Industriarbetarnas tidning

Historien bakom fuskarnas ansikten

27 maj, 2014

Skrivet av Göran Eiderberg

Fred Lorz tog bilen till maraton-segern i St Louis OS 1904 medan mer miljömedvetna Rosie Ruiz klev av tunnelbanan strax före målgången i New York Maraton 1979. Två fuskare i sportens underbara värld.

”De bästa sportögonblicken består av närmast olidlig spänning och prestationer som tänjer gränserna för vad som är möjligt för människan att utföra”, skriver Janne Adéen i Tidernas värsta idrottsskandaler (Semic). 

Författaren har skrivit om fotboll och OS tidigare, men i nya boken har han samlat ett axplock ”fusk, tabbar, moraliska övertramp och ren idioti”. Kort sagt: Han har nosat på idrottens bakgårdar. 

Adéen har haft ett styvt jobb när han botaniserat bland förbjudna substanser, fuskare, råa överfall och felaktiga beslut, otursamma idrottsmän och tveksamma arrangörsinsatser. 

För sportens värld är inte alltid så underbar. 

Författaren påminner oss om OS i Montreal 1976, där den östtyske simtränaren Rolf Glaser ställdes inför frågan: 

– Varför har era damsimmare så djupa röster? 

Svaret blev: ”De är här för att simma, inte för att sjunga.” 

Ett stycke anabol, svart humor. 

Östtyskland tog den gången elva guld av tretton möjliga och Kornelia Ender, som själv tog fyra guld, har i efterhand berättat att hon fick regelbundna injektioner av anabola steroider från 13 års ålder. 

Det östtyska dopningsprogrammet omfattade vid den här tidpunkten runt 10 000 idrottare i olika grenar. 

Janne Adéen låter oss också minnas andra stordopare som världens bästa sprinter Marion Jones, Ben Johnson, hundrameterslöparen med de gula ögonvitorna som fälldes inte bara en utan två gånger, cyklisten Tommy Simpson som i Tour de France 1967 segnade ner och dog av en överdos amfetamin och konjak. 

Här finns berättelsen om skandalen i Lahtis-VM 2001 när sex finska skidåkare visade att den finska sisun byggde på läkemedlet hemohes och bloddopning (epo). 

Idrotten har haft sina bråkstakar. Manchester United-spelaren 

Eric Cantonas utbrott är en klassiker. Utvisad i en match mot Crystal 

Palace och på väg av planen hånades han av en Palace-supporter. 

Något brast och Cantona rusade upp på läktaren och kung-fu sparkade häcklaren i bröstet. Avstängning och böter naturligtvis. 

Vår egen diskusjätte Ricky Bruch tog avsked från sporten genom att örfila upp den dåvarande förbundskaptenen. 

Hockey-VM i Wien 1977 går till historien då Kanadas lag reducerades till ett gäng vedhuggare, som gjorde allt för att skada sina motståndare. Ryssarna gjorde vid det här tillfället 19–2 på Kanada i två matcher. 

En av de värsta spelarna, Wilf Paiement, blev fem år senare den förste spelaren i NHL att dömas i domstol för vad han gjort på isen. 

Under läsningen av Janne Adéens ”skandalbok” häpnar man över dessa idrottsmän och kvinnors besatthet av att vinna till varje pris. 

Hur kul kan det vara att åka till ett OS med en specialpreparerad värja, som ryssen Boris Onisjtjenko gjorde i Mexiko? Med en elkontakt i värjan registrerades träffar på motståndaren som aldrig tog. 

Eller golfaren David Robertson, som i kvalet till British Open 1985, vid fem tillfällen flyttade bollen närmare hålet. 

Han stängdes av på livstid. 

Livstids avstängning fick också vår bilåkande maratonlöpare Fred Lorz. Han benådades dock för att några år senare vinna Boston Maraton. Guldmedaljen i St Louis fick han lämna över till tvåan, Thomas Hicks, som under loppet stärkt sig med några äggvitor och stryknin vid ett par tillfällen. Plus lite konjak. 

Rosie Ruiz, maratonlöparen som tog tunnelbanan, fortsatte hamna i trassel. Det sista hon gjorde på fri fot var att sälja kokain till två poliser. 

Du kanske också vill läsa…

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

En eldig svensk historia

En eldig svensk historia

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Julens bästa kulturklappar

Julens bästa kulturklappar

Sällskapsspel, böcker, tid – eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Höjden av återhämtning

Höjden av återhämtning

Tidspress och höga krav – ibland går det bara inte längre. Anne-Marie Höglund berättar om hur naturen hjälpte henne att läka, och tipsar om böcker och en film för sönderstressade själar.

Hitta vägen till mästerverken

Hitta vägen till mästerverken

Att läsa en klassiker – låter det tungt? Det behöver det inte vara. DA guidar dig till mästerverken som varken är tjocka eller svåra.

Pocketsommar

Pocketsommar

Sommar, äntligen tid att läsa! Redaktionen tipsar dig om 16 böcker till semestern.

Holmes, Poirot, Bond – och Lisbeth Salander

Holmes, Poirot, Bond – och Lisbeth Salander

Den fjärde delen i den hyllade Millenniumserien har skapat mediehysteri över hela världen.DA:s Lennart Lund visar att det är ett gammalt trick att återuppliva gamla hjältar, även om författaren är död.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.