Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Bygg i trä för klimatets skull

5 november, 2014

Skrivet av

Bostadskrisen och klimatkrisen kan bekämpas samtidigt. Låt skogs- och träindustrin bli motorn i den gröna omställningen.

Helle Klein, chefredaktör.
Helle Klein, chefredaktör.

FN:s klimatpanel har presenterat sin slutrapport om jordens klimat. Det är fastlagt att det pågår en uppvärmning av klimatet. Atmosfären och haven har blivit varmare, mängden is och snö har minskat. Havsnivåerna stiger. Det är mänsklig påverkan som orsakar den globala uppvärmningen.

Rapport efter rapport har visat samma sak och det är hög tid att världens ledare agerar kraftfullt. Tyvärr har hittills den politiska viljan inte visat sig särskilt stor. Nu finns trots allt hopp om att de stora politiska projekten framöver blir klimatomställningen. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 50 procent till år 2050 enligt FN:s klimatmål. Detta krävs om temperaturökningen på 2 grader ska kunna stabiliseras.

Nu behövs politik för omställning av många bärande samhällsområden såsom energi, trafik, jordbruk och industriproduktion. Också bygg- och fastighetssektorn behöver ställa om till att bli klimatsmart. Under Almedalsveckan i somras presenterade GS-facket en intressant rapport om hur skogs- och träindustrin kan bli en motor i bekämpandet av koldioxidutsläppen och i skapandet av energisnåla byggnader.

Byggsektorn står för cirka en femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Genom att satsa på hållbart skogsbruk och träbyggnation kan klimatpåverkan minska rejält, enligt GS-rapporten.

– Sverige kan bidra med tydligare regler för livscykelanalys inom bygg- och fastighetssektorn, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö i en kommentar till FN:s klimatrapport. Det är dags att ställa om till ett grönt samhället, forsätter han.

Det är utmärkt att GS driver frågan om hållbart byggande. Faktum är att forskning visar att träbyggnationer är de mest hållbara ur energi- och ekologiskt perspektiv. Att öka mängden träbyggnader bidrar till fler kolsänkor och mindre energianvändning. Träbyggnadsindustrin är dessutom placerad nära skogen för att underlätta transporter och fånga upp kompetensbehov vilket innebär att jobben hamnar i glesbygden där det  i dag råder hög arbetslöshet.

Regeringen Löfven gör klokt i att satsa rejält i bostadsbyggandet då det råder stor brist på bostäder. Dessutom behövs den typen av samhällsinvesteringar om ekonomin ska komma igång och arbetslösheten minska. Om bostäderna dessutom tillverkas i skogslänen och byggs i trä blir det ett välkommet bidrag i klimatkampen. Glesbygden kan då inte bara bli exportör av råvara utan av färdiga hus.

För att en omställning av byggsektorn ska ske behövs politiska signaler för branschen har starka strukturer och invanda mönster. Något som Leif Gustavsson, professor i byggteknik vid Linnéuniversitetet vidpåpekade på DA Debatt för en tid sedan.

”Både mycket energisnåla hus och flervåningshus i trä är relativt nya företeelser såväl för den som beställer hus som för de producerande aktörerna i byggbranschen”, skrev Gustavsson och efterlyste starka aktörer som kan skapa nya klimatsmarta byggsystem.

Bostadsminister Mehmet Kaplan borde som den miljöpartist han är ta tillfället i akt att bekämpa  bostadskrisen och klimatkrisen på en och samma gång. Låt skogs- och träindustrin bli motorn i den gröna omställningen.

Bygg det gröna folkhemmet i trä!

Du kanske också vill läsa…

Industri med framtid – och utmaningar

Industri med framtid – och utmaningar

Klimatfrågan är ibland obekväm att diskutera men läget är akut. Nu måste vi alla hjälpas åt, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Svensk industri för klimatets skull

Svensk industri för klimatets skull

Kombinationen av bra miljöpolitik med hårda utsläppskrav och industriell teknikutveckling är nyckeln till omställning, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”S och LO måste enas om en grön politik”

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

Ska vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

”Bensinupproret är ett lyxuppror”

Hade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

”Det behövs en tydlig politik”

”Det behövs en tydlig politik”

Sverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

Hur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

Nu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.