Industriarbetarnas tidning

Kolla in årets udda högtider

7 januari, 2014

Skrivet av

BokTro inte att vi numera bara firar jul, påsk och midsommarafton. 
Eller fars, mors och kanelbullens dag. Nu ska vi även tänka 
på musarmen, fira moroten och ta en musikfri dag.

När ni läser detta har vi just firat både nyårsafton och den i mångas fall nationella bakfylledagen – nyårsdagen.

Denna dag kallas också den internationella pizzadagen.
Kanske en omedveten dubbeltydighet om man så säger.

Tulpanen äras i mitten av januari och den tjugonde i samma månad infaller lösenordsbytardagen. Instiftad av en stor datatidning för att uppmärksamma behovet av ökad internetsäkerhet och vikten av att byta lösenord lite då och då.

Föreningarna Nordulv och Svenska Rovdjursföreningen har utropat den 4 februari till Vargens dag.

På Vargens dag vill de att man ska tända ett ljus för en levande landsbygd och ett komplett ekosystem

De vill att man då ska tända ett ljus för en levande landsbygd och ett komplett ekosystem.

Bara ett par dagar senare infaller samernas nationaldag. Den firas sedan 1992, för att hedra den första samiska kongressen som hölls just den 6 februari 1917 i Trondheim.

Internationella musarmsdagen firas sista dagen i februari.

Den uppmärksammades första gången 2001 av en grupp människor som alla led av musarm på grund av repetitiva rörelser. Att det just blev den 29 februari, beror på att datumet är det enda som varieras i almanackan.

Tänk skottår.

Allt detta med förklaringar därtill, står att läsa om i Lena Mellander Fogelbergs faktaspäckade bok 365 – hela årets traditioner, folktro och nya temadagar (Känguru/Lind & Co).

Hennes genomgång visar att var och varannan dag i almanackan finns något att uppmärksamma.

Här blandas religiösa högtidsdagar med kräft- och surströmmingspremiärer och många av firardagarna, både välkända och nytillkomna, lyfter fram viktiga och angelägna frågor.

FN är flitigt förekommande. De står bakom dagar då sånt som social rättvisa, tillgången på sötvatten (dricksvatten), demokrati och mänskliga rättigheter ska uppmärksammas lite extra.

Världshälsoorganisationen (WHO) sätter ljuset på problemen med diabetes, självmord, hepatit, rökning, för att ta några exempel.

Den 14 juni har de utsett till den internationella blodgivardagen.

Internationella arbetsorganisationen, ILO, har sedan 2002 gjort oss uppmärksamma på barnarbete världen runt och alldeles extra den 12 juni.

ILO slår också ett slag för arbetsmiljön den 28 april.

Men det finns lyckligtvis en mängd mer lättsamma dagar.

På kanelbullens dag, som infaller den 4 oktober, råder en viss trängsel. Den delas med Djurens dag och ibland även med Frimärkets dag.

K-bullens dag har firats sedan 1999, då Hembakningsrådet hade jubileum och ville lyfta fram ett traditionellt, svenskt, bakverk.

Sedan 2003 har dagen funnits med i den svenska almanackan.

Som en protest mot detta, instiftades därför Kladdkakans dag den 7 november.

Nu är det inte bara bakverk (gräddtårtan, liksom pepparkakan har naturligtvis också egna dagar) som firas.

Går man igenom Lena Mellander Fogelbergs bok hedras moroten, mjölken, falukorven, ölet, köttbullen, kaffet, ägget, potatisen, kåldolmen, fetaosten och ostkakan med egna dagar.

I sammanhanget kan nämnas att det var krigarkungen Karl den XII som efter sin turkiska sejour återkom till Sverige med både kaffe och kåldolmar. Kåldolmens dag infaller därför den 30 november för att hedra kungens dödsdag.

Köttbullen är en klassiker från 1700-talet som återfinns i Cajsa Wargs kokbok från denna tid. Köttbullens dag introducerades dock först 2008 av kommunalrådet Mikael Johansson (S) vid invigningen av Konsum Värmlands charkfabrik i Kil.

Dagen, den 23 augusti, har firats sen dess.

Men det finns mer. Som Star Wars-dagen den 4 maj. Då firar fans över hela världen.

Datumet är valt utifrån en ordvits; En replik ur filmen, ”May the force be with you” har ändrats till ”May the Fourth be with you” – alltså den 4 maj.

Alla vänsterhänta uppmärksammas i mitten av augusti  och i början av maj ska man skratta sig fri och lycklig på den stora Världsskrattdagen. Denna startades av indiern Madan Kataria 1995. Hans skrattyogaklubb garvade då loss rejält i en park i Bombay och har fått sina efterföljare.

Det finns också dagar som vill befria oss från musik, mobiler och bilar. Sånt som hör den moderna tiden till.

Och sista lördagen i mars ska vi släcka lyset.

Då infaller Earth Hour – en timme för jorden – en internationell miljökampanj som uppmanar våra politiker att ta klimatfrågan på allvar .

Sen är det första april.

Du kanske också vill läsa…

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

En eldig svensk historia

En eldig svensk historia

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Julens bästa kulturklappar

Julens bästa kulturklappar

Sällskapsspel, böcker, tid – eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Höjden av återhämtning

Höjden av återhämtning

Tidspress och höga krav – ibland går det bara inte längre. Anne-Marie Höglund berättar om hur naturen hjälpte henne att läka, och tipsar om böcker och en film för sönderstressade själar.

Hitta vägen till mästerverken

Hitta vägen till mästerverken

Att läsa en klassiker – låter det tungt? Det behöver det inte vara. DA guidar dig till mästerverken som varken är tjocka eller svåra.

Pocketsommar

Pocketsommar

Sommar, äntligen tid att läsa! Redaktionen tipsar dig om 16 böcker till semestern.

Holmes, Poirot, Bond – och Lisbeth Salander

Holmes, Poirot, Bond – och Lisbeth Salander

Den fjärde delen i den hyllade Millenniumserien har skapat mediehysteri över hela världen.DA:s Lennart Lund visar att det är ett gammalt trick att återuppliva gamla hjältar, även om författaren är död.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.