Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Spräng mansrollens murar!

5 maj, 2014

Skrivet av Ulrika Fjällborg

GästkrönikaHur ser det ut om 100 år? Mannen som frågade hade just hört mig berätta hur jämställdhet och välfärdssamhället drivit varandras utveckling de senaste 50 åren i Sverige på ett kvällsseminarium i en lokal inte olik ett klassiskt svenskt församlingshem i ryska Kaliningrad.

Ingen liten fråga. Men väl så intressant. Svaret är att jag är orolig. Inte för kvinnorna – men för männen.

Många tycker att det går långsamt med jämställdheten. Och på många sätt har vi långt kvar.

Ändå har kvinnan flyttat fram sina positioner på mannens arena med rejäla kliv om man jämför med huruvida mannen avancerat på kvinnans domäner – i princip ingenting. De senaste hundra åren har kvinnan tagit allt större makt, både över sitt liv och i samhället, berättar Arne Järnelöv på Insitutet för Framtidsstudier i den lilla skriften ”Amazonia”.

För 150 år sedan hade kvinnor inte egen äganderätt i Sverige. För 100 år sedan fick svenska kvinnor inte rösta. För 50 år sedan tog vi makt över vår kropp och barnafödandet med hjälp av p-piller och aborträtt.

När det gäller yrken har kvinnor tagit sig in i snart sagt alla traditionellt manliga branscher: från präster till soldater, från gruvarbetare till ingenjörer.

60 procent av de som utexamineras från universiteten i EU är kvinnor och dominansen gäller inte bara västvärden: I Kina är 55 procent av studenterna som går ut tekniska utbildningar kvinnor. I Sverige sjunker skolresultaten för pojkar så pass att Statens Offentliga Utredningar påtalar det som problem (SOU 2014:6).

Kvinnor har tillägnat sig ekonomisk makt, fysisk makt, utbildningsmakt och klivit in och tagit plats på den arbetsmarknad som tidigare var förbehållen män.

Nu har det i och för sig funnits en del maktfördelning att ta av när det gäller att balansera upp läget, det ska gudarna veta.

Men ändå, vad har männen gjort på kvinnans arena under samma tid? Alldeles för lite. Visst finns män som är dagisfröknar, undersköterskor och hemtjänstbiträden. Men inte lika många som kvinnor som är poliser och lastbilsförare. Och attityden till män i kvinnodominanta yrken … ja, det känns som att det fortfarande skaver rätt bra på många håll.

Den oro jag uttryckte för den ryske framtidsspanaren har inte bara sin grund i rättvisekrav. Det är ju också så att arbetsmarknaden förändras. Till kvinnornas fördel.

En undersökning av platsannonserna på tidigt 50-tal respektive 00-tal som Dagens Nyheter gjort visar att krav som ”frisk, stark och ärlig” dominerar på 50-talet. På 2000-talet söks snarare: ”serviceinriktade lagspelare med social och emotionell intelligens”. Det vill säga: kommunikation och relationer, klassiskt kvinnliga egenskaper.

En lastbilsförare ska inte bara köra bil utan även ta hand om kundrelationer.

Världen förändras i rasande takt. Det är som det är och det är (för det mesta) bra. Men det innebär att vi måste förändras med den, och inte fastna i förlegade synsätt på vad som är ”en riktig karl”.

Män, ta plats! Ta plats på kvinnornas arenor, utveckla er ”kvinnliga kompetens”. Ta itu med bilden av manligheten. Se till att den tjänar er – inte hindrar er från jobbmöjligheter och egen utveckling.

Kvinnor har vunnit på att ta plats på männens arenor. Det har givit oss större möjligheter och förflyttat kvinnorollen. Samma möjlighet måste ges männen. Det är hög tid att spränga mansrollens murar. I synnerhet när de traditionellt manliga (industri)jobben blir allt färre.

Ett bra ställe att börja är föräldraledighet och föräldraskap. Inget bygger ens sociala och kommunikativa färdigheter som umgänget med ett barn. Och då blir du i förlängningen den som påverkar just hur samhället ser ut om hundra år.

Du kanske också vill läsa…

”Det är skinnet som håller oss samman”

”Det är skinnet som håller oss samman”

”När kropp och känslor exploderar så har vi munnen, rösten, samtalet som ventil. Vi måste tala om frustration, rädslor, hat och konflikter. Vi måste hålla oss i skinnet och släppa ut ilska och skräck i ord som ljuder i vårt gemensamma luftrum, istället för i blod från ett svingat svärd.”

Vi kan inte längre blunda – nu måste vi visa mod

Ulrika Fjällborg.

”Vi kan inte förneka rasismen”

”Vi kan inte förneka rasismen”

Utländska efternamn och fel pigment utestänger människor från bolagsstyrelser och gör dem till måltavlor för hot och hat när de äntrar offentligheten. ”Den strukturella rasismen är ett faktum och den måste vi diskutera”, skriver Ulrika Fjällborg i en gästkrönika.

Nu är det upp till oss

– En dag ska vi alla dö. – Men alla andra dagar ska vi det inte. Dialogen kommer från en serieruta med två människor som filosoferar på en klippa i solnedgången med varsitt metspö i handen. Igår blev serierutans budskap ännu viktigare.

Var drar man gränsen för att hjälpa?

Frågan är fri, heter det. Och det står likaledes var och en fritt att svara som man vill: Ja, nej, eller inte alls. Det är grunden på vilken all mänsklig samvaro vilar.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Sverige är på rätt väg ur krisen

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.