”Rå jargong sitter inte i väggarna, den sitter i människorna”

Pia Johansson från avdelning 13 Bergslagen fick hela kongressen att ställa sig upp och applådera när hon talade om sexism och trakasserier. Dessutom fick hon tillsammans med andra talare förbundsstyrelsen att ändra sig.

– Jag tror inte att rå jargong sitter i väggarna, den sitter i människorna.

Det är första gången Pia Johansson deltar på kongressen och hon gick upp och argumenterade för att jämställdhetsutbildning borde ingå i grundutbildningarna för fackligt förtroendevalda. Hon berättade om sina egna erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen och i fackliga sammanhang.

Det började när hon kom till en mansdominerad industri som artonåring, där jargongen var hård, det drogs bögskämt och folk kallade varandra jävla kärring.

– Jag spelade spelet, anpassade mig för att bli accepterad. Jag blev en del av det där, fast jag mådde ganska dåligt. Det är det många som känner igen sig i, att man inte vågar säga ifrån. Normerna upprätthålls ju för att ingen bryter dem, säger hon till Dagens Arbete.

Det är så många inom vårt förbund som är omedvetet inkompetenta. De ser inte ens problemet för man har inte kunskapen.

Från kongressens scen berättade hon om hur hon mött ovälkomna närmanden och nedlåtande attityder mot kvinnor. Som den arbetsplats där det fanns en avdelning som kallades Jurassic Park, för att det bara jobbade kvinnor där.

– Min historia i talet är inte unik på något sätt, men jag tror inte att folk förstår riktigt att det är den vardag vi möter.

Hon tycker att det är viktigt att lyfta ämnet på arbetsplatserna och att utbilda. För jämställdhet är en kunskapsfråga och inte en åsiktsfråga, säger hon.

– Vi säger att vi ligger så i framkant i Sverige, vi i IF Metall jobbar så mycket, det skryts så himla mycket. När man hör hur det är ute i verkligheten så speglas inte det där. Jag tycker det går för långsamt.

Varför är det viktigt med utbildning?

– Det är så många inom vårt förbund som är omedvetet inkompetenta. De ser inte ens problemet för man har inte kunskapen.

Hon är själv handledare på jämställdhetsutbildningar i sin avdelning. Hon berättar att de hållit utbildningar om mäns våld mot kvinnor. Först för kvinnor – och sen också för män, något som var väldigt uppskattat.

– Alla var rörande överens – varför har vi inte haft det här förut? Det var så bra att männen fick utrymme att prata om känslor, normer, machokultur. Så behovet finns hos alla!

Hon hade trott att förbundsstyrelsen, som först ville säga nej till förslaget, skulle svara att arbetet mot sexuella trakasserier är arbetsgivarens ansvar. Men, säger Pia, jämställdhet och sexuella trakasserier är frågor som också berör facket som organisation. Hon berättar att hon flera gånger råkat ut för olämpligt beteende i fackliga sammanhang – från människor som borde veta bättre.

I kongresshallen var det många som gick upp och argumenterade för förslagen om jämställdhetsutbildning, män och kvinnor från olika delar av landet. Det fick förbundsstyrelsen att ändra sig.

De sa inte ja till till just den motion som avdelning Bergslagen skrivit utan en liknande, om att jämställdhetsutbildning ska ingå i de fackliga grundutbildningarna och inte bara vara en rekommenderad kurs. Det blev också kongressens beslut.

Efteråt säger Pia Johansson att hon kände sig helt berusad av glädje.

Hur kommer det sig att du vågade gå upp att prata så personligt?

– Det känns som, har man något val? Det är klart man måste göra. Kan man förändra måste man ta den chansen.