Industriarbetarnas tidning

”Otryggheten är jobbigast”

5 september, 2014

Skrivet av

På småländska Hjältevadshus är nästan halva arbetsstyrkan inhyrd. LO vill att bemanningsföretag bara ska få användas 
vid tillfälliga toppar. Men hur lång är en tillfällig topp när 
det svänger allt snabbare mellan upp- och nedgång?

Från förbud till fritt fram för inhyrning

  • 1934 Lag om arbetsförmedling införs. Förbjudet att tjäna pengar på att förmedla jobb.
  • 1993 Lag om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft införs.
  • 2000 LO tecknar avtal med bemanningsföretagen. Bemannings-avtalet garanterar att de inhyrda inte får lägre löner än de anställda.

Det var nära att hon tog sig en dans på taket till ett av husen hon byggde, Anette Åhlander. Så glad blev hon när hon fick veta att hon var en av 16 inhyrda som erbjöds en anställning direkt på Hjältevadshus.

– Jag är 53 år, det är inte så lätt att få jobb då. Och det är det här jag vill göra!

Hon tycker att det har fungerat bra att vara inhyrd. Men ändå.

– Som direktanställd behöver jag inte oroa mig för att plötsligt flyttas till ett annat uppdrag på en annan arbetsplats. Jag vill vara här. Jag trivs här. Nu känns det också som att de tycker att jag gör ett bra jobb.

Det har vänt i svensk småhusbransch. För snart tre år sedan var det kris och på husfabriken i Hjältevad slogs man för sin överlevnad. En rekonstruktion och nya ägare räddade verksamheten, men så sent som förra sommaren varslades 20 personer. De hann aldrig gå hem innan det tog fart i produktionen igen.

När årets sommar och semester närmade sig var de runt 120 personer som jobbade i produktion och logistik. Ungefär 70 av dem var inhyrda från ett bemanningsföretag. Nu när semestern är över har 16 av de inhyrda i stället fått fast anställning på Hjältevadshus. De fick frågan strax före semestern.  Alla svarade ja.

– Jag var inte säker på att alla skulle säga ja. Det är ju väldigt trevligt för oss, säger produktionschefen Hans Sandén, själv inhyrd konsult sedan knappt ett år.

Ute i fabriken byggs 200 trähus om året. Just nu ser framtiden ljus ut med orderböckerna fulltecknade för många månader framåt. Folk trivs, säger de som jobbar här. Det är tryggheten som nämns först när de förklarar varför de hellre vill anställas direkt av Hjältevadshus.

Anders Lindström har jobbat i fabriken i 25 år. Han tycker att Kenneth Eriksson, som varit inhyrd i ett och ett halvt år, borde anställas. ”Vi har för mycket bemanning. Det är inget fel med inhyrda, men jag tror att det är ett dyrt sätt att driva företag på.” 

 

Anders Lindström och Kenneth Eriksson kontrollerar ritningen en sista gång innan de vänder en yttervägg så att den lägger sig till rätta vid nästa station. De har förberett för att all el ska kunna installeras i väggen. Anders har jobbat i husfabriken i 25 år, medan Kenneth har varit inhyrd i 1,5.

Kenneth hoppades att han skulle vara en av de 16 som erbjöds en anställning på Hjältevadshus, men det var inte hans tur.

– Det var väl inget att räkna med när så få fick frågan. Men det skulle kännas tryggare att vara anställd direkt med fast jobb. Som inhyrd kan jag plötsligt flyttas till någon annan arbetsplats när som helst.

– Han borde vara anställd, säger Anders om Kenneth. Vi har för många inhyrda. Det är inget fel att använda bemanningsföretag, men jag tror att det är ett dyrt sätt att driva företag på.

Det är flexibiliteten företaget är berett att betala för. Möjligheten att snabbt minska personalstyrkan om det plötsligt skulle sluta komma in nya order.

Det svänger så snabbt nu för tiden, och det har varit en orolig tid, berättar produk-tionschefen Hans Sandén.

– Nu har orderläget förbättrats, det ser stabilt ut. Innan sommaren hade vi för hög andel inhyrda och därför har vi anställt 16 personer till att börja med.

Pleurat Feka och Fadil Ahmeti

(bilden ovan) hoppades också på att få frågan. De veckopendlar 25 mil enkel väg från Hässleholm och Höör.

Även om de har fast jobb på bemanningsföretaget så är en eventuell flytt hit till Hjältevad inte aktuell. De vet att de snabbt kan bli av med uppdraget på husfabriken.

– Det skulle kännas tryggare att vara direktanställd, säger Fadil.

De har jobbat i husbran-schen i tio år och kan i princip allt i produktionen. Hur ledningen bestämde vilka som skulle få jobb vet de inte. De tycker att den som varit inhyrd länge borde få chans till jobb. Feka har varit inhyrd i ett år, Fadil något kortare.

Men någon turordning gäller inte för inhyrda och facket har ingen makt över vilket urval som sker, förklarar Björn Jönsson, GS-fackets ombudsman i Smålands högland.

Hjältevadshus har försökt att prioritera dem som till exempel har varit anställda förut, men det var inte tiden på företaget som avgjorde, säger Hans.

– Vi måste stabilisera organisationen nu och knyta kompetens till våra nyckelbefattningar. Vi måste säkerställa att vi behåller viktig kompetens.

Att snickra bjälklag kräver erfarenhet och tar tid att lära sig. Att kapa virke på det mest resurseffektiva sättet är inte en uppgift för vem som helst. Sån kompetens måste företaget säkra nu när en omorganisation börjar falla på plats och det känns stabilt med orderingången, förklarar Hans.

Det är inte bara på golvet folk känner osäkerhet. Även arbetsgivaren lever med risken att inhyrda söker ”riktiga jobb” och försvinner med sin värdefulla kunskap.

Viktiga befattningar, kompetens och erfarenhet, ett kommande generationsskifte, vilka som varit duktiga och visat framfötterna. Sånt har spelat roll när urvalet till de 16 fasta jobben gjordes, enligt Hans.

Fortfarande är nästan hälften av arbetsstyrkan inom produktionen inhyrd. För GS ombudsman Björn Jönsson (tbilden t.v) är det för många.

– Jag skulle ju vilja se att de anställer ännu fler.

Han har lyckats värva 25 av de inhyrda som medlemmar i facket. När de hör av sig till honom har de oftast frågor om helglön och semester.

Det är inte som för 20 år sedan då bemanningsföretagen var nya i Sverige. Då befarade facken att lönerna skulle dumpas. Att de inhyrda alltid skulle få minimilön, prisa ut de fast anställda och pressa ner lönerna för alla.

Sedan dess har lönefrågan reglerats i avtal och någon lönedumpning är facken inte rädda för längre. Björn ser andra problem.

– Du hamnar i ett underläge. Kundföretaget kan enkelt göra sig av med någon som inte passar. De bara ber bemanningsföretaget att skicka någon annan i stället.

Hur ska man då våga säga ifrån om något inte är bra, ställa krav på en säker arbetsmiljö eller ifrågasätta sånt som känns fel eller orättvist? Vågar man tacka nej till övertid, sjukskriva sig eller vara hemma med sjukt barn, resonerar Björn.

Sånt vet Eero Vainio en del om. Han är en av de inhyrda som nu har fått jobb på Hjältevadshus.

– Jag blev glad när de frågade. Jag trivs här och kände att jag duger trots att jag är 55 år. Men så här ska det inte vara, med så många inhyrda. Men många företag gillar det. De slipper allt ansvar vid sjukdom till exempel.

Här har det fungerat bra, men han har både vänner och familjemedlemmar som har sämre erfarenheter. Som de bekanta som jobbat på ett ålderdomshem och plötsligt sagts upp för att sen erbjudas samma jobb via ett bemanningsföretag men med sämre lön. Eller hans egen son som vågade säga ifrån på billackeringsfirman där han var inhyrd.

– När man lackar bilar ska man ha andningsskydd. Men du vet, där var unga killar och de är bara så glada för att få jobba. Min son ringde till Arbetsmiljöverket som kom dit och ställde en massa krav på åtgärder för arbetsmiljön. Tror du att han fick vara kvar sen?

Björn Jönsson tycker inte att bemanningsföretag ska förbjudas. De fyller en funktion vid tillfälliga arbetstoppar då företag snabbt behöver få tag på folk. Då kan bemanningsföretagen fungera som en effektiv rekryteringsbyrå, och i stället för att folk själva ska jaga efter korta inhopp och vikariat kan de få tryggare anställningar på ett bemanningsföretag som tar in uppdragen.

Det var så ursprungsidén med bemanningsföretagen såg ut menar LO. De skulle hyra ut personal vid tillfälliga toppar. Men det har utvecklats till att bli en mer permanent form av personalförsörjning. Många företag har ständigt 10, 20 procent eller ännu större andel av personalstyrkan inhyrd.

Den utvecklingen vill LO stoppa genom att förbjuda inhyrning för arbetstillfällen som är mer beständiga.

– Det handlar om att man som direktanställd har bättre möjlighet att påverka och ha inflytande, förklarar Kent Ackholt på LO.

Hur lång tid det är rimligt att en ”tillfällig topp” pågår kan han inte svara på. Där har LO inte satt någon gräns, men man vill ha en diskussion.

Björn Jönsson, GS ombudsman, har inte heller svar på hur lång en tillfällig topp är.

– Det vet jag inte, men så långa som 14 månader är de i alla fall inte. Då är det ett konstant behov av personal.

Att begränsa med hjälp av lagen tycker han är ett dåligt alternativ. Arbetsmarknadens spelregler måste vara förutsägbara och då blir det för oroligt om den politiska färgen på regeringen ska styra vad som gäller. Att komma överens via avtal är bättre, tycker han.

– Men det är väl lika populärt bland bemanningsföretagen som att säga att vi ska ha nio veckors semester. Det är klart att de inte vill begränsa någonting. Det är ju att begränsa deras vinst.

På Hjältevadshus guidar produktionschefen Hans Sandén vidare genom fabriken. Han tror inte på att använda bemanningsföretag bara vid tillfälliga toppar.

– Det vore önskvärt att man kunde jobba på det sättet. Men allt sker så snabbt nu för tiden. Det är stora svängningar. Vi måste kunna flexa upp och ned.

På en direkt fråga svarar han att han tror att de flesta inhyrda förmodligen skulle svara ja om de fick erbjudande om en anställning direkt på Hjältevadshus.

– Men vi vågar inte anställa fler i det här läget. Vi är ett litet företag och är väldigt sårbara. Går marknaden ner 20 procent är vi illa ute. Vi vill inte hamna i det läget igen att vi måste varsla och säga upp folk.

Läs mer:

Branschorganisationen: ”Problemet överdrivs”
Reglering eller inte – så svarar partierna om inhyrning

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.