Skugg­samhället är livsfarligtDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

”Att fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen”Carl-Einar Häckner om att ta emot sin ålder.

Konkursen på JMS

Vi behöver ha auktoriserade konkursförvaltare

DA Debatt”Dagens Arbete och SvD skriver den 17 mars om den svenska konkurslagstiftningens brister. I stället för det liggande förslaget att kronofogden får huvudansvaret för konkurserna vill jag föreslå en auktorisation av konkursförvaltare”, skriver Tuve Skånberg, riksdagsledamot för KD, som därmed är först ut på den nya satsningen DA Debatt.

Dagens Arbete och SvD skriver den 17 mars om den svenska konkurslagstiftningens brister. En utredning slog nyligen fast att systemet kan effektiviseras och man föreslog en rad förändringar, som att kronofogden bör få huvudansvaret för konkurserna, och konkursförvaltarna få ökade befogenheter. Det skulle minska domstolarnas roll vid konkurser.

Det är en tveksam väg att gå. Internationellt sett löser man istället problemet med specialdomstolar som hanterar konkurser, och inte genom att minska domstolarnas roll, som nu föreslås.

Den svenska konkurslagstiftningen har förvisso brister. Jag vill istället föreslå en auktorisation av konkursförvaltare, något jag har motionerat om i Riksdagen.

Konkursförvaltare utses av domstol och denna kan också entlediga förvaltaren. Konkurslagen anger vilka krav som ställs på den som skall väljas till förvaltare. Dessa krav är omfattande och kvalificerade. Lagen anger också att den som utses till förvaltare skall ha tillsynsmyndighetens förtroende.

Att ha en myndighets förtroende är i grunden en skönsmässig bedömning. I praktiken har denna lagreglering lett till att domstolarna upprättar listor på de personer som anses lämpliga som förvaltare och som har tillsynsmyndighetens förtroende. Om man sålunda väljer som yrkesinriktning att arbeta som förvaltare, måste man bli upptagen på den så kallade konkursförvaltarlistan. I praxis gäller att om man arbetat fem år på en advokatbyrå, med inriktning på konkursförvaltning, blir man efter prövning av tillsynsmyndigheten upptagen på listan. De så kallade konkursbyråerna är de byråer som historiskt verkade inom konkursområdet för ca 25 år sedan.

Tillsynsmyndigheten kan när som helst förklara att man inte har förtroende för en förvaltare och då blir man struken från listan. Beslutet att ta upp en person på listan och att stryka någon från densamma går ej att överklaga. Teoretiskt skulle vederbörande kunna initiera att någon borgenär eller gäldenär föreslår personen i fråga som förvaltare, varefter tingsrätten kan pröva tillsynsmyndighetens argument för att man saknat förtroende för den aktuella personen. Detta är en omständlig procedur och den torde för sökanden i bästa fall leda till ett positivt resultat i det enskilda fallet, men frågan är inte löst över tid. Till saken hör att reglerna är utformade på ett sådant sätt att det i systemet är inbyggt att motstridiga intressen uppstår mellan tillsynen och förvaltarna.

Ett bättre system vore att införa en särskild nämnd som kunde auktorisera de personer som vill praktisera som konkursförvaltare genom ett offentligt förfarande varefter domstolen fritt kan förordna legitimerade förvaltare efter förslag från borgenärer eller gäldenär eller ex officio. Intressenterna bör sitta i nämndens styrelse samt finansiera dess verksamhet. Auktorisation av insolvenspraktiker genom särskilda nämnder förekommer i anglosaxiska rättsordningar och i många öststater, dessutom i stater som i modern tid inför nya konkurslagar. Tillsynen kopplas bort från frågan om utseendet av förvaltare, varefter situationen blir tydlig och förvaltarna får ett rättsligt regelverk att ty sig till.

Effekterna av en nämndauktorisation blir att listorna tas bort och domstolarna har att förordna insolvenspraktiker som avlagt examen, antingen ex officio eller efter ansökan av gäldenär eller borgenär. Den som missköter sig kan fråntas auktorisationen genom samma nämnd som medgivit densamma, med rätt för den berörde att överklaga till allmän domstol.

Tuve Skånberg

Håller du med? Diskutera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

De anställda som ville ta över konkursade JMS i Helsingborg (se granskningen på da.se) känner sig motarbetade av både sin förre chef och konkursförvaltaren.  Foto: Stefan Lindblom

"Facken måste utnyttja sitt inflytande vid konkurser"

Debatt"Dagens Arbete och SvD skriver den 17 mars om den svenska konkurslagstiftningens brister. I stället för det liggande förslaget att kronofogden får huvudansvaret för konkurserna vill jag föreslå en auktorisation av konkursförvaltare", skriver Tuve Skånberg, riksdagsledamot för KD, på DA Debatt.

Ändra konkurslagen!

LedareDagens Arbete skriver berättelsen om konkursen av JMS tryckeri i Helsingborg, en konkurs tidningen själv blev inblandad i sommaren 2013. DA var då kund till JMS och stod plötsligt utan tryckeri. I storyn om JMS finns en del märkligheter som framförallt handlar om konkursförvaltarens samarbete med tryckeriägaren som försatte bolaget i konkurs.

Experter sågar lagstiftningen

Den svenska konkurslagstiftningen fungerar inte. Det är 
experterna Dagens Arbete och Svenska Dagbladet talat 
med överens om.

Ola Sellert: Jag hade gjort samma sak igen

Varken den tidigare ägaren Stefan Mannfalk eller konkursförvaltaren Ola Sellert tycker att det finns fog den kritik som riktas mot dem. – Hade jag fått göra om handläggningen hade jag agerat på samma sätt i dag, säger Ola Sellert.

Anställda tar över gamla JMS

Koncernen JMS gick i konkurs och framtiden såg mörk ut för de knappt hundra anställda på tryckeriet i Helsingborg. Då föddes en vågad idé. Nu tar de över en del av sin gamla arbetsplats.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

Industrin och klimatet

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

DEBATT Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

3

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

DEBATTEn generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

DebattVi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Det behövs en tydlig politik”

DebattSverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

1

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

DebattHur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

2

”Många tankevurpor om skyddsombuden”

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Ta rygg på Kommunal – slopa bidraget till S

DEBATTArgumentet att Socialdemokraternas politik är den bästa för LO:s medlemmar faller platt. Vilken politik som är bäst för den ena och den andra är inte upp till någon kongress att besluta om, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

1

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

DEBATT | ARBETSMILJÖI stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

1

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Bensinupproret

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

Replik”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

5

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

DEBATT”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

2

Makten över företagen

Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

DEBATTFöretagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

2

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

DEBATT”Varför ska du rösta i EU-valet? Låt mig ge dig flera goda skäl. Både till dig som industriarbetare, fackmedlem och människa”, skriver Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande för Pappers i Hallstavik.

Tacka f-n för att vi är olönsamma

DEBATT”Vi ställs mot maskinerna och förväntas att vara lika effektiva, lönsamma och till samma låga kostnad. Robotarna måste betala skatt som alla andra på de jobb som utförs. Det finns säkert redan färdiga algoritmer för detta”, skriver DA-läsaren Kjell Dahlén.

”Alla måste få ta del av vinsten”

DebattDet behövs bättre kompetensutveckling och att även de anställda får ta del av automationens vinst, om företagen vill att människor ska se positivt på omställningen. Det skriver Carl Melin på TCO:s tankesmedja Futurion.

Foto: Juliana Wiklund

”Samhall sviker sitt uppdrag”

Debatt”Samhall sviker till stora delar sitt samhällsuppdrag och redan utsatta människor får betala priset”, skriver Mats Jutterström, som studerat Samhall och andra statliga bolag.

10

Bemannings­företag eller fackförening?

DEBATT”Om de lokala verkstadsklubbarna skall överleva i framtiden måste splittringen genom inhyrning stoppas", skriver en bemanningsanställd industriarbetare.

4

Industrin och jämställdhet

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

DebattDet finns redan tillräckliga regler, fokuset behöver ligga på förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Här behövs fortsatt intensivt samarbete mellan parterna så att riktlinjerna också efterlevs, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

1

”Kvotera. Just do it”

DEBATTEftersom det är bevisat att det är för få kvinnor i bolagsstyrelser är det väl bara att åtgärda genom kvotering? Som arbetstagare är jag för övrigt själv inkvoterad”, skriver Kenneth Bergqvist, på Indexator i Vindeln.

1

Farliga vibrationer

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

DEBATT”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla att ta problemet på allra största allvar.”  Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

3

”Alla måste stå upp för en nollvision mot dödsolyckor”

DEBATT”Det är provocerande och nonchalant att en del partier i Sveriges riksdag väljer att rösta emot en nollvision mot dödsolyckor.” Det skriver representanter för sex IF Metall-avdelningar i norra Sverige.

Striden om arbetsrätten

”Vi ska inte vara rädda för att prata om las”

DEBATTUppgörelsen med C och L kommer inte att leda till de förändringar som befaras, med hotet om ett nyval så nära. Och att diskutera las är tvärtom viktigt, så att lagen tillsammans med krav på omställning och höjd a-kassa faktiskt skyddar arbetarna. Det skriver Alexandar Srndovic, på Pappers i Hallstavik.

1

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

DebattArbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

1

”Det minst onda är inte nog!”

DEBATT Är ”det minst onda alternativet” tillräckligt skäl till att förlama nödvändig kamp mot samhällets orättvisor, skriver Jan-Olov Carlsson, ordförande för IF Metallklubben vid Volvo Lastvagnar i Umeå. 

5

Skuldfällan

”Det måste bli lättare att få skuldavskrivning”

Debatt”Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. Det måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut.” Det skriver två forskare efter våra artiklar om skuldfällan.

1

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

”Inför gränsvärden för belastning”

DEBATT”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.