Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Var drar man gränsen för att hjälpa?

15 augusti, 2014

Skrivet av Ulrika Fjällborg

Ulrika FjällborgFrågan är fri, heter det. Och det står likaledes var och en fritt att svara som man vill: Ja, nej, eller inte alls. Det är grunden på vilken all mänsklig samvaro vilar.

Rätten att be om hjälp är så självklar att den inte behöver räknas upp bland de mänskliga rättigheterna. Borde inte behövas vill säga.

Nu har den moderata riksdagsledmoten Cecilia Magnusson i en debattartikel i Dagens Nyheter nyligen föreslagit att man i lag ska förbjuda människor att be varandra om hjälp.

Förslaget om tiggeriförbud är så urbota dumt att jag blir förbannad. För hur ska man dra den gränsen? Gränsen för när och vad en människa får be en medmänniska om hjälp med.

Är det okej för mig att fråga min granne om jag får låna hennes bil när min egen är trasig? Är det okej för ett barn att fråga om man får smaka när kompisen har godis? Är det okej att lifta, att be om skjuts? Eller är det att tigga? Är det bara okej att be om skjuts om man samtidigt erbjuder bensinpengar? Och hur mycket ska det vara då? Finns det någon taxa på hjälp?

Jo, jag vet att det är gatutiggeriet Magnusson är ute efter, i synnerhet rumänska romers gatutiggeri. Men så kan man inte skriva sina lagar eftersom en grundbult i ett demokratiskt samhälle är alla (i vårt samhälle EU-)medborgares likhet inför lagen.

Vidare: vad är gatu-? Är det mer okej om jag ringer min granne och ber att få låna bilen än om vi står på gatan utanför våra hus där vi ofta möts och där bilen står, eller bör vi gå in i huset, bort från gatan? Eller måste jag erbjuda, och hon ta emot, pengar för lånet av bilen för att det inte ska räknas som tiggeri? Var går gränserna för vem som får be vem om vad, och var?

Tycker du att jag drar frågan till absurda proportioner? Men frågan är i grunden absurd.

Jo, jag vet att det finns ett förbud mot tiggeri i andra länder, i våra grannländer till och med. Men det är fortfarande ovärdigt ett anständigt samhälle. Det är ovärdigt anständiga människor.

VI lever i en värld där människor behöver hjälp – och det måste vi faktiskt orka leva med. Om en person orkar stå på knä utanför Konsum och hålla fram en pappmugg en hel dag måste jag som går förbi faktiskt orka göra valet att gå förbi (om det är det jag väljer). Helst även se hen i ögonen och stå för budskapet: nej, just den här gången väljer jag att inte ge något. Något annat är ovärdigt en människa.

Jo, självklart vet jag att det kan kännas jobbigt, det tycker jag också de gånger jag går förbi. Det var länge sedan tiggare var en del i gatubilden i Sverige. Vi har vant oss av med det, vi har levt många decennier i tron att vi byggt bort fattigdomen och därmed tiggeriet ur vårt Folkhem. Att det hör till en förgången tid, att vi har ”levlat”, som barnen säger när de tar sig till en ny nivå i dataspelet, i vår samhällsutveckling.

Men världen är större än Sverige – på många håll är tiggare ett, inte ens ovanligt, yrke. Och samhällsutveckling går inte i trappor, även om vi ofta förleds att tro det. Den går i cirklar, vågor, toppar och dalar. Det finns goda tider och onda tider. En del samhällsforskare hävdar att dagens unga är den första generation i det här landet som inte kommer att få det bättre än sina föräldrar.

Det går inte att förbjuda fattigdom. Därför går det inte heller att förbjuda tiggeri. Fattigdom måste motarbetas genom aktiva insatser, genom att ge möjligheter, alternativ. Människor kommer alltid att försöka skaffa mat till sig och sina barn. Är man i en desperat situation ber man om hjälp. Så funkar det bara. Och det är faktiskt en mänsklig rättighet. Liksom det är en mänsklig skyldighet att orka svara.

Lösningen på tiggeriet är inte ett förbud – det är ett alternativ. Om du vill ha bort en tiggare från gatan – ge hen ett jobb!

Läs fler gästkrönikor här.

Du kanske också vill läsa…

”Det är skinnet som håller oss samman”

”Det är skinnet som håller oss samman”

”När kropp och känslor exploderar så har vi munnen, rösten, samtalet som ventil. Vi måste tala om frustration, rädslor, hat och konflikter. Vi måste hålla oss i skinnet och släppa ut ilska och skräck i ord som ljuder i vårt gemensamma luftrum, istället för i blod från ett svingat svärd.”

Vi kan inte längre blunda – nu måste vi visa mod

Ulrika Fjällborg.

”Vi kan inte förneka rasismen”

”Vi kan inte förneka rasismen”

Utländska efternamn och fel pigment utestänger människor från bolagsstyrelser och gör dem till måltavlor för hot och hat när de äntrar offentligheten. ”Den strukturella rasismen är ett faktum och den måste vi diskutera”, skriver Ulrika Fjällborg i en gästkrönika.

Nu är det upp till oss

– En dag ska vi alla dö. – Men alla andra dagar ska vi det inte. Dialogen kommer från en serieruta med två människor som filosoferar på en klippa i solnedgången med varsitt metspö i handen. Igår blev serierutans budskap ännu viktigare.

Spräng mansrollens murar!

Hur ser det ut om 100 år? Mannen som frågade hade just hört mig berätta hur jämställdhet och välfärdssamhället drivit varandras utveckling de senaste 50 åren i Sverige på ett kvällsseminarium i en lokal inte olik ett klassiskt svenskt församlingshem i ryska Kaliningrad.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Sverige är på rätt väg ur krisen

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.