Industriarbetarnas tidning

Karin trotsar trenden

19 augusti, 2013

Hyfsad lön, omväxlande arbetsuppgifter, spännande teknik. Karin Berg  och Linda Hermansson gör sin utbildningspraktik på Smurfit Kappa i Piteå. De tycker att fler kvinnor borde söka sig till pappersindustrin.

Hon utbildade sig till lärare. Sedan jobbade hon på bank i 13 år. Nu tror Linda Hermansson att hon äntligen har hittat hem. Hon gjorde sin praktik i processtekniska programmet på Smurfit Kappas pappersbruk i Piteå.

När Dagens Arbete besöker henne har hon varit på bruket i knappt två veckor. Det märks inte. Hennes rygg är spikrak. Hon går med säkra steg över pappershallens hårda golv. Den blå hjälmen sitter som gjuten på hennes huvud. Hon och Karin Berg, kurskamrat från utbildningen i Umeå, nickar hej till några arbetskamrater som passerar.

– Bruket är ingen okänd plats för mig, säger Linda. Jag har sommarjobbat på kontoret och i lokalvården under flera år. Och min mamma fick guldklocka för många år sen.

Linda är en av två kvinnor som har praktiserat på bruket i vår. Efter praktiken har de nio veckors sommarjobb. Totalt är de 16 män och 14 kvinnor på utbildningen som drivs på distans av Umeå universitet (se faktarutan). Könsfördelningen är, ovanligt nog, jämn.

När jag besöker bruket är det dags för skiftbyte. 10–15 pappersarbetare rör sig i pappersmaskinens operatörsrum. Några slår sig ned runt bordet, andra lutar sig fram och granskar vad som hänt på skärmarna. De flesta är i övre medelåldern, inte en kvinna i sikte, förutom Linda.

– Det är inga problem, säger Linda. Tvärtom. Det är klart att det blir en del skämt, men det är alltid med mycket hjärta.

S-G Pettersson, som jobbat på bruket i över 30 år, säger som alla andra jag talar med att det är bra med fler kvinnor. Ändå är andelen kvinnliga pappersarbetare mindre i dag (cirka 13 procent) än den var för 15 år sedan (cirka 15 procent).

– Men det var värre förr, säger S-G Pettersson. Vi pratade nästan bara om sport, jakt och fiske.

– Jag som aldrig jagat kan allt om drev och jakt, säger han och skrattar. Du ska veta att här räknar man det nya året från när harjakten börjar i augusti.


En stark lukt av
gran- och motorolja slår emot oss när Linda öppnar dörren mot hallen. Hon visar mig torken, där pappret rullas runt på valsar i något som liknar en jättelik våt bastu. Vid slutstationen där de 40 ton tunga rullarna ska flyttas över till rullmaskinen ligger en balk med jättelika krokar.

– Det är traversens ok, säger Linda pedagogiskt. Hon spanar uppåt för att visa mig de stora skenorna som löper utmed taket.

– Man styr traversen med en liten fjärrkontroll. Jag har tränat mycket på kvällar och nätter. Nu är jag nog klar för att ta traverskortet om några dagar, så att jag kan köra själv.

De översta varven på rullen ska kasseras. Linda rättar till pappret så att det går ned i bassängen som förvandlar pappret till massa igen.
De översta varven på rullen ska kasseras. Linda rättar till pappret så att det går ned i bassängen som förvandlar pappret till massa igen.

Karin Berg gör sin praktik på returfiberavdelningen. Hon har, precis som Linda, en handledare som stöder henne i arbetet.

På returfiberavdelningen tas balarna om hand och förvandlas till pappersmassa igen. Karin visar mig hur processen ser ut på dataskärmen. Sedan lämnar vi operatörsrummet, klättrar upp för en smal stålstege och andas in en sur kloaklukt. Hon pekar på ett litet transportband med balarnas avfall, metalltrådar, plastpåsar och annat skräp ihoptvinnat till ett slags tjockt snöre. Här i ”Raggen”, som sorterar skräpet, kan det bli stopp. Då måste man gå in och ändra inställningen av Raggens hjul.

Vi tar en fika i labbrummet. Här finns det självklart en damtoalett eftersom de flesta som jobbar på labbet är kvinnor. Linda och Karin berättar att det finns ett separat omklädningsrum för kvinnor, men det ligger betydligt längre bort än männens. Det finns ett i närheten av Lindas arbetsställe, men det är så litet att det brukar vara fullt. Och arbetskläderna för dem som jobbar i produktionen finns bara  i mansmodeller, säger Linda och Karin.

– Det gör inget, säger Linda. Här är det inte så viktigt hur man ser ut. Men byxorna är alldeles för varma och stela.

Karin tar en klunk ur sin mugg, berättar att också hon hade tänkt sig ett annat yrke. Hon pluggade till tandtekniker. Praktiken kändes inte helt bra och när hon gick ut fanns det bara tre lediga jobb i hela Sverige. Inte ett enda i Norrbotten.

– Jag vill helst inte flytta, säger hon. När jag sökte efter kurser hittade jag den här utbildningen. Den ger mig större chans att få jobb i en industristad som Piteå.

Båda två talar om lönen. Det är betydligt bättre betalt att jobba skift på bruket än att vara tandtekniker eller kontorist på bank.

Linda hakar på att hon slipper resa i det här jobbet. Tidigare pendlade hon 11 mil till banken i Luleå varje dag. Det var tröttsamt, speciellt när man har två barn i skolåldern.

Hon sträcker på sig, tar med handen på axeln, säger att hon mår bättre nu. Som kontorist satt hon framför datorn och skrev mest hela dagarna.

– Man blir spänd i axlar och rygg. Det är så statiskt. Varje dag sitter man på samma sätt, med uppdragna axlar och händerna på tangentbordet.

– Jag har inte ont längre. Man rör på sig mycket mer i det här jobbet.

Men är det något som inte är bra, frågar jag. Att jobba skift, hur fungerar det?

– Jo, säger Linda. Jag var lite orolig för det. Hur skulle det gå? Skulle jag orka? Hittills har det också gått bra. Men man är rätt trött så där vid tre–fyra på morgonen.

När Linda och Karin följer mig tillbaka till fabrikens utgång frågar jag hur de tror att man kan få fler kvinnor att utbilda sig och söka jobb i fabriken.

– Det handlar väl om marknadsföring, säger Linda. De har en film med en kvinna som gått den här utbildningen och nu jobbar på det andra bruket i Piteå. Jag tror att jag såg den i TV4:s lokalnyheter. Sånt funkar nog.

– Jag såg en annons också, i lokaltidningen, med samma tjej. Det var på det sättet jag fick veta att utbildningen fanns.

Karin nickar.

– Det kanske är ovanligt att jobba här som tjej. Men jag har aldrig tänkt på det sättet. Jag tror att det är ett jobb som passar mig, helt enkelt.

Karin Berg städar golvet på returfiberavdelningen med en högtrycksspruta. Andra arbetsuppgifter kräver mer. Som den gången hon fick panikstanna processen på grund av ett haveri.
Karin Berg städar golvet på returfiberavdelningen med en högtrycksspruta. Andra arbetsuppgifter kräver mer. Som den gången hon fick panikstanna processen på grund av ett haveri.

Utbildningen började i höstas med kurser i matte och kemi. Ingen av dem tyckte att det var svårt. De gillar naturämnen. Och teknik är spännande.

– Hemma är det jag som lagar lampor och fixar om något går sönder, säger Linda. Matlagningen är min mans område.

Karin och Linda tar glasgången tillbaka till fabriken. Karin ska tvätta ur en cistern och för Linda väntar byte av linor i torken. Men först blir det matlåda i fikarummet.

Du kanske också vill läsa…

”Gott om jobb finns det ju”

”Gott om jobb finns det ju”

Massa- och pappersbranschen skriker efter ny arbetskraft. Därför har tre företag och Gävle kommun gått ihop om en skräddarsydd lärlingsutbildning. DA har besökt den första klassen på Polhemsskolan.

Jobba på prov – ”nästan roligare än jag trodde”

Jobba på prov – ”nästan roligare än jag trodde”

Det är på golvet man lär sig. Det vet elevern­a Martin Gunnarsson och Josua Mattsson på Rottneros sulfatfabrik i Vallvik – två snart färdigutbildade processoperatörer.

Redo för skördetid på Smurfit Kappa i Småland

Redo för skördetid på Smurfit Kappa i Småland

Räkna med jordgubbar i år. Det gör man i alla fall på Smurfit Kappa i Timsfors, som också kränger lådor till FN:s barnfond med stor framgång.

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Så är dagsformen på bruken

Så är dagsformen på bruken

Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.

Noga planerat inför säkert stopp

Noga planerat inför säkert stopp

Underhållsstopp och coronapandemi betyder smittrisk. På Smurfit Kappa i Piteå planerades stoppet därför in i minsta detalj.

Redo för framtiden

Redo för framtiden

August Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

De ska vända gubbtrenden i skogen

De ska vända gubbtrenden i skogen

Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.

”Jag trivs så bra i industrin”

”Jag trivs så bra i industrin”

2016 skrev Dagens Arbete om Tranemo G-betong som medvetet satsade på att få fler kvinnliga anställda. Fyra år senare stämmer vi av – har planen lyckats?

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?