Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje anmälan
Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.
Industriarbetarnas tidning
ArbetsmiljöDu har hört om hon på nattskiftet som är så lat att andra får jobba dubbelt. Och om han på emballeringen som har smörat för chefen och fått högre lön. Hur får ni stopp på skitsnacket? Så här säger experterna.
Sten Gellerstedt, arbetsmiljöexpert: ”Det är som en pysfunktion”
”Skitsnack hänger ihop med en negativ kultur på jobbet. Ofta är det ett symptom på problem hos ledningen. De som snackar skit kan ha all rätt att vara missnöjda. Om chefen är otydlig eller ger gräddjobb åt vissa kan det bli en riktig gyttja på jobbet. Jag har sett arbetsplatser där det har bildats olika grupper som bekämpar varandra. Skitsnacket fungerar som en pysfunktion för dem som upplever sig vara missgynnade på jobbet. Om man trivs och har en plats i gruppen snackar man inte skit. Det är arbetsledningens ansvar att fånga upp missnöjet och göra någonting åt det.”
Ulla Bäckmark, beteendevetare: ”Haka inte på snacket.”
”Att prata lite skit om högsta bolagsstyrelsen är okej. Det är ett sätt att skapa gemenskap, men om skitsnacket handlar om den närmsta chefen eller om en arbetskamrat blir det farligt. Då utvecklas en destruktiv arbetsmiljö och det blir inte kul att gå till jobbet. Skitsnack kan bero på problem i organisationen eller på att det finns grupperingar. Det kan också bero på individer. Vissa människor är konfliktparasiter. De snackar bakom ryggen på folk och sätter i gång konflikter där de själva inte är inblandade. Sedan klappar de i händerna och gläds åt att det äntligen händer någonting. Som arbetskamrat kan man bemöta detta genom att inte haka på. Om någon kommer och snackar kan man säga ’jaha, och vad vill du att jag ska göra åt detta?’”
Kjell Olsson, ordförande i Pappers avd 3: ”Prata med närmsta chef.”
”Skitsnack kan vara allmän kritik åt olika håll, men det kan också riktas mot en särskild person. Då kan det bli väldigt nedbrytande. För den som utsätts kan det bli så tungt att man inte orkar gå till jobbet längre utan blir sjukskriven. Om man som arbetskamrat märker att en viss person stöts ut är det viktigt att agera. För det första ska man inte vara med i skitsnacket. Man kan också prata med närmsta chef, som har tystnadsplikt och skyldighet att ta tag i problemet. Det är viktigt att inte peka ut den person som är utsatt för om man gör det kan det faktiskt bli värre. Då är det bättre att lyfta problemet i allmänna ordalag och prata om mobbning och gemenskap på arbetsplatsen.”
Källa: Arbetsmiljöupplysningen
FOTO: EBBA OLSSON WIKDAHL
Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.