Industriarbetarnas tidning

Karin trotsar trenden

19 augusti, 2013

Hyfsad lön, omväxlande arbetsuppgifter, spännande teknik. Karin Berg  och Linda Hermansson gör sin utbildningspraktik på Smurfit Kappa i Piteå. De tycker att fler kvinnor borde söka sig till pappersindustrin.

Hon utbildade sig till lärare. Sedan jobbade hon på bank i 13 år. Nu tror Linda Hermansson att hon äntligen har hittat hem. Hon gjorde sin praktik i processtekniska programmet på Smurfit Kappas pappersbruk i Piteå.

När Dagens Arbete besöker henne har hon varit på bruket i knappt två veckor. Det märks inte. Hennes rygg är spikrak. Hon går med säkra steg över pappershallens hårda golv. Den blå hjälmen sitter som gjuten på hennes huvud. Hon och Karin Berg, kurskamrat från utbildningen i Umeå, nickar hej till några arbetskamrater som passerar.

– Bruket är ingen okänd plats för mig, säger Linda. Jag har sommarjobbat på kontoret och i lokalvården under flera år. Och min mamma fick guldklocka för många år sen.

Linda är en av två kvinnor som har praktiserat på bruket i vår. Efter praktiken har de nio veckors sommarjobb. Totalt är de 16 män och 14 kvinnor på utbildningen som drivs på distans av Umeå universitet (se faktarutan). Könsfördelningen är, ovanligt nog, jämn.

När jag besöker bruket är det dags för skiftbyte. 10–15 pappersarbetare rör sig i pappersmaskinens operatörsrum. Några slår sig ned runt bordet, andra lutar sig fram och granskar vad som hänt på skärmarna. De flesta är i övre medelåldern, inte en kvinna i sikte, förutom Linda.

– Det är inga problem, säger Linda. Tvärtom. Det är klart att det blir en del skämt, men det är alltid med mycket hjärta.

S-G Pettersson, som jobbat på bruket i över 30 år, säger som alla andra jag talar med att det är bra med fler kvinnor. Ändå är andelen kvinnliga pappersarbetare mindre i dag (cirka 13 procent) än den var för 15 år sedan (cirka 15 procent).

– Men det var värre förr, säger S-G Pettersson. Vi pratade nästan bara om sport, jakt och fiske.

– Jag som aldrig jagat kan allt om drev och jakt, säger han och skrattar. Du ska veta att här räknar man det nya året från när harjakten börjar i augusti.


En stark lukt av
gran- och motorolja slår emot oss när Linda öppnar dörren mot hallen. Hon visar mig torken, där pappret rullas runt på valsar i något som liknar en jättelik våt bastu. Vid slutstationen där de 40 ton tunga rullarna ska flyttas över till rullmaskinen ligger en balk med jättelika krokar.

– Det är traversens ok, säger Linda pedagogiskt. Hon spanar uppåt för att visa mig de stora skenorna som löper utmed taket.

– Man styr traversen med en liten fjärrkontroll. Jag har tränat mycket på kvällar och nätter. Nu är jag nog klar för att ta traverskortet om några dagar, så att jag kan köra själv.

 

De översta varven på rullen ska kasseras. Linda rättar till pappret så att det går ned i bassängen som förvandlar pappret till massa igen.

Karin Berg gör sin praktik på returfiberavdelningen. Hon har, precis som Linda, en handledare som stöder henne i arbetet.

På returfiberavdelningen tas balarna om hand och förvandlas till pappersmassa igen. Karin visar mig hur processen ser ut på dataskärmen. Sedan lämnar vi operatörsrummet, klättrar upp för en smal stålstege och andas in en sur kloaklukt. Hon pekar på ett litet transportband med balarnas avfall, metalltrådar, plastpåsar och annat skräp ihoptvinnat till ett slags tjockt snöre. Här i ”Raggen”, som sorterar skräpet, kan det bli stopp. Då måste man gå in och ändra inställningen av Raggens hjul.

Vi tar en fika i labbrummet. Här finns det självklart en damtoalett eftersom de flesta som jobbar på labbet är kvinnor. Linda och Karin berättar att det finns ett separat omklädningsrum för kvinnor, men det ligger betydligt längre bort än männens. Det finns ett i närheten av Lindas arbetsställe, men det är så litet att det brukar vara fullt. Och arbetskläderna för dem som jobbar i produktionen finns bara  i mansmodeller, säger Linda och Karin.

– Det gör inget, säger Linda. Här är det inte så viktigt hur man ser ut. Men byxorna är alldeles för varma och stela.

Karin tar en klunk ur sin mugg, berättar att också hon hade tänkt sig ett annat yrke. Hon pluggade till tandtekniker. Praktiken kändes inte helt bra och när hon gick ut fanns det bara tre lediga jobb i hela Sverige. Inte ett enda i Norrbotten.

– Jag vill helst inte flytta, säger hon. När jag sökte efter kurser hittade jag den här utbildningen. Den ger mig större chans att få jobb i en industristad som Piteå.

Båda två talar om lönen. Det är betydligt bättre betalt att jobba skift på bruket än att vara tandtekniker eller kontorist på bank.

Linda hakar på att hon slipper resa i det här jobbet. Tidigare pendlade hon 11 mil till banken i Luleå varje dag. Det var tröttsamt, speciellt när man har två barn i skolåldern.

Hon sträcker på sig, tar med handen på axeln, säger att hon mår bättre nu. Som kontorist satt hon framför datorn och skrev mest hela dagarna.

– Man blir spänd i axlar och rygg. Det är så statiskt. Varje dag sitter man på samma sätt, med uppdragna axlar och händerna på tan-gentbordet.

– Jag har inte ont längre. Man rör på sig mycket mer i det här jobbet.

Men är det något som inte är bra, frågar jag. Att jobba skift, hur fungerar det?

– Jo, säger Linda. Jag var lite orolig för det. Hur skulle det gå? Skulle jag orka? Hittills har det också gått bra. Men man är rätt trött så där vid tre–fyra på morgonen.

När Linda och Karin följer mig tillbaka till fabrikens utgång frågar jag hur de tror att man kan få fler kvinnor att utbilda sig och söka jobb i fabriken.

– Det handlar väl om marknadsföring, säger Linda. De har en film med en kvinna som gått den här utbildningen och nu jobbar på det andra bruket i Piteå. Jag tror att jag såg den i TV4:s lokalnyheter. Sånt funkar nog.

– Jag såg en annons också, i lokaltidningen, med samma tjej. Det var på det sättet jag fick veta att utbildningen fanns.

Karin nickar.

– Det kanske är ovanligt att jobba här som tjej. Men jag har aldrig tänkt på det sättet. Jag tror att det är ett jobb som passar mig, helt enkelt.

Karin Berg städar golvet på returfiberavdelningen med en högtrycksspruta. Andra arbetsuppgifter kräver mer. Som den gången hon fick panikstanna processen på grund av ett haveri.

Utbildningen började i höstas med kurser i matte och kemi. Ingen av dem tyckte att det var svårt. De gillar naturämnen. Och teknik är spännande.

– Hemma är det jag som lagar lampor och fixar om något går sönder, säger Linda. Matlagningen är min mans område.

Karin och Linda tar glasgången tillbaka till fabriken. Karin ska tvätta ur en cistern och för Linda väntar byte av linor i torken. Men först blir det matlåda i fikarummet.

Du kanske också vill läsa…

”Jag trivs så bra i industrin”

”Jag trivs så bra i industrin”

2016 skrev Dagens Arbete om Tranemo G-betong som medvetet satsade på att få fler kvinnliga anställda. Fyra år senare stämmer vi av – har planen lyckats?

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

Det finns redan tillräckliga regler, fokuset behöver ligga på förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Här behövs fortsatt intensivt samarbete mellan parterna så att riktlinjerna också efterlevs, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

Så ska Volvo mota rasismen

Så ska Volvo mota rasismen

För att mota rasistisk jargong arbetar fack och ledning på Volvo Cars i Olofström förebyggande, både på arbetsgolvet och i fikarummen. Ledstjärnan är företagets uppförandekod.

”Vi vill ha in fler tjejer”

Ungefär var tionde pappersarbetare på Smurfit Kappa är kvinna. Bland de 50 mekanikerna finns det ingen alls. Vi frågar Stefan Andersson, utbildningskoordinator på Smurfit Kappa i Piteå, om det spelar någon roll att det är så få kvinnor.

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

Noga planerat inför säkert stopp

Noga planerat inför säkert stopp

Underhållsstopp och coronapandemi betyder smittrisk. På Smurfit Kappa i Piteå planerades stoppet därför in i minsta detalj.

De ska vända gubbtrenden i skogen

De ska vända gubbtrenden i skogen

Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

”Vi har inte råd med unkna fördomar”

”Vi har inte råd med unkna fördomar”

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark efterlyste ”starkare muskler som staten kan sätta in” på IF Metalls jämställdhetsseminarium inför den internationella kvinnodagen.

Hon forskar om kvinnor i gruvan

Hon forskar om kvinnor i gruvan

Trots hårda skämt trivs de flesta kvinnor bra med att jobba i gruvan. Lisa Ringblom har undersökt arbetet med jämställdhet i svenska gruvor.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.