Industriarbetarnas tidning

Telefonen tystnade när Ben krävde rätt lön

19 juni, 2013

Skrivet av Charlie Olofsson

Ben Sjöberg jobbade dubbla pass – eller inte alls. De timanställda har de mest otrygga jobben i bemanningsbranschen. Dagens Arbetes granskning visar att företag rundar reglerna och slipper betala ut garantilönen.

Timanställda har varken schema eller garantilön

  • Får inte vara heltidsjobb. Enligt bemanningsavtalet får bara personer med en annan huvudsaklig sysselsättning ha extrajobb på bemanningsföretag. Dit räknas studenter, pensionärer och personer som har ett annat arbete.
  • Inget schema. Är du extraanställd på ett bemanningsföretag har du i regel inte något schema – du jobbar när det blir luckor hos någon av företagets kunder.
  • Ingen garantilön. Bemanningsanställda som har en tillsvidareanställning eller visstidsanställning på heltid får garantilön, vilket innebär att man får minst 100 kronor i timmen under dagar då bemanningsföretaget inte har något uppdrag att erbjuda. Det får du inte som inhoppare.

Nästan varannan är visstidsanställd

47 procent av de anställda i bemanningsbranschen är visstidsanställda, 30 622 personer. Antalet tillsvidareanställda är 33 987. Siffran gäller personaluthyrningsföretag, rekryteringsföretag, arbetsförmedlingar och dylikt, första kvartalet 2013. De som är anställda för extrajobb räknas in bland visstidsanställda. För tillverkningsindustrin är motsvarande andel 6 procent (30 298 personer visstidsanställda, 515 446 är tillsvidareanställda).
Källa: SCB

Så gjorde vi granskningen
Dagens Arbete fick ta del av anställningskontrakt för extrapersonal hos Proffice i Skåne via IF Metall. Utifrån uppgifterna i kontrakten skickade vi en enkät till dem som hade varit anställda för extrajobb under 2013. Vi frågade hur många timmar de jobbar varje vecka och hur länge de har varit anställda för extrajobb hos Proffice.
Enkäten gick ut till 73 personer och vi fick svar från 60 procent.

Ibland var telefonen tyst i veckor. Ibland ringde den varje dag.
Ben Sjöberg, 26 år, klev upp tidigt, gjorde sig i ordning och gick ut med hunden. Sedan satte han sig i soffan och väntade. Ibland jobbade han 16 timmar om dagen. Han åkte direkt från dagspasset på lagret till kvällspasset som maskinoperatör. Sedan sov han fyra timmar innan det var dags att jobba igen.

Ben tog alla arbetspass han fick, men det räckte ändå inte för att kunna leva på. För varje dag som telefonen var tyst ökade stressen.

Hemma i lägenheten i Malmö visar han tidrapporterna från det senaste halvåret. I december jobbade han nästan ingenting ochi januari tvingades han låna pengar av vänner och familj för att få ekonomin att gå ihop.
– Jag ryckte in och var där på en kvart om jag behövdes, men någon fast anställning ville de inte ge mig, säger han.
När Ben uppmärksammade att anställningen var felaktig slutade bemanningsföretaget helt att ringa.

Dagens Arbete har granskat extrajobben i bemanningsbranschen. Företagens inhoppare rings in när det blir luckor hos bemanningsföretagens kunder. Genom att anställa extrapersonal slipper bemanningsföretagen betala ut garantilön och kan lätt göra sig av med personal.

Vår undersökning visar att bemanningsföretag missbrukar timanställningar och bryter mot avtalet. När bemanningsavtalet skrevs år 2000 var tanken att extrajobben skulle göra det möjligt för studenter att hoppa in och jobba under lov och ledigheter. I praktiken har extrajobben fått en helt annan omfattning. Vår undersökning hos Proffice i Skåne visar att många av dem som jobbar extra egentligen borde ha en annan sorts anställning.

Enligt bemanningsavtalet ska all extrapersonal ha en ”annan huvudsaklig sysselsättning”, men nästan hälften av de inhyrda i vår undersökning jobbar 20 timmar i veckan eller mer hos Proffice. En femtedel jobbar så mycket som 30–40 timmar i veckan.

– Det är åt skogen. Det sista företagen vill är att fastanställa och de kommer undan genom att använda fel anställningsform, säger Johan Sandberg, ombudsman på IF Metall i Malmö.

Bemanningsföretagen får bara extraanställa studenter, pensionärer och personer som har ett annat jobb. Ben Sjöberg passade inte i någon av kategorierna, ändå anställdes han för extrajobb på bemanningsföretaget Temp Team. Även hos Proffice hittar vi personer som inte har någon annan sysselsättning vid sidan av jobbet hos bemanningsföretaget.

– Jag pluggade innan, men det var inte mycket. Nu har jag inget annat, säger en av deras anställda.

Proffice vill inte kommentera resultaten i undersökningen. ”Eventuella fel som begås försöker vi givetvis rätta till i samråd med våra berörda medarbetare, fackförbund och kunder”, skriver deras presschef i ett mejl.

För Ben Sjöberg började allt i slutet av förra sommaren.
Temp Team hade akut behov av personal för två veckors arbete och Ben fick jobb i rekordfart. Han skickade in sin ansökan och en kvart senare ringde rekryteraren. Det var fredag eftermiddag och på måndag morgon började han lasta pallar på ett lager i Malmö. Precis när anställningen var slut slog lagrets inspektör larm. Pallarna hade fått ohyra och behövde snabbt packas om. Samtidigt som lasten räddades fick Ben ett nytt kontrakt hos Temp Team.

– Det var då det började spåra ur, säger han.
I kontraktet står det att han är anställd för extrajobb, fast egentligen får han inte ha en sådan anställning. Han borde fått garantilön under dagarna då det inte fanns jobb till honom. Med ett kryss i fel ruta på kontraktet sparade Temp Team 60 000 kronor.
– Jag borde så klart ha sett det när jag skrev på, men jag tänkte inte på det då, säger Ben.

Jobben var bra.
Jag trivdes på arbetsplatserna, men tiderna var skit.

När Ben hade fått sitt jobb gick månaderna. Han fortsatte med lagerarbetet. Samtidigt hyrdes han in som maskinoperatör i Lund och som industriarbetare i Arlöv.
– Jobben var bra. Jag trivdes på arbetsplatserna, men tiderna var skit, säger han.

När det väl fanns jobb blev det ofta mycket på en gång. Vissa veckor var han uppe i 40 timmar redan på onsdagen. Fredrika Brickman, biträdande tillsynsdirektör på Arbetsmiljöverket, om Bens schema:
– Det sker lättare olyckor om man är trött och det kan drabba både en själv och kolleger.

Dygnsvilan regleras i arbetslagstiftningen och är arbetsgivarens ansvar, men Ben uppfattar det som att han fick ta det ansvaret själv.
– De frågade bara om jag kunde ta passen och vi gick ju back hemma så jag kunde inte tacka nej, säger han.

Ett tag lät det som att det kanske fanns chans att få fast jobb, så Ben bet ihop och hoppades. När chefen ringde var han alltid tillgänglig, men när dottern tog hem magsjukan från dagis var det inte tal om vab.
– De avbokade bara mitt pass, säger Ben.

När bemanningsavtalet skrevs var tanken att de inhyrda skulle få sin anställningstrygghet hos bemanningsföretagen. Så blev det inte för Ben och han är i gott sällskap. Den fasta anställningen är grundregel på arbetsmarknaden, men i bemanningsbranschen är nästan hälften visstidsanställda. Siffror från Statistiska centralbyrån visar att 47 procent av de bemanningsanställda har tillfälligt jobb.
För att få en bild av hur många industriarbetare som är anställda för extrajobb i bemanningsbranschen bad vi om siffror från de fem bemanningsföretagen som är störst i industrin. Inget har velat svara.

LO-ordförande Karl-Petter Thorwaldsson tycker att arbetsgivarna borde titta sig själva i spegeln.
– De lägger hela kostnaden för flexibiliteten på de enskilda. Ett sådant arbetsliv ska vi inte ha i Sverige, säger han.

Henrik Bäckström, förbundsdirektör på branschorganisationen Bemanningsföretagen, tycker inte att det är konstigt att andelen visstidsanställda är högre i bemanningsbranschen än inom andra branscher.
– Andra företag hyr in från bemanningsbranschen i stället för att visstidsanställa.
Dessutom, menar han, fungerar bemanningsjobbet ofta som en inkörsport till andra arbetsplatser.
– Det är en del av vår funktion. Det är inget mål för oss att så många som möjligt ska stanna kvar.

För visstidsanställda som har schema hos bemanningsföretagen är grundregeln att de bara får ha tillfällig anställning i sex månader. Längre visstidskontrakt måste godkännas av facket. För dem som har extrajobb är gränsen luddig. I bemanningsavtalet står det att extrajobbet ska vara ”tillfälligt”.

Dagens Arbetes undersökning hos Proffice visar att vissa av deras anställda har haft sina extrajobb i flera år. En person har försörjt sig på inhopp i åtta år, fem år hos Proffice och tre år hos ett annat bemanningsföretag.
– Jag tycker att jag borde få fast nu, med tanke på hur länge jag har jobbat för dem, säger den bemanningsanställda.

Kent Ackholt, ansvarig för bemanningsavtalet hos LO, tycker inte att det är ett problem att anställningarna varar länge, så länge det verkligen handlar om ett extrajobb.
– Fast fem år låter som väldigt lång tid. Det här var aldrig tänkt som en permanent lösning.

Henrik Bäckström tycker att bemanningsföretagen på det stora hela lyckas med att tillgodose både företagens behov av flexibilitet och de anställdas behov av trygghet.
– Vi har otroligt få problem. Vi har väldigt få fall i arbetsdomstolen och få tvister med facket, säger han.

Om det uppstår problem finns det enligt honom väl fungerande system för att lösa dem i samråd med facket. Fackliga ombudsmän på LO-förbunden ger en annan bild. De beskriver bemanningsavtalet som tungrott och svårtolkat. Det gäller i synnerhet delen om extrajobben.
– Det är mycket som är oklart, säger Johan Sandberg, ombudsman på IF Metall i Malmö.

I bemanningsavtalet finns en skrivning som ger facket möjlighet att sätta in en hård stöt mot företag som missbrukar timanställningar. Den lokala avdelningen kan kräva att få godkänna alla företagets nyanställningar. På det sättet skulle man kunna förebygga felaktiga anställningar i stället för att förhandla om ersättning när fel väl uppdagas. Hittills verkar inget LO-förbund ha utnyttjat den möjligheten.

– Vi har fört livliga interna diskussioner om att vi kanske borde göra det, säger Kent Ackholt.
– Det är inget vi drar oss för att göra, men vi vill värna regeln. Vi sparar den tills det blir ett riktigt skarpt läge.

Ben Sjöberg hade jobbat extra i sju månader när han förstod att anställningen var felaktig. En kollega på lagret reagerade när Ben berättade att han ofta fick sitta hemma och vänta på jobb.

– Det var då jag fattade hur fel det hade blivit, säger Ben.
Efter förhandlingar mellan IF Metall och Temp Team fick han skadestånd på 60 000 kronor som kompensation för den uteblivna garantilönen. Samtidigt fick han reda på att företaget inte ville att han skulle fortsätta.
– Det känns skit, rent ut sagt, med tanke på hur jag ställde upp för dem, säger han.

Maria Ivarsson, vd på Temp Team, vill inte kommentera varför Ben blev tvungen att sluta.
– Vi gör en bedömning av vårt personal-behov och utifrån det bestämmer vi vem vi anställer, säger hon.

Under det senaste halvåret har företaget gjort en översyn av alla anställningskontrakt, berättar Maria Ivarsson. Hon beskriver Bens felaktiga anställning som ett misstag.
– Det är tråkigt att det här har hänt, men vad jag förstår så är det åtgärdat nu.

Ben håller inte med.
– Jag är arbetslös nu för att de inte vill ge mig det kontrakt som jag borde ha.

Företagets översyn ger han inte mycket för och han tror inte att den felaktiga anställningen var ett misstag.
– De visste mycket väl vad de gjorde. De visste att jag inte hade något annat jobb. Jag ringde hela tiden och bad om fler pass.

I efterhand har Ben funderat på om det verkligen var så smart att gå till facket. Om han bara hade varit tyst hade han i alla fall haft chans till ett annat kontrakt.
– Jag förstår om andra väljer att bara jobba på, men då kan företagen fortsätta att anställa så här, säger han.

Med ersättningen för den uteblivna garantilönen har Ben kunnat betala tillbaka sina skulder, men halvåret hos Temp Team känns mest som slöseri med tid.
– Jag har precis bokat ett nytt besök hos Arbetsförmedlingen. Det går nog inte lika snabbt att få jobb den här gången.

6 inhoppare på olika bemanningsföretag berättar

’’Jag var tacksam och naiv”

24-årig före detta betongarbetare:
”Det var ett av de allra första jobben jag hade och jag litade på företaget. Jag tror att många inte riktigt vet vad som gäller. Jag fick ingen garantilön, men tänkte inte på att det var fel. Om man inte jobbar får man ingen lön, det verkade logiskt. Jag jobbade så i nästan tre år innan felet upp-dagades. Jag vet fortfarande inte riktigt vad det var som hände. Visste SKF att det var fel? De tjänade kanske också på det? Jag var tacksam och naiv, men har nog lärt mig att vara lite mer frågande. Man behöver inte låta sig bli överkörd.”
Nu: Fick cirka 100 000 kronor i ersättning för utebliven garantilön efter förhandlingar mellan facket och bemanningsföretaget.

”Jag trodde de på bemanningsföretaget var ärliga men så är det visst inte”

35-årig bemanningsanställd:
”Jag fick jobbet samtidigt som jag gjorde praktik i Fas 3. Antingen visste bemanningsföretaget inte att det var fel eller så struntade de i det. Jag gick till praktiken på morgonen och sedan till skiftet klockan 14–22. Det blev så jäkla galet. Jag var timanställd ett år. En dag kom en kille från facket och sa att det inte stämde. Praktiken var ju inte ett jobb. Jag trodde att de på bemanningsföretaget var ärliga men så är det visst inte. De verkar inte ha så mycket koll. Jag borde tänkt på det där med annan huvudsaklig sysselsättning när jag fick jobbet, men då hade jag ju inte fått det.”
Nu: Väntar på besked om ersättning för utebliven garantilön efter förhandlingar mellan facket och bemanningsföretaget.

”Hur kan de bara skita i sina anställda?”

26-årig före detta bemanningsanställd:
”Jag hade sökt till Komvux när jag fick jobbet, men jag hann inte ens börja plugga förrän jag fick sluta. De ringde bara upp och sa att jag skulle komma in och lämna mitt passerkort. Jag fick panik. Jag har ju två barn att försörja. De sa att jag inte hade tillräckligt med skinn på näsan. Bemötandet var hemskt. Det här är stora bolag. Hur kan de bara skita i sina anställda? De höjer oss till skyarna så länge de behöver oss. Sedan kastar de oss i rännan. Företagen vill bara hitta ett sätt att anställa så att de lätt kan göra sig av med en. Det är det enda de bryr sig om.”
Nu: Har fått jobb i en annan bransch.

”Det är inte lätt att få ihop det med barn och familjeliv”

34-årig industriarbetare:
”Jag har ett annat deltidsjobb också och det är trixigt att få ihop arbetsveckan så att passen inte krockar. Ibland blir det väldigt många pass i följd och dygnsvilan blir för kort, eftersom jag har kvällspass på ena stället och dagspass på andra. Även om inkomsten är okej just nu känns det stressigt. Om någon arbetsgivare lägger om schemat går det kanske inte att kombinera längre och det är inte lätt att få ihop det med barn och familjeliv. Det finns sällan förståelse för att man kanske måste stanna hemma för vård av barn.”
Nu: Arbetar fortfarande extra för bemanningsföretaget.

’’Man borde få bort skiten”

25-årig lager- och industriarbetare:
”Jag avskyr den här anställningsformen. Jag har haft timanställning på tre olika bemanningsföretag. Man borde få bort skiten. Eftersom min arbetsplats har så stor omsättning på bemanningspersonal blir det svårt att få in en fot. Man blir inte en i gänget utan är bara en som antagligen snart försvinner. Jag pluggar på distans, men det är snart slut. Jag vet inte om jag orkar lägga till fler kurser bara för att kunna behålla jobbet. Egentligen är jag ute efter en fast anställning, så att jag kan skaffa bostad. Jag bor hos en släkting nu och det är inte optimalt.”
Nu: Arbetar fortfarande extra för bemanningsföretaget.

’’Jag jobbade heltid på Gunnebo”

22-årig före detta industriarbetare:
”Vid anställningsintervjun pluggade jag deltid, men så fort jag fick jobbet hoppade jag av. Många andra i min ålder hade inte jobb, så jag var tacksam. Jag jobbade heltid på Gunnebo. Det var som att jag hade en informell tillsvidaretjänst där. När jag slutade tog de in en ny från bemanning, så det var uppenbart att de hade behov av någon på heltid. Jag tror att alla bemanningsanställda som jobbade där hade fel anställning. Vi hade en gruppintervju innan jag fick jobbet hos bemanningsföretaget och där lät det som att de flesta ville jobba heltid.”
Nu: Fick 14 417 kronor i ersättning för utebliven garantilön efter förhandlingar mellan facket och bemanningsföretaget.

Läs också: ”Dubbelt arbete att utreda bemanningstvister”

Du kanske också vill läsa…

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Slutspurt i förhandlingarna som avgör din trygghet

Slutspurt i förhandlingarna som avgör din trygghet

Imorgon ska parterna vara färdiga med förhandlingarna som kan avgöra framtiden för svensk arbetsmarknad. Vi reder ut vad ett förändrat anställningsskydd kan betyda för dig som anställd.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

Vägen mot en förändrad las

Vägen mot en förändrad las

Lagen om anställningsskydd ska ändras. Frågan är om det blir politikerna eller fack och arbetsgivare som får bestämma hur.

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Bemannings­anställda: Önskar vi hade samma villkor

Bemannings­anställda: Önskar vi hade samma villkor

Bemanningsanställda rök först när Volvo stängde. När produktionen drar igång igen står de sist i kön för att få tillbaka jobben. Än så länge är Joel Gustafsson och Mikael Olsson utan arbete.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

Vi måste få slut på otryggheten

Vi måste få slut på otryggheten

I praktiken omfattas många industrianställda inte av turordningsreglerna. Därför måste vi förhandla om trygghet och omställning, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.