Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Bygg i trä för klimatets skull

5 november, 2014

Skrivet av

Bostadskrisen och klimatkrisen kan bekämpas samtidigt. Låt skogs- och träindustrin bli motorn i den gröna omställningen.

Helle Klein, chefredaktör.
Helle Klein, chefredaktör.

FN:s klimatpanel har presenterat sin slutrapport om jordens klimat. Det är fastlagt att det pågår en uppvärmning av klimatet. Atmosfären och haven har blivit varmare, mängden is och snö har minskat. Havsnivåerna stiger. Det är mänsklig påverkan som orsakar den globala uppvärmningen.

Rapport efter rapport har visat samma sak och det är hög tid att världens ledare agerar kraftfullt. Tyvärr har hittills den politiska viljan inte visat sig särskilt stor. Nu finns trots allt hopp om att de stora politiska projekten framöver blir klimatomställningen. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 50 procent till år 2050 enligt FN:s klimatmål. Detta krävs om temperaturökningen på 2 grader ska kunna stabiliseras.

Nu behövs politik för omställning av många bärande samhällsområden såsom energi, trafik, jordbruk och industriproduktion. Också bygg- och fastighetssektorn behöver ställa om till att bli klimatsmart. Under Almedalsveckan i somras presenterade GS-facket en intressant rapport om hur skogs- och träindustrin kan bli en motor i bekämpandet av koldioxidutsläppen och i skapandet av energisnåla byggnader.

Byggsektorn står för cirka en femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Genom att satsa på hållbart skogsbruk och träbyggnation kan klimatpåverkan minska rejält, enligt GS-rapporten.

– Sverige kan bidra med tydligare regler för livscykelanalys inom bygg- och fastighetssektorn, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö i en kommentar till FN:s klimatrapport. Det är dags att ställa om till ett grönt samhället, forsätter han.

Det är utmärkt att GS driver frågan om hållbart byggande. Faktum är att forskning visar att träbyggnationer är de mest hållbara ur energi- och ekologiskt perspektiv. Att öka mängden träbyggnader bidrar till fler kolsänkor och mindre energianvändning. Träbyggnadsindustrin är dessutom placerad nära skogen för att underlätta transporter och fånga upp kompetensbehov vilket innebär att jobben hamnar i glesbygden där det  i dag råder hög arbetslöshet.

Regeringen Löfven gör klokt i att satsa rejält i bostadsbyggandet då det råder stor brist på bostäder. Dessutom behövs den typen av samhällsinvesteringar om ekonomin ska komma igång och arbetslösheten minska. Om bostäderna dessutom tillverkas i skogslänen och byggs i trä blir det ett välkommet bidrag i klimatkampen. Glesbygden kan då inte bara bli exportör av råvara utan av färdiga hus.

För att en omställning av byggsektorn ska ske behövs politiska signaler för branschen har starka strukturer och invanda mönster. Något som Leif Gustavsson, professor i byggteknik vid Linnéuniversitetet vidpåpekade på DA Debatt för en tid sedan.

”Både mycket energisnåla hus och flervåningshus i trä är relativt nya företeelser såväl för den som beställer hus som för de producerande aktörerna i byggbranschen”, skrev Gustavsson och efterlyste starka aktörer som kan skapa nya klimatsmarta byggsystem.

Bostadsminister Mehmet Kaplan borde som den miljöpartist han är ta tillfället i akt att bekämpa  bostadskrisen och klimatkrisen på en och samma gång. Låt skogs- och träindustrin bli motorn i den gröna omställningen.

Bygg det gröna folkhemmet i trä!

Du kanske också vill läsa…

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Svensk industri för klimatets skull

Svensk industri för klimatets skull

Kombinationen av bra miljöpolitik med hårda utsläppskrav och industriell teknikutveckling är nyckeln till omställning, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”S och LO måste enas om en grön politik”

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

Ska vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

Hade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

”Det behövs en tydlig politik”

”Det behövs en tydlig politik”

Sverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

Hur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

Nu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Skogen måste användas smart”

”Skogen måste användas smart”

Skogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

”Pappers­industrin är en framtidsbransch”

”Pappers­industrin är en framtidsbransch”

Framtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.