”Värna framtidens pappersarbetare”Helle Klein om parternas gemensamma ansvar för kompetensförsörjningen.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

A-kassan: från medlemsras till socialbidragsnivå

DA DebattDen 1 januari 2007 gjorde alliansregeringen flera förändringar av a-kassan som fick stor uppmärksamhet och som medförde en omfattande medlemsflykt. Hit hörde kraftigt höjd medlemsavgift, avskaffande av den 40-procentiga skattereduktionen på avgiften och avveckling av det solidariska utjämningssystemet mellan kassorna.

Om skribenten

Anders Kjellberg är professor i sociologi vid Lunds universitet och har tidigare bland annat verkat vid Arbetslivsinstitutet (ALI) och Roskilde universitetscenter. Hans forskning handlar om facklig organisationsgrad, koncernfackligt samarbete, partsrelationer, arbetsgivarstrategier, kollektivavtal, arbetslöshetsförsäkring, a-kassa, och liknande arbetsmarknadsfrågor.

Läs vidare i uppdaterade rapporterna:

Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund

Vilka ”hoppade av” a-kassan eller avstod från att gå med? En studie av a-kassornas medlemsras

Likaså tog regeringen bort den 25-procentiga skattereduktionen på fackavgiften. Dessutom sänktes den förhöjda dagpenningen under de första 100 dagarna (fem dagar i veckan) från 730 till 680 kronor samtidigt som arbetsvillkoret skärptes från 70 till 80 timmar i månaden. Från juli 2008 kopplades a-kasseavgiften tydligare till arbetslösheten inom varje kassa. Denna så kallade arbetslöshetsavgift blev framför allt kännbar för LO-kassornas medlemmar.

Hur är det idag? Den 1 januari i år avskaffades arbetslöshetsavgiften vilket gjorde det möjligt för kassorna med högst medlemsavgifter att sänka dem avsevärt. Idag är avgiften ungefär densamma för verkstadsarbetaren i IF Metall, civilingenjören i akademikerkassan AEA och medlemmen i Unionens a-kassa. Däremot har det inte inträffat någon medlemstillströmning som motsvarar medlemsraset när avgiften chockhöjdes 2007. Att döma av de månader för vilka det finns säker statistik är medlemsökningen mycket blygsam.

Under valrörelsen 2006 gjorde alliansen med moderaterna i spetsen en stor sak av att 700 000 personer i arbetskraften stod utanför a-kassan (avser årsskiftet 2005/2006).  Idag är den siffran 1 500 0000. Man kan fråga sig varför alliansen såg detta som ett stort problem 2006 men inte nu. Ibland hörs halvhjärtade uttalanden från alliansens sida om att damma av den då aktuella planen om obligatorisk a-kassa, men knappast något mer. Varför tar man idag så lätt på detta utanförskap och varför framstår medlemskap i a-kassan uppenbarligen inte som särskilt lockande för stora skaror av utanförstående trots att avgiften sänkts?

Låt oss först blicka tillbaka. När alliansregeringen 2007 kraftigt höjde avgiften till a-kassan fick det vittgående konsekvenser för de två största frivilligorganisationerna på den svenska arbetsmarknaden. För det första ett fackligt medlemsras utan motstycke sedan storstrejken 1909. Under två år tappade facken sammanlagt 245 000 medlemmar. Vid slutet av 2008 hade man 8 procent färre medlemmar än vid årsskiftet 2006/2007. Den fackliga organisationsgraden sjönk från 77 procent 2006 till 71 procent 2008. En så stor nedgång under så kort tid är även internationellt sett anmärkningsvärt.

A-kassornas medlemsras var ännu större. Enbart de fackliga kassorna förlorade 399 000 medlemmar åren 2007-2008. Allt som allt tappade a-kassorna 425 000 medlemmar. Strax efter riksdagsvalet 2006 hade det gått upp för folk vad som inom kort skulle hända med medlemsavgiften. Räknat från slutet av september 2006 till samma tidpunkt två år senare tappade a-kassorna cirka en halv miljon medlemmar. Sambandet mellan medlemsraset och den kraftiga avgiftshöjningen kan knappast bli tydligare. Om hänsyn tas till den samtidigt avskaffade skattereduktionen fick till exempel träindustrins arbetare nu betala en sexdubblad kassaavgift: 365 kronor 1 januari 2007 mot 58 kronor netto 31 december 2006.

Den förstärkta kopplingen mellan avgiften och arbetslösheten inom varje kassa som regeringen införde juli 2008 medförde att den sammanlagda avgiften för fack och a-kassa i allmänhet blev betydligt högre för arbetarna än för tjänstemännen. Inte oväntat har arbetarnas fackliga organisationsgrad sedan dess utvecklats mer negativt än tjänstemännens. Mellan 2008 och 2013 sjönk andelen fackligt anslutna industriarbetare från 81 till 77 procent medan industritjänstemännens steg från 75 till 80 procent. Så sent som i slutet av 2013 betalade verkstadsarbetaren 267 kronor i månaden till sin a-kassa medan civilingenjören på samma företag kom undan med 90 kronor. Unionen-medlemmens avgift var 140 kronor.

Det föreligger en parallellitet mellan den differentierade avgiften till a-kassan och den fackliga organisationsgradens mycket olika utveckling hos arbetare och tjänstemän. Som vi sett sjönk den genomsnittliga organisationsgraden kraftigt mellan 2006 (77 procent) och 2008 (71 procent). Nedgången var ungefär lika stor för arbetare och tjänstemän. Därefter har genomsnittssiffran inte förändrats särskilt mycket (70 procent 2013). För arbetarna har nedgången fortsatt (66 procent fackligt anslutna 2013) men inte för tjänstemännen (73 procent). År 2006 tillhörde 77 procent av tjänstemännen facket och en lika hög andel av arbetarna.

Den ekonomiska teorin bakom de höjda och differentierade a-kasseavgifterna gick ut på att förhindra facken från att driva upp lönerna så mycket att arbetslösheten steg. Höjd a-kasseavgift tänktes fungera som avskräckningsmedel. Det var bara det att verkligheten inte stämde med teorin. När arbetslösheten 2009 steg kraftigt berodde det enligt regeringen själv på finanskrisen och den internationella konjunkturnedgången. Krympande orderböcker slog i första hand mot arbetarna på verkstadsgolvet. Därför steg arbetslösheten och a-kasseavgifterna snabbare bland industriarbetarna än bland industritjänstemännen. Om facken inom industrin hade anpassat lönekraven till medlemmarnas a-kasseavgifter hade samordningen omöjliggjorts och industrin varit ur stånd att ”sätta märket”.

Sent omsider gick det upp för allt fler att de differentierade avgifterna var ett stort misslyckande. Några exempel: ekonomen Lars Calmfors, borgerliga politiker som Jan Björklund och Carl B Hamilton samt Finansdepartementets egna analytiker. Det är bara Anders Borg och Fredrik Reinfeldt som vägrar erkänna misslyckandet. Avtalen om yrkesintroduktion blev ett sätt att rädda ansiktet när arbetslöshetsavgiften slopades januari 2014.

Hösten 2006 var det inte svårt att förutse stora medlemsras i fack och a-kassa när det blev så mycket dyrare att vara med. Allra störst var raset bland hotell- och restauranganställda där andelen fackanslutna sjönk från 52 procent 2006 till 40 procent 2008 och 30 procent 2013. Hos byggnadsarbetarna sjönk den fackliga organisationsgraden under samma tid från 81 till 73 procent och vidare till 68 procent. Det kan inte uteslutas att regeringen hade en dold agenda att försvaga facket och särskilt LO. Att man stilla åsåg raset talar för en sådan tolkning. Facit är vilket fall som helst ett ökat utanförskap genom att många fler än tidigare står utanför fack och a-kassa. Vid slutet av mars i år var drygt 1,5 miljoner personer i arbetskraften inte med i a-kassan jämfört med 786 000 vid slutet av 2006.

Framför allt två grupper utmärker sig genom minskad anslutning: ungdomar och utlandsfödda. Det är desto allvarligare som arbetslösheten, särskilt bland dessa grupper, ligger på en betydligt högre nivå än när regeringen tillträdde.

Anslutningen till a-kassan visar inga tecken på att återhämta sig trots att avgifterna från januari nästan återställts till 2006 års nivå. Det gäller dock inte alla a-kassor. Avgiften till Hotell- och Restaurang-kassan är 140 kronor mot 58 kronor netto 2006. Det då existerande solidariska utjämningssystemet mellan kassorna har fortfarande inte återinförts. Om så görs bör det underlätta medlemsrekryteringen i en låglönebransch som hotell och restaurang.

Huvudförklaringen till att medlemmarna inte strömmar till a-kassan i någon större utsträckning är emellertid att regeringspolitiken gjort den mindre attraktiv. Oförändrat tak (högsta månadsersättning 80 procent av 18 700 kronor = 14 960 kronor före skatt) när priser och löner stiger medför tillsammans med den högre beskattningen av arbetslösa (inga jobbskatteavdrag) att den maximala ersättningen snart är nere på socialbidragsnivå.

För att ändra på detta och få fler att ansluta sig till a-kassan ser jag ingen annan utväg än att taket i försäkringen höjs. A-kassornas ”organisationsgrad” (andel av arbetskraften) som vid årsskiftet 2006/2007 var 83 procent hade två år senare fallit till 70 procent och där låg den kvar ännu i slutet av mars i år. Den ökning av medlemsantalet som skett sedan 2008 har inte påverkat organisationsgraden eftersom arbetskraften under tiden växt. Mellan fjärde kvartalet 2006 och mars i år har antalet sysselsatta ökat med ca 175 000 och antalet arbetslösa med ca 220 000.

Den i reala termer ständigt sjunkande maxersättningen från a-kassan drabbar industri- och byggnadsarbetarna särskilt hårt genom att fackförbund som IF Metall, Pappers och Byggnads saknar inkomstförsäkringar som kompenserar för den låga ersättningen. Skälet är sådana skulle medföra en mycket hög fackavgift till följd av att den höga arbetslösheten bland dessa grupper vid konjunkturnedgångar.

Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet

Anders Kjellberg

Läs mer från Dagens Arbete:

Makten över företagen

Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

DEBATTFöretagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

2

Bensinupproret

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

Replik”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

5

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

DEBATT”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

2

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

DEBATT”Varför ska du rösta i EU-valet? Låt mig ge dig flera goda skäl. Både till dig som industriarbetare, fackmedlem och människa”, skriver Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande för Pappers i Hallstavik.

Industrin och klimatet

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

DebattVi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Det behövs en tydlig politik”

DebattSverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

1

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

DebattHur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

2

Tacka f-n för att vi är olönsamma

DEBATT”Vi ställs mot maskinerna och förväntas att vara lika effektiva, lönsamma och till samma låga kostnad. Robotarna måste betala skatt som alla andra på de jobb som utförs. Det finns säkert redan färdiga algoritmer för detta”, skriver DA-läsaren Kjell Dahlén.

”Alla måste få ta del av vinsten”

DebattDet behövs bättre kompetensutveckling och att även de anställda får ta del av automationens vinst, om företagen vill att människor ska se positivt på omställningen. Det skriver Carl Melin på TCO:s tankesmedja Futurion.

Foto: Juliana Wiklund

”Samhall sviker sitt uppdrag”

Debatt”Samhall sviker till stora delar sitt samhällsuppdrag och redan utsatta människor får betala priset”, skriver Mats Jutterström, som studerat Samhall och andra statliga bolag.

9

Bemannings­företag eller fackförening?

DEBATT”Om de lokala verkstadsklubbarna skall överleva i framtiden måste splittringen genom inhyrning stoppas", skriver en bemanningsanställd industriarbetare.

4

Industrin och jämställdhet

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

DebattDet finns redan tillräckliga regler, fokuset behöver ligga på förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Här behövs fortsatt intensivt samarbete mellan parterna så att riktlinjerna också efterlevs, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

1

”Kvotera. Just do it”

DEBATTEftersom det är bevisat att det är för få kvinnor i bolagsstyrelser är det väl bara att åtgärda genom kvotering? Som arbetstagare är jag för övrigt själv inkvoterad”, skriver Kenneth Bergqvist, på Indexator i Vindeln.

1

Farliga vibrationer

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

DEBATT”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla att ta problemet på allra största allvar.”  Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

3

”Alla måste stå upp för en nollvision mot dödsolyckor”

DEBATT”Det är provocerande och nonchalant att en del partier i Sveriges riksdag väljer att rösta emot en nollvision mot dödsolyckor.” Det skriver representanter för sex IF Metall-avdelningar i norra Sverige.

Striden om arbetsrätten

”Vi ska inte vara rädda för att prata om las”

DEBATTUppgörelsen med C och L kommer inte att leda till de förändringar som befaras, med hotet om ett nyval så nära. Och att diskutera las är tvärtom viktigt, så att lagen tillsammans med krav på omställning och höjd a-kassa faktiskt skyddar arbetarna. Det skriver Alexandar Srndovic, på Pappers i Hallstavik.

1

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

DebattArbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

1

”Det minst onda är inte nog!”

DEBATT Är ”det minst onda alternativet” tillräckligt skäl till att förlama nödvändig kamp mot samhällets orättvisor, skriver Jan-Olov Carlsson, ordförande för IF Metallklubben vid Volvo Lastvagnar i Umeå. 

5

Skuldfällan

”Det måste bli lättare att få skuldavskrivning”

Debatt”Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. Det måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut.” Det skriver två forskare efter våra artiklar om skuldfällan.

1

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

”Inför gränsvärden för belastning”

DEBATT”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.

”Nationalism är farligt för mänsklig­heten”

Debatt”På Balkan ställde nationalisterna grupper mot grupper, och det var början till ett av historiens värsta folkmord.” Krigsveteranen och industriarbetaren Kennet Bergqvist uppmanar alla att rösta bort rasism och nationalism i valet.

”Därför stöder facken S”

DEBATT”Det finns skäl till varför Svenskt Näringsliv uppvaktar Moderaterna och Sverigedemokraterna, det gynnar deras medlemmar. Det finns lika grundliga skäl till att LO-facken uppvaktar Socialdemokraterna. Det gynnar deras medlemmar”, skriver Thomas Lindell, som jobbar på Älvsbyhus och är förtroendevald i GS.

”Låt dig inte förföras av högerns locktoner”

DebattTill valet 2006 bländades väljarna av löften om skattesänkningar, och frågan om a-kassan och välfärden kom i skymundan. Men Alliansen genomförde sin arbetarfientliga politik då, och kommer att göra det igen om de får chansen. Och nu tillsammans med SD, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

”M är inte för vanligt folk”

DEBATT”Att göra fattiga människor fattigare är inte ett sätt att skapa ett tryggare Sverige”, skriver Jan Öberg, ordförande för Pappers Avdelning 16 i Ortviken.

2

”SD och Alliansen är löntagarfientliga”

DEBATT”I de fall facket inte nått fram förhandlingsvägen har S beslutat att politiskt genomföra löntagarnas krav – efter motstånd från de borgerliga partierna.” Det skriver fem tidigare fackligt förtroendevalda från fyra olika LO-förbund, och uppmanar alla väljare att tänka till noga inför det kommande valet.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Saneringsföretag måste kontrolleras hårdare”

DebattDet måste göras fler kontroller och bli större fokus på asbest vid utbildning av berörda skyddsombud och arbetsledare. Det skriver Johnny Daveman, ombudsman och regionalt skyddsombud för Byggnads Stockholm-Gotland, efter Dagens Arbetes granskning.

”Det finns inget omfattande missbruk”

Debatt”Skuggsamhället är skadligt, men kopplingarna till arbetskraftsinvandring är ofta rent felaktiga”, skriver Caspian Rehbinder, från tankesmedjan Timbro.

1

Helle Klein svarar: ”Lyssna på företagen själva!”

Replik”Självklart behöver vi tillskott av arbetskraft i bristyrken. Men lyssna på företag och fackligt förtroendevalda, som vittnar om hur Alliansregeringens uppluckring av regelverket har lett till Vilda Västern på arbetsmarknaden”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein i en replik.

”Myndigheterna måste samarbeta redan på arbetsplatsbesöken”

DEBATTOm samhället ska komma till rätta med arbetslivskriminaliteten måste alla berörda myndigheter jobba tillsammans redan från arbetsplatsbesöken – och det finns fungerande exempel. Det skriver Hans Åkerlund på Sveriges Byggindustrier, som jobbar för byggbranschens samverkan i Stockholm.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.