Eva Burman: Ingen bryr sig – cheferna cashar in
Utländska säsongsarbetare utnyttjas i kyrkans skog Hur är det möjligt?
Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.
Publicerad 2014-03-17, 15:16 Uppdaterad 2022-01-03, 12:22
LedareDagens Arbete skriver berättelsen om konkursen av JMS tryckeri i Helsingborg, en konkurs tidningen själv blev inblandad i sommaren 2013. DA var då kund till JMS och stod plötsligt utan tryckeri. I storyn om JMS finns en del märkligheter som framförallt handlar om konkursförvaltarens samarbete med tryckeriägaren som försatte bolaget i konkurs.
Personalen som ville ta över verksamheten i Helsingborg har från första stund känt sig motarbetade av tryckeriägaren och konkursförvaltaren. Ord står mot ord. Men en sak blir tydlig: detta att den som försätter sig själv i konkurs får utse konkursförvaltare är en konstig ordning.
I Dagens Arbetes och Svenska Dagbladets granskning av konkurslagstiftning framkommer att det finns en hel del expertkritik mot hur lagen är utformad.
Som det ser ut i dag slutar konkurserna med en förmögen konkursförvaltare och att pengarna går till banken, det sker en oerhört stor förstöring av tillgångarna, säger rekonstruktionsexperten Peter Smedman.
Smedman menar att konkurslagstiftningen innehåller många inslag av omoral. Konkursexperten Rolf Åbjörnsson vill införa ”konkurskarantän”. Den som går i konkurs ska inte, som i fallet med JMS, få köpa tillbaka verksamheten. Åbjörnsson pekar också på vikten av att ställa högre krav på konkursförvaltarna och att hitta ett system för hur man auktoriserar dem.
– Om vi hade fått bättre förutsättningar och inte motarbetats av konkursförvaltningen då hade vi kunnat komma igång tidigare och då hade kanske kunderna funnits kvar i Helsingborg, säger Bassam Mahmoud, fd produktionschef vid JMS i Helsingborg och nu delägare i det nya personalägda tryckeriet Printagon Graphics som tagit över verksamheten i Helsingborg.
När både de drabbade av konkursen i Helsingborg och experter ser stora problem i hanteringen av konkursen är det hög tid att regering och riksdag agerar. Förtroendekrisen för den svenska konkurslagstiftningen är allvarlig. Den kan leda till att utländska borgenärer tappar förtroendet för svenskt rättsväsende.
Det är också absurt att systemet varken tar hänsyn till hur jobben ska räddas eller till hur ett bra företagande kan skapas. Som det nu fungerar riskerar konkurrensen snedvridas rejält och den som konkursar kan få oproportionerliga fördelar. I synnerhet om man är kompis med konkursförvaltaren. Att den som konkursar får utse sin egen konkursförvaltare är etiskt tveksamt.
Hög tid att reformera systemet och skapa en fungerande konkurslagstiftning.