Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Bygg i trä för klimatets skull

5 november, 2014

Skrivet av

Bostadskrisen och klimatkrisen kan bekämpas samtidigt. Låt skogs- och träindustrin bli motorn i den gröna omställningen.

Helle Klein, chefredaktör.
Helle Klein, chefredaktör.

FN:s klimatpanel har presenterat sin slutrapport om jordens klimat. Det är fastlagt att det pågår en uppvärmning av klimatet. Atmosfären och haven har blivit varmare, mängden is och snö har minskat. Havsnivåerna stiger. Det är mänsklig påverkan som orsakar den globala uppvärmningen.

Rapport efter rapport har visat samma sak och det är hög tid att världens ledare agerar kraftfullt. Tyvärr har hittills den politiska viljan inte visat sig särskilt stor. Nu finns trots allt hopp om att de stora politiska projekten framöver blir klimatomställningen. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 50 procent till år 2050 enligt FN:s klimatmål. Detta krävs om temperaturökningen på 2 grader ska kunna stabiliseras.

Nu behövs politik för omställning av många bärande samhällsområden såsom energi, trafik, jordbruk och industriproduktion. Också bygg- och fastighetssektorn behöver ställa om till att bli klimatsmart. Under Almedalsveckan i somras presenterade GS-facket en intressant rapport om hur skogs- och träindustrin kan bli en motor i bekämpandet av koldioxidutsläppen och i skapandet av energisnåla byggnader.

Byggsektorn står för cirka en femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Genom att satsa på hållbart skogsbruk och träbyggnation kan klimatpåverkan minska rejält, enligt GS-rapporten.

– Sverige kan bidra med tydligare regler för livscykelanalys inom bygg- och fastighetssektorn, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö i en kommentar till FN:s klimatrapport. Det är dags att ställa om till ett grönt samhället, forsätter han.

Det är utmärkt att GS driver frågan om hållbart byggande. Faktum är att forskning visar att träbyggnationer är de mest hållbara ur energi- och ekologiskt perspektiv. Att öka mängden träbyggnader bidrar till fler kolsänkor och mindre energianvändning. Träbyggnadsindustrin är dessutom placerad nära skogen för att underlätta transporter och fånga upp kompetensbehov vilket innebär att jobben hamnar i glesbygden där det  i dag råder hög arbetslöshet.

Regeringen Löfven gör klokt i att satsa rejält i bostadsbyggandet då det råder stor brist på bostäder. Dessutom behövs den typen av samhällsinvesteringar om ekonomin ska komma igång och arbetslösheten minska. Om bostäderna dessutom tillverkas i skogslänen och byggs i trä blir det ett välkommet bidrag i klimatkampen. Glesbygden kan då inte bara bli exportör av råvara utan av färdiga hus.

För att en omställning av byggsektorn ska ske behövs politiska signaler för branschen har starka strukturer och invanda mönster. Något som Leif Gustavsson, professor i byggteknik vid Linnéuniversitetet vidpåpekade på DA Debatt för en tid sedan.

”Både mycket energisnåla hus och flervåningshus i trä är relativt nya företeelser såväl för den som beställer hus som för de producerande aktörerna i byggbranschen”, skrev Gustavsson och efterlyste starka aktörer som kan skapa nya klimatsmarta byggsystem.

Bostadsminister Mehmet Kaplan borde som den miljöpartist han är ta tillfället i akt att bekämpa  bostadskrisen och klimatkrisen på en och samma gång. Låt skogs- och träindustrin bli motorn i den gröna omställningen.

Bygg det gröna folkhemmet i trä!

Du kanske också vill läsa…

Grön politik ger motståndskraft

Grön politik ger motståndskraft

Om vi ska slippa slungas från den ena krisen till den andra behövs ett stabilt samhälle, skriver Kajsa Borgnäs.

Industri med framtid – och utmaningar

Industri med framtid – och utmaningar

Klimatfrågan är ibland obekväm att diskutera men läget är akut. Nu måste vi alla hjälpas åt, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Svensk industri för klimatets skull

Svensk industri för klimatets skull

Kombinationen av bra miljöpolitik med hårda utsläppskrav och industriell teknikutveckling är nyckeln till omställning, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”S och LO måste enas om en grön politik”

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

Ska vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

Hade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

”Det behövs en tydlig politik”

”Det behövs en tydlig politik”

Sverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

Hur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

Avtal 2023

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.