Industriarbetarnas tidning

När skitsnacket är i gång

15 december, 2014

Skrivet av CHARLIE OLOFSSON

ArbetsmiljöDu har hört om hon på nattskiftet som är så lat att andra får jobba dubbelt. Och om han på emballeringen som har smörat för chefen och fått högre lön. Hur får ni stopp på skitsnacket? Så här säger experterna.

Skitsnack eller skvaller?

  • Svaller: är inte alltid dåligt. Lite prat om kändisar eller om bolagets högsta ledning kan bidra till att skapa gemenskap.
  • Skitsnack: är att prata illa och kanske ljuga om någon som inte är i rummet.

Sten Gellerstedt, arbetsmiljöexpert: ”Det är som en pysfunktion”

”Skitsnack hänger ihop med en negativ kultur på jobbet. Ofta är det ett symptom på problem hos ledningen. De som snackar skit kan ha all rätt att vara missnöjda. Om chefen är otydlig eller ger gräddjobb åt vissa kan det bli en riktig gyttja på jobbet. Jag har sett arbetsplatser där det har bildats olika grupper som bekämpar varandra. Skitsnacket fungerar som en pysfunktion för dem som upplever sig vara missgynnade på jobbet. Om man trivs och har en plats i gruppen snackar man inte skit. Det är arbetsledningens ansvar att fånga upp missnöjet och göra någonting åt det.”

Ulla Bäckmark, beteendevetare: ”Haka inte på snacket.”

”Att prata lite skit om högsta bolagsstyrelsen är okej. Det är ett sätt att skapa gemenskap, men om skitsnacket handlar om den närmsta chefen eller om en arbetskamrat blir det farligt. Då utvecklas en destruktiv arbetsmiljö och det blir inte kul att gå till jobbet. Skitsnack kan bero på problem i organisationen eller på att det finns grupperingar. Det kan också bero på individer. Vissa människor är konfliktparasiter. De snackar bakom ryggen på folk och sätter i gång konflikter där de själva inte är inblandade. Sedan klappar de i händerna och gläds åt att det äntligen händer någonting. Som arbetskamrat kan man bemöta detta genom att inte haka på. Om någon kommer och snackar kan man säga ’jaha, och vad vill du att jag ska göra åt detta?’”

Kjell Olsson, ordförande i Pappers avd 3: ”Prata med närmsta chef.”

”Skitsnack kan vara allmän kritik åt olika håll, men det kan också riktas mot en särskild person. Då kan det bli väldigt nedbrytande. För den som utsätts kan det bli så tungt att man inte orkar gå till jobbet längre utan blir sjukskriven. Om man som arbetskamrat märker att en viss person stöts ut är det viktigt att agera. För det första ska man inte vara med i skitsnacket. Man kan också prata med närmsta chef, som har tystnadsplikt och skyldighet att ta tag i problemet. Det är viktigt att inte peka ut den person som är utsatt för om man gör det kan det faktiskt bli värre. Då är det bättre att lyfta problemet i allmänna ordalag och prata om mobbning och gemenskap på arbetsplatsen.”

Så får ni bättre stämning
  • Att säga hej och hejdå är så enkelt, och betyder så mycket. Det är ett sätt att bekräfta att man ser varandra.
  • Har du någon arbetskamrat som ser lite hängig ut? Fråga hur det är! Det betyder mycket att bli sedd när man inte är på topp.
  • Slösa med beröm när dina kollegor gjort något bra. Beröm stärker självförtroendet.
  • Humor smittar, och den som skämtar får många skratt tillbaka.
  • Att bjuda på sig själv genom att våga berätta om tillkortakommanden och glädjeämnen i livet ger en mer öppen atmosfär.
  • Du har väl ställt in kaffekoppen i diskmaskinen? Att ta sitt ansvar minskar irritationsrisken.
  • Fråga de nya om de vill hänga med på lunch eller komma med på kafferasten.

Källa: Arbetsmiljöupplysningen

FOTO: EBBA OLSSON WIKDAHL

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

”Det krävs friska arbetsplatser för att nya jobb ska skapas”

Våra arbetsplatser måste ”stress-saneras” för att nya jobb ska kunna skapas. Och arbetsmiljöverkets föreskrift kan bli ett viktigt hjälpmedel i detta arbete. Det skriver elva forskare i ett debattinlägg.

Nu får själen sin egen skyddsrond

Nu får själen sin egen skyddsrond

På SSAB i Borlänge klarar man sedan tidigare av buller och ryggont – nu ska man ta sig an stressen och mobbingen på allvar.

”Döds­olyckorna är en katastrof”

Regeringen slår fast en ny strategi med nollvision för dödsolyckor och fokus på psykosociala frågor. Man ger också pengar till en ökad tillsyn.

Så gör Norge – steg för steg

Så gör Norge – steg för steg

I motsats till Sverige har Norge tydliga gränser för vad man får stå ut med och inte på en arbetsplats.

”Det svåraste har varit att hålla distansen”

”Det svåraste har varit att hålla distansen”

Möt Dagens Arbetes Elinor Torp, vars nya bok om Lasse lanserades på bokmässan. Hans självmord satte nytt fokus på den psykosociala arbetsmiljön.

”Jag blev den tysta musen”

”Jag blev den tysta musen”

Sofia blev mobbad och utfryst, Clas blev utbränd, Christer sätter ned foten efter flera larm. Efter reportaget ”Förr eller senare brister det” samlar vi nu läsarnas berättelser om när den psykosociala arbetsmiljön fördärvar.  Vill du också berätta? Hör av dig till oss. 

Lyssna till kroppens varningar

Lyssna till kroppens varningar

Gå in i väggen, utbränd, utmattad. Kropp och själ hänger inte med. Kolla om du är i farozonen.

”Förr eller senare brister det”

”Förr eller senare brister det”

Dagens Arbetes granskning visar att stressen sprider sig på de svenska industrigolven, många klagar på en alltmer slimmad organisation. Samtidigt fokuserar allt fler företag på den psykosociala arbetsmiljön.

Anonyma enkäter rensar luften på bruket

Anonyma enkäter rensar luften på bruket

Det gäller att inte blunda. Att våga ta itu med sociala problem innan de växer till sig. Det är en ledstjärna på Obbola pappersbruk utanför Umeå.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.