Industriarbetarnas tidning

Revolution!

21 maj, 2013

Skrivet av

Ur en kulsprutas munstycke strömmar vita duvor, statstelevisionens byggnad sprängs och gula skyltar visar vägen till Tahrirtorget. Det är revolution igen!

Egyptiska revolutione­n på 30 sekunder

  • I slutet av 2010 spred sig massprotester från Tunisien vidare till bland annat Libyen, Algeriet och Egypten.
  • Den 25 januari 2011 samlades folk på Tahrirtorget i Kairo. 18 dagar senare avgick president Hosni Mubarak efter nära 30 år vid makten.
  • 840 människor dog och 6 600 skadades under protesterna.
  • Militären tog över ledningen fram till de demokratiska valen vid årsskiftet 2011/2012. 
  • Det islamistiska Frihets- och rättvisepartiet, med nära koppling till Muslimska brödraskapet, tog nära hälften av platserna i parlamentet, och dess ledare Mohammad Mursi är nu Egyptens president.

Husväggar och murar i Kairo har blivit en ständigt föränderlig scen för konst och politiska uttryck. Dagligen läggs nya verk till, förändras, kompletteras eller målas över. Det är svårt att tänka sig att inget av detta existerade för bara drygt två år sedan.

Det var först i och med revolutionen som murarna i staden fylldes med graffiti. I sin bok Revolution Graffiti har journalisten och fotografen Mia Gröndahl fotograferat hundratals verk från Kairos gator.

– I början var det människorna själva som var viktiga. Plakaten de bar på var ett slags levande graffiti som pågick bland människorna. Det fanns ett enormt behov av att få säga vad man tänkte.

Först efter ett tag väcktes graffitirörelsen till liv, och den har följt den politiska utvecklingen. Först mot Mubarak, sen mot militärstyret och nu mot den sittande presidenten Mohammad Mursi. Men i dag tas även mer sociala frågor upp, som kvinnans situation och problemen med sexuella trakasserier.

– Jag brukar alltid fråga vanliga människor på gatan vad de tycker om graffitin. Nästan alla gillar den, berättar Mia Gröndahl.

– De säger att någon måste tala om för regeringen vad de tycker. Lite provocerande brukar jag säga att det kan man väl göra på annat sätt, via pressen till exempel. Vilken press? frågar de då. Det mesta styrs av det muslimska brödraskapet.

Mia Gröndahl har tidigare givit ut boken Gaza Graffiti. Den politiska graffitin intresserar henne.

Den är en motståndskamp. Den säger att vi tänker inte vara tysta. Gatan tillhörde inte folket under Mubarak. Nu gör den det.

– Den är en motståndskamp. Den säger att vi tänker inte vara tysta. Gatan tillhörde inte folket under Mubarak. Nu gör den det.

Mia Gröndahl har sett otroligt mycket graffiti och har svårt att välja ut någon favorit. Men hon blev väldigt berörd när hon såg en graffiti i en graffiti. Det var Ammar Abu Bakr som målade 12 porträtt av människor som förlorat sina ögon efter att blivit skjutna i ansiktet av polisen.

– När jag kom tillbaka dit lite senare såg jag att folk hade börjat rita och skriva i de vita fälten som täckte ögonen. I ett av fälten hade någon skrivit: Men jag kan se helt klart. Det högg tag i mig när jag såg det. När folk gör sina egna tillägg, då fungerar graffitin.

Du kanske också vill läsa…

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

En eldig svensk historia

En eldig svensk historia

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Julens bästa kulturklappar

Julens bästa kulturklappar

Sällskapsspel, böcker, tid – eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Höjden av återhämtning

Höjden av återhämtning

Tidspress och höga krav – ibland går det bara inte längre. Anne-Marie Höglund berättar om hur naturen hjälpte henne att läka, och tipsar om böcker och en film för sönderstressade själar.

Hitta vägen till mästerverken

Hitta vägen till mästerverken

Att läsa en klassiker – låter det tungt? Det behöver det inte vara. DA guidar dig till mästerverken som varken är tjocka eller svåra.

Pocketsommar

Pocketsommar

Sommar, äntligen tid att läsa! Redaktionen tipsar dig om 16 böcker till semestern.

Holmes, Poirot, Bond – och Lisbeth Salander

Holmes, Poirot, Bond – och Lisbeth Salander

Den fjärde delen i den hyllade Millenniumserien har skapat mediehysteri över hela världen.DA:s Lennart Lund visar att det är ett gammalt trick att återuppliva gamla hjältar, även om författaren är död.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.