”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Anette Åhlander bygger bjälklag på Hjältevadshus. Hon blev jätteglad när hon erbjöds anställning efter tio månader som inhyrd. ”Det känns som att de tycker att jag gör ett bra jobb.” Foto: Marlin Johansson

”Otryggheten är jobbigast”

På småländska Hjältevadshus är nästan halva arbetsstyrkan inhyrd. LO vill att bemanningsföretag bara ska få användas 
vid tillfälliga toppar. Men hur lång är en tillfällig topp när 
det svänger allt snabbare mellan upp- och nedgång?

Från förbud till fritt fram för inhyrning

  • 1934 Lag om arbetsförmedling införs. Förbjudet att tjäna pengar på att förmedla jobb.
  • 1993 Lag om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft införs.
  • 2000 LO tecknar avtal med bemanningsföretagen. Bemannings-avtalet garanterar att de inhyrda inte får lägre löner än de anställda.

Det var nära att hon tog sig en dans på taket till ett av husen hon byggde, Anette Åhlander. Så glad blev hon när hon fick veta att hon var en av 16 inhyrda som erbjöds en anställning direkt på Hjältevadshus.

– Jag är 53 år, det är inte så lätt att få jobb då. Och det är det här jag vill göra!

Hon tycker att det har fungerat bra att vara inhyrd. Men ändå.

– Som direktanställd behöver jag inte oroa mig för att plötsligt flyttas till ett annat uppdrag på en annan arbetsplats. Jag vill vara här. Jag trivs här. Nu känns det också som att de tycker att jag gör ett bra jobb.

Det har vänt i svensk småhusbransch. För snart tre år sedan var det kris och på husfabriken i Hjältevad slogs man för sin överlevnad. En rekonstruktion och nya ägare räddade verksamheten, men så sent som förra sommaren varslades 20 personer. De hann aldrig gå hem innan det tog fart i produktionen igen.

När årets sommar och semester närmade sig var de runt 120 personer som jobbade i produktion och logistik. Ungefär 70 av dem var inhyrda från ett bemanningsföretag. Nu när semestern är över har 16 av de inhyrda i stället fått fast anställning på Hjältevadshus. De fick frågan strax före semestern.  Alla svarade ja.

– Jag var inte säker på att alla skulle säga ja. Det är ju väldigt trevligt för oss, säger produktionschefen Hans Sandén, själv inhyrd konsult sedan knappt ett år.

Ute i fabriken byggs 200 trähus om året. Just nu ser framtiden ljus ut med orderböckerna fulltecknade för många månader framåt. Folk trivs, säger de som jobbar här. Det är tryggheten som nämns först när de förklarar varför de hellre vill anställas direkt av Hjältevadshus.

Anders Lindström har jobbat i fabriken i 25 år. Han tycker att Kenneth Eriksson, som varit inhyrd i ett och ett halvt år, borde anställas. ”Vi har för mycket bemanning. Det är inget fel med inhyrda, men jag tror att det är ett dyrt sätt att driva företag på.” 

 

Anders Lindström och Kenneth Eriksson kontrollerar ritningen en sista gång innan de vänder en yttervägg så att den lägger sig till rätta vid nästa station. De har förberett för att all el ska kunna installeras i väggen. Anders har jobbat i husfabriken i 25 år, medan Kenneth har varit inhyrd i 1,5.

Kenneth hoppades att han skulle vara en av de 16 som erbjöds en anställning på Hjältevadshus, men det var inte hans tur.

– Det var väl inget att räkna med när så få fick frågan. Men det skulle kännas tryggare att vara anställd direkt med fast jobb. Som inhyrd kan jag plötsligt flyttas till någon annan arbetsplats när som helst.

– Han borde vara anställd, säger Anders om Kenneth. Vi har för många inhyrda. Det är inget fel att använda bemanningsföretag, men jag tror att det är ett dyrt sätt att driva företag på.

Det är flexibiliteten företaget är berett att betala för. Möjligheten att snabbt minska personalstyrkan om det plötsligt skulle sluta komma in nya order.

Det svänger så snabbt nu för tiden, och det har varit en orolig tid, berättar produk-tionschefen Hans Sandén.

– Nu har orderläget förbättrats, det ser stabilt ut. Innan sommaren hade vi för hög andel inhyrda och därför har vi anställt 16 personer till att börja med.

Pleurat Feka och Fadil Ahmeti

(bilden ovan) hoppades också på att få frågan. De veckopendlar 25 mil enkel väg från Hässleholm och Höör.

Även om de har fast jobb på bemanningsföretaget så är en eventuell flytt hit till Hjältevad inte aktuell. De vet att de snabbt kan bli av med uppdraget på husfabriken.

– Det skulle kännas tryggare att vara direktanställd, säger Fadil.

De har jobbat i husbran-schen i tio år och kan i princip allt i produktionen. Hur ledningen bestämde vilka som skulle få jobb vet de inte. De tycker att den som varit inhyrd länge borde få chans till jobb. Feka har varit inhyrd i ett år, Fadil något kortare.

Men någon turordning gäller inte för inhyrda och facket har ingen makt över vilket urval som sker, förklarar Björn Jönsson, GS-fackets ombudsman i Smålands högland.

Hjältevadshus har försökt att prioritera dem som till exempel har varit anställda förut, men det var inte tiden på företaget som avgjorde, säger Hans.

– Vi måste stabilisera organisationen nu och knyta kompetens till våra nyckelbefattningar. Vi måste säkerställa att vi behåller viktig kompetens.

Att snickra bjälklag kräver erfarenhet och tar tid att lära sig. Att kapa virke på det mest resurseffektiva sättet är inte en uppgift för vem som helst. Sån kompetens måste företaget säkra nu när en omorganisation börjar falla på plats och det känns stabilt med orderingången, förklarar Hans.

Det är inte bara på golvet folk känner osäkerhet. Även arbetsgivaren lever med risken att inhyrda söker ”riktiga jobb” och försvinner med sin värdefulla kunskap.

Viktiga befattningar, kompetens och erfarenhet, ett kommande generationsskifte, vilka som varit duktiga och visat framfötterna. Sånt har spelat roll när urvalet till de 16 fasta jobben gjordes, enligt Hans.

Fortfarande är nästan hälften av arbetsstyrkan inom produktionen inhyrd. För GS ombudsman Björn Jönsson (tbilden t.v) är det för många.

– Jag skulle ju vilja se att de anställer ännu fler.

Han har lyckats värva 25 av de inhyrda som medlemmar i facket. När de hör av sig till honom har de oftast frågor om helglön och semester.

Det är inte som för 20 år sedan då bemanningsföretagen var nya i Sverige. Då befarade facken att lönerna skulle dumpas. Att de inhyrda alltid skulle få minimilön, prisa ut de fast anställda och pressa ner lönerna för alla.

Sedan dess har lönefrågan reglerats i avtal och någon lönedumpning är facken inte rädda för längre. Björn ser andra problem.

– Du hamnar i ett underläge. Kundföretaget kan enkelt göra sig av med någon som inte passar. De bara ber bemanningsföretaget att skicka någon annan i stället.

Hur ska man då våga säga ifrån om något inte är bra, ställa krav på en säker arbetsmiljö eller ifrågasätta sånt som känns fel eller orättvist? Vågar man tacka nej till övertid, sjukskriva sig eller vara hemma med sjukt barn, resonerar Björn.

Sånt vet Eero Vainio en del om. Han är en av de inhyrda som nu har fått jobb på Hjältevadshus.

– Jag blev glad när de frågade. Jag trivs här och kände att jag duger trots att jag är 55 år. Men så här ska det inte vara, med så många inhyrda. Men många företag gillar det. De slipper allt ansvar vid sjukdom till exempel.

Här har det fungerat bra, men han har både vänner och familjemedlemmar som har sämre erfarenheter. Som de bekanta som jobbat på ett ålderdomshem och plötsligt sagts upp för att sen erbjudas samma jobb via ett bemanningsföretag men med sämre lön. Eller hans egen son som vågade säga ifrån på billackeringsfirman där han var inhyrd.

– När man lackar bilar ska man ha andningsskydd. Men du vet, där var unga killar och de är bara så glada för att få jobba. Min son ringde till Arbetsmiljöverket som kom dit och ställde en massa krav på åtgärder för arbetsmiljön. Tror du att han fick vara kvar sen?

Björn Jönsson tycker inte att bemanningsföretag ska förbjudas. De fyller en funktion vid tillfälliga arbetstoppar då företag snabbt behöver få tag på folk. Då kan bemanningsföretagen fungera som en effektiv rekryteringsbyrå, och i stället för att folk själva ska jaga efter korta inhopp och vikariat kan de få tryggare anställningar på ett bemanningsföretag som tar in uppdragen.

Det var så ursprungsidén med bemanningsföretagen såg ut menar LO. De skulle hyra ut personal vid tillfälliga toppar. Men det har utvecklats till att bli en mer permanent form av personalförsörjning. Många företag har ständigt 10, 20 procent eller ännu större andel av personalstyrkan inhyrd.

Den utvecklingen vill LO stoppa genom att förbjuda inhyrning för arbetstillfällen som är mer beständiga.

– Det handlar om att man som direktanställd har bättre möjlighet att påverka och ha inflytande, förklarar Kent Ackholt på LO.

Hur lång tid det är rimligt att en ”tillfällig topp” pågår kan han inte svara på. Där har LO inte satt någon gräns, men man vill ha en diskussion.

Björn Jönsson, GS ombudsman, har inte heller svar på hur lång en tillfällig topp är.

– Det vet jag inte, men så långa som 14 månader är de i alla fall inte. Då är det ett konstant behov av personal.

Att begränsa med hjälp av lagen tycker han är ett dåligt alternativ. Arbetsmarknadens spelregler måste vara förutsägbara och då blir det för oroligt om den politiska färgen på regeringen ska styra vad som gäller. Att komma överens via avtal är bättre, tycker han.

– Men det är väl lika populärt bland bemanningsföretagen som att säga att vi ska ha nio veckors semester. Det är klart att de inte vill begränsa någonting. Det är ju att begränsa deras vinst.

På Hjältevadshus guidar produktionschefen Hans Sandén vidare genom fabriken. Han tror inte på att använda bemanningsföretag bara vid tillfälliga toppar.

– Det vore önskvärt att man kunde jobba på det sättet. Men allt sker så snabbt nu för tiden. Det är stora svängningar. Vi måste kunna flexa upp och ned.

På en direkt fråga svarar han att han tror att de flesta inhyrda förmodligen skulle svara ja om de fick erbjudande om en anställning direkt på Hjältevadshus.

– Men vi vågar inte anställa fler i det här läget. Vi är ett litet företag och är väldigt sårbara. Går marknaden ner 20 procent är vi illa ute. Vi vill inte hamna i det läget igen att vi måste varsla och säga upp folk.

Läs mer:

Branschorganisationen: ”Problemet överdrivs”
Reglering eller inte – så svarar partierna om inhyrning

Läs mer:


me@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Vem ska jobba i skogen?

Skilda världarNär gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Efter coronan

Dags för ett bättre normaltillstånd

KrönikaNär vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

2

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

Bygger ett tak i trä

ÖgonblicketFramför Jari Salmi och Juho Teppola ligger en sjättedel av det som ska bli taket till en grillstuga.

Arbetsrätten

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Krisstöd

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

1

Nödår, strejker, slit – och äventyr

ArbetarhistoriaHur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

1

De ska vända gubbtrenden i skogen

Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.

Coronakrisen

Jesper Johansson är tjugosex år och har varit huvudskyddsombud i mer än två år. Foto: Åke Ericson

Sätter stopp för smittan

Nya risker.Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Coronakrisen – dag för dag

TidslinjeAllt hände så fort. Här kan du följa utvecklingen när det nya coronaviruset spreds över världen. Vilka konsekvenser det fick, och fortfarande får, med ett särskilt fokus på svensk industri.

Avtal på plats för korttidsarbete för bemanningsanställda

Nu kan även bemanningsanställda få stöd vid korttidsarbete. IF Metall och övriga facken inom LO har kommit överens med motparten om ett centralt avtal.

1

”När jag spelar finns bara här och nu”

PROFILENFlöjten och orkestern tar Maina Bejefalk till platser och tillfällen som hon annars inte skulle få uppleva – som kronprinsessans bröllop.

Regionala skyddsombud

Ingen utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud

TillträdesrättRegeringens förslag om att ge regionala skyddsombud rätt att komma in på arbetsplatser där facket inte har några medlemmar kommer att röstas ner. Flera partier går i dag samman för att stoppa förslaget.

1

”Det är de små arbetsplatserna som behöver oss”

Regionala skyddsombud är oroliga över utvecklingen. Vad blir steg två, frågar de sig. Och kommer Arbetsmiljösverige monteras ner ytterligare?

Vad är prislappen för folkhälsa?

KRÖNIKAMarknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.