Därför höjs ribban

Varför kräver företagen allt högre vinster? Dagens Arbetes reporter Harald Gatu förklarar varför företagen skruvar upp vinstmålen för att både kunna investera och – ge mer till ägarna.

Har kraven på vinst blivit tuffare?
Ja, det mesta tyder på det. Det räcker inte att ett företag ”går runt”. Företagen måste ge ett överskott som klarar av att göra investeringar, exempelvis satsningar i nya maskiner, lokaler, i ny kunskap för att kunna utveckla produkter och tjänster. Annars växer inte företaget. Men sedan ska ägarna ha sitt – och styrelserna för företagen har satt högre mål för det än tidigare.

Hur ser man det?
Bland annat det som heter avkastning på eget kapital. Det är aktieägarnas mått och visar vilken avkastning – vinst – ägarna fått på det kapital de satsat i företaget.

Vilka är följderna för företaget om ägarna kräver att få mer av företagens vinster?
Om ägarna kräver en hög avkastning, då måste företaget höja vinstmålet. Annars klarar man inte av att genomföra de nödvändiga investeringarna.

Finns det risk för det?
Kritikerna menar det. Alltför höga vinstmål i dag kan undergräva långsiktigheten. I stället för att göra de nödvändiga investeringarna så ger man pengarna till ägarna. De finansiella målen styr vilka investeringar som ska göras. Investeringar som inte bidrar till den höga avkastningen väljs bort. Om företag bara väljer de mest lönsamma investeringarna och binder så lite kapital som möjligt i företaget – då ökar avkastningen. I alla fall på kort sikt.

Vad är en bra avkastning?
Enligt läroböckerna är det tre saker som bestämmer en bra nivå på avkastningen: inflationen, räntan och en riskpremie.

Förklara!
Först det första: inflationen. Avkastningen måste ligga över inflationen. Annars äter prisökningarna upp vinsten.

Och räntan då?
Den ränta man tittar på är räntan på statsobligationer. Alltså räntan investerare får för att låna ut till staten under en tioårsperiod.

Vad har den räntan med företagen att göra?
För företagen gäller det att få investerarna att inte köpa statsobligationer utan hellre satsa i företagen. Då måste företagen erbjuda en avkastning som är högre än räntan på statsobligationerna. Annars väljer investerarna att köpa statsobligationer.

Och riskpremien, vad är det?
Det är den extraslant som en investerare kräver för att satsa i ett företag.

En rimlig avkastning ska alltså motsvara summan av inflation, statsobligationsränta och riskpremien. Hur mycket blir det då?
Inflationen ligger kring 2 procent, liksom räntan på statsobligationer. Det innebär att räntan utöver inflationen idag är lika med noll.  Säg att riskpremien uppgår till 4 procent. Då borde en rimlig avkastning uppgå till runt 4 procent.

Och vad ligger avkastningsmålen på i företagen?
15–20 procent är inte ovanligt. Det innebär att företagen måste gå med rejäl vinst om de ska klara av att först investera och växa och sedan betala ägarna.

Därför skär man i kostnader?
Just det. Företagen frestas att säga upp personal, lägga ner fabriker och strunta i vissa investeringar bara för att uppnå avkastningsmålen.

Varför är det så höga avkastningskrav?
Det är en kvarleva från den tid på 1980-talet då inflationen och räntan var hög. Dagens låga inflation och låga ränta innebär att företagen nu gör jätteklipp. 15 procents avkastning i dag är mycket mer än för tjugofem år sedan då inflation och ränta var betydligt högre. Vinstkraven har skruvats upp.

Hur är det med Assa Abloy då?
Från att svenska Assa gick ihop med finska Abloy hade man länge ett avkastningskrav på 20 procent av sysselsatt kapital, ett vinstmått som anger vinsten på de pengar som satsats i företaget, antingen i form av lån eller kapital från aktieägarna. När målet sattes av Assa Abloy var läget något annorlunda än i dag. Då, 1994, hade Sverige en historia med hög inflation bakom sig. Prisstegringarna i Sverige var Västeuropas högsta. Vi hade också skyhöga räntor.

Har företaget nått 20 procent?
Nej, 18 procent som mest. Sedan några år fokuserar man dessutom på ett annat sätt att mäta vinsten.

Thomas Franzén säger att avkastningskraven ligger bakom finanskrisen. Hur då?
Med hög avkastning kan aktieägarna få mer pengar i aktieutdelning. På så sätt får ägarna nya pengar att placera på börsen. Då ökar efterfrågan på aktier och kurserna stiger. En börsbubbla börjar växa till sig. Företagen börjar ta risker för att få hög avkastning, i förlängningen skadas samhället.

Är inte börsen ett ställe där företagen kan dra in mer kapital?
Jovisst. Men börsen har mer blivit ett forum där företag delar ut vinster och köper tillbaka aktier – inte ett forum där företagen drar in nytt kapital. Det finns intressanta siffror  som Franzén refererar till.

Vad säger de?
På Stockholmsbörsen 2000-2008 uppgick belöningen till aktieägarna – i form av utdelningar och återköp av aktier – till 1 007 miljarder kronor. Nytt kapital till företagen, genom nyemissioner, uppgick till bara 246 miljarder.

Till sist: Thomas Franzén anser att företagens avkastningsmål har förlorat kontakten med spararnas intressen och mål. Pensionsfonder som Tredje AP-fonden strävar efter en avkastning på 4 procent när inflationen är borträknad. Alltså betydligt mindre än vad  företagen har som mål.

Harald Gatu