Arbetsmiljöforskaren: Larma om riskerna!

ArbetsmiljöGenom att satsa på hälsan ska vi bli friskare och jobba effektivare. Men farliga arbetsmoment och olyckor på jobbet kan inga gymkort eller hälsocoacher i världen rå på. Istället borde företagen uppmuntra medarbetare att larma om farliga risker och delta i arbetsmiljöarbetet, anser arbetsmiljöforskaren John Sjöström (bilden).

Samtidigt som Arbetsmiljöverket drar ner satsar företagen allt mer pengar på hälsa och friskvård.

– Budskapet blir att det inte spelar någon roll hur ont du får eller hur skadad du blir av jobbet så länge du är hälsosam, äter rätt och är aktiv på din fritid. Men om du klämmer ihjäl dig under en pappersrulle har det ingen betydelse hur hälsosam du är, säger John Sjöström.

Från sina år som pappersarbetare minns han hur arbetskamraterna ofta tog stora risker för att hålla produktionen igång. Som den där gången då rullmaskinen hade gått sönder och de blev tvungna att försöka få ut de flera hundra kilo tunga rullarna för hand, med risk för att klämmas mellan dem och maskinens vägg.

John Sjöström har i efterhand frågat sig hur de kunde sätta sig själva i sådan fara utan att tveka – och varför liknande problem aldrig diskuterades med arbetsledningen.

Erfarenheterna från bruket fick John Sjöström att intressera sig för arbetsmiljöfrågor. Idag arbetar han som forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och har skrivit en avhandling om hur anställda deltar i arbetsmiljöarbetet på ett pappersbruk.

För att undvika olyckor måste man jobba aktivt med arbetsmiljön och ta till vara på den kunskap som finns hos dem som faktiskt utför jobbet, är hans slutsats. Men på senare år har John Sjöström upptäckt att allt fler företag satsar mer på friskvård och hälsorådgivning, och mindre på att förebygga skador genom att förbättra arbetsmiljön.

– Självklart är det viktigt att ta hand om sin hälsa, men vad vi ser är att många företag satsar hur mycket som helst på friskvård och nästan ingenting på arbetsmiljöarbete, säger han.

Genom att bara fokusera på de anställdas egen hälsa frångår vissa arbetsgivare sitt ansvar för att se till så att arbetsmiljön är säker. Istället för tycker John Sjöström att arbetsgivarna borde satsa mer på att göra arbetsmiljöarbetet relevant för de anställda.

– Att prata om skyddsronder och föreskrifter låter ju inte så kul, men man kan kalla det vad man vill så länge som man faktiskt gör någonting för att hitta det som är farligt och skadligt, säger han.

Just den byråkrati som omger arbetsmiljöarbetet med formella möten uppe på chefens kontor gör enligt John Sjöström att många ryggar tillbaka inför att vara med och påverka. Därför måste fler diskussioner ske ute på arbetsplatsen, där anställda känner sig bekväma med att prata om problem och risker i arbetet.

­ Utan de anställdas inflytande hamnar man i att det kommer en massa beslut uppifrån som inte är anpassade efter hur de jobbar. De anställda tappar förtroende för reglerna och följer dem inte heller, säger John Sjöström.

Till exempel är det svårt att få folk att använda rätt skyddsutrustning om det uppfattas som ett krav som de själva inte har varit med och beslutat om. Skyddsingenjörer och andra som ska se till att reglerna följs uppfattas som någon slags poliser eller kontrollanter, när deras roll istället borde vara att stötta de anställda att göra sin arbetsmiljö tryggare.

Företag som ger anställda möjlighet att påverka sin arbetsmiljö fångar inte bara problem som arbetsgivaren inte ser själv, utan kan också ta till vara anställdas engagemang för produktionen och synpunkter på hur den kan förbättras.

John Sjöström har märkt att de som har kommit längst i arbetsmiljöarbetet ofta också är de som säger sig ha ”långt kvar”.

– Ju mer man jobbar med arbetsmiljö så förstår man hur många risker som finns och hur villkoren påverkar hälsan hos de anställda. Om ett företag tycker att allting fungerar bra, då ska man dra öronen åt sig, säger John Sjöström.

Så blir du ett bra skyddsombud

Skyddsombud spelar en mycket viktig roll för att de anställda ska må bra. John Sjöströms tipsar hur du sköter ditt uppdrag på bästa sätt:

1. Inse hur viktig du är. Bara att du finns på arbetsplatsen gör ofta att säkerhet och arbetsmiljö automatiskt tas på större allvar.

2. Kräv att få vara delaktig i arbetsmiljöarbetet. På en del arbetsplatser kommer skyddsombuden in alldeles försent i planering och beslut, mer för att godkänna ett förslag som redan är framtaget utan dem. Kräv att få insyn, information och delaktighet från början.

3. Kräv tid att sköta ditt uppdrag. På en del arbetsplatser finns en tendens att lägga över sådant som egentligen är arbetsgivarens ansvar på skyddsombuden. Kräv att få utbildning för att kunna sköta ditt uppdrag och gör klart med arbetsgivaren vad som är ditt uppdrag och vad det är cheferna ska göra.

4. Prata med alla. Folk upplever arbetsmiljön på olika sätt och det är viktigt att allas perspektiv tas till vara.

5. Glöm inte bort de bemanningsanställda. Skyddsombuden ska representera också inhyrd personal. Bemanningsanställda löper ofta mycket större risk att skada sig i jobbet och blir inte ens sjukskrivna om de hyrs in på korta kontrakt. Dessutom riskerar de att hamna utanför gemenskapen på arbetsplatsen.

6. Träffa andra skyddsombud. Att åka på utbildningar är nyttigt både för att få mer kunskap och för att träffa andra. Om ni är flera skyddsombud på arbetsplatsen bör ni även ordna gemensamma möten.

7. Du behöver inte vara expert. Din roll är att vara de anställdas representant, inte att kunna allt om allt. Tveka inte att ta hjälp av facket eller andra som har kunskap.

8. Kräv att cheferna utbildas i arbetsmiljö. Om cheferna får utbildning i hur man gör riskbedömningar, skyddsronder och arbetsmiljöarbete, får ni får samma utgångspunkter och ett gemensamt språk och det blir lättare att samarbeta.

9. Kräv tydliga förbättringsmål. Till exempel sänkta bullervärden, lägre olycksfallsfrekvens eller färre som svarar att de är stressade på personalenkäter.

Så påverkar du din arbetsmiljö

Att anställda själva kan vara med och påverka är helt avgörande för att få till en bra arbetsmiljö.

1. Fundera på hur du har det på jobbet. Man ägnar ganska stor del av livet på jobbet och det är skönare att bli gammal om man inte slitit ut sig i förtid. Prata med dina arbetskamrater och hjälps åt att hitta sätt att få fram synpunkter till ledningen. Om det kommer krav uppifrån som ni inser inte fungerar, till exempel dålig skyddsutrustning, se till att prata om det och se efter om det finns något bättre.

2. Kräv att arbetsgivaren tar sitt ansvar. Tänk på att arbetsmiljöarbetet är arbetsgivarens ansvar, och att du som anställd har rätt att vara med och påverka.

3. Ta hjälp av ditt skyddsombud. Är det svårt att kommunicera med cheferna direkt så prata med skyddsombudet som kan föra dina synpunkter vidare. Kom ihåg att det blir betydligt lättare för skyddsombudet att göra ett bra jobb med uppbackning från arbetskamraterna, ställ krav på att ditt skyddsombud ska få rätt utbildning och tid att sköta sitt uppdrag.

4. Begär att dina synpunkter följs upp. Om du har fört fram någonting, se till att få reda på vad som händer och begär också ATT det händer något. Ibland kan det löna sig att tjata.

5. Glöm inte de ”osynliga” riskerna. Det finns risker som man inte pratar så mycket om, men som påverkar hälsan på lång sikt. Höga bullernivåer och stress är till exempel särskilt skadligt och kan leda till hjärt och kärlsjukdomar. Fundera på hur din arbetssituation ser ut och hur den skulle kunna bli bättre.

6. Ta hjälp utifrån. Ibland behövs experthjälp, till exempel ergonomer som ser till så att arbetsmomenten inte leder till förslitningsskador eller någon som mäter bullernivåerna på arbetsplatsen.

7. Håll koll på dina kollegor. Ofta är det lättare för någon annan att se om en person mår dåligt eller har besvär, än för personen själv. Våga fråga dina arbetskamrater hur de mår. Dessutom är det mycket lättare att föra fram problem i arbetsmiljön om man har uppbackning från fler.

Ville Henrik-Klemens