kring 2 procent, liksom räntan på statsobligationer. Det innebär att räntan utöver inflationen idag är lika med noll.  Säg att riskpremien uppgår till 4 procent. Då borde en rimlig avkastning uppgå till runt 4 procent.

Och vad ligger avkastningsmålen på i företagen?
15–20 procent är inte ovanligt. Det innebär att företagen måste gå med rejäl vinst om de ska klara av att först investera och växa och sedan betala ägarna.

Därför skär man i kostnader?
Just det. Företagen frestas att säga upp personal, lägga ner fabriker och strunta i vissa investeringar bara för att uppnå avkastningsmålen.

Varför är det så höga avkastningskrav?
Det är en kvarleva från den tid på 1980-talet då inflationen och räntan var hög. Dagens låga inflation och låga ränta innebär att företagen nu gör jätteklipp. 15 procents avkastning i dag är mycket mer än för tjugofem år sedan då inflation och ränta var betydligt högre. Vinstkraven har skruvats upp.

Hur är det med Assa Abloy då?
Från att svenska Assa gick ihop med finska Abloy hade man länge ett avkastningskrav på 20 procent av sysselsatt kapital, ett vinstmått som anger vinsten på de pengar som satsats i företaget, antingen i form av lån eller kapital från aktieägarna. När målet sattes av Assa Abloy var läget något annorlunda än i dag. Då, 1994, hade Sverige en historia med hög inflation bakom sig. Prisstegringarna i Sverige var Västeuropas högsta. Vi hade också skyhöga räntor.

Har företaget nått 20 procent?
Nej, 18 procent som mest. Sedan några år fokuserar man dessutom på ett annat sätt att mäta vinsten.

Thomas Franzén säger att avkastningskraven ligger bakom finanskrisen. Hur då?
Med hög avkastning kan aktieägarna få mer pengar i aktieutdelning. På så sätt får ägarna nya pengar att placera på börsen. Då ökar efterfrågan på aktier och kurserna stiger. En börsbubbla börjar växa till sig. Företagen börjar ta risker för att få hög avkastning, i förlängningen skadas samhället.

Är inte börsen ett ställe där företagen kan dra in mer kapital?
Jovisst. Men börsen har mer blivit ett forum där företag delar ut vinster och köper tillbaka aktier – inte ett forum där företagen drar in nytt kapital. Det finns intressanta siffror  som Franzén refererar till.

Vad säger de?
På Stockholmsbörsen 2000-2008 uppgick belöningen till aktieägarna – i form av utdelningar och återköp av aktier – till 1 007 miljarder kronor. Nytt kapital till företagen, genom nyemissioner, uppgick till bara 246 miljarder.

Till sist: Thomas Franzén anser att företagens avkastningsmål har förlorat kontakten med spararnas intressen och mål. Pensionsfonder som Tredje AP-fonden strävar efter en avkastning på 4 procent när inflationen är borträknad. Alltså betydligt mindre än vad  företagen har som mål.

Du kanske också vill läsa…

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Så är dagsformen på bruken

Så är dagsformen på bruken

Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

Anders Ferbe: Stora delar av industrin har kommit igång

Anders Ferbe: Stora delar av industrin har kommit igång

Många branscher har fortfarande gigantiska problem, enligt regeringens coronasamordnare Anders Ferbe. Däremot kan stora delar av industrin vara på väg att återhämta sig. I mars, två veckor efter att du hade utsetts till coronasamordnare, sa du att ”det känns som att jag har hållit på med det här i ett halvår”. Nu har du gjort […]

Så har Kina ökat sitt grepp om världen

Så har Kina ökat sitt grepp om världen

När Kina köper upp utländska företag och investerar i järn­vägar, kolkraftverk och hamnar knyter sig stor­makten närmare resten av världen – och andra länder blir mer beroende av Kina.

”Passa på att utbilda de anställda”

”Passa på att utbilda de anställda”

Korttidspermitterade bör få utbildning. Bättre det än att folk går hemma och bygger altaner, säger förre Metallordföranden Göran Johnsson.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

Här är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

”Krisen kräver en framtids­grupp”

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

Öppna ladorna, Magdalena Andersson

Öppna ladorna, Magdalena Andersson

Helle Klein: ”Coronakrisen hotar inte bara människors hälsa utan hela samhällsekonomin. Nu gäller statlig krispolitik på maxnivå”.

Skulderna plågar företagen

Skulderna plågar företagen

I corona-krisen är det inte bara vikande efterfrågan och brustna leverantörskedjor som plågar företagen. Deras egna skulder riskerar att förvärra läget, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

Elbilen banar väg för industripolitiken

Elbilen banar väg för industripolitiken

I dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?