”Ta kroppens signaler på allvar”
”Människan är inte en bil som bara kan servas och sedan rulla vidare som om inget hänt.” Psykologen Jonas Mosskin reagerar på berättelserna om stress som strömmat in till Dagens Arbete.
Industriarbetarnas tidning
DilemmatMycket på jobbet? Konstant pliktkänsla och dåligt samvete? Ju tröttare du blir desto mer tar du i för att kompensera. Har du otur kan vägen leda rätt in i väggen. Vi pratade med tre experter om att undvika stressens sista stadium: utmattningssyndrom.
STRESS. Enligt världshälsoorganisationen WHO så kommer stress och depression vara den största källan till ohälsa år 2020.
RISKGRUPP. Personligheten spelar roll. Ihärdiga, envisa, högpresterande personer löper större risk att drabbas.
Studien visade att de som kunde byta både yrke och arbetsplats återhämtade sig bäst.
Jan Bylund, huvudskyddsombud, CA Östbergs fläkt, Avesta.
”Alla har olika gränser”
Det är viktigt att öppna sig och prata med omgivningen om hur man mår. Kontakta fack, skyddsombud, företagshälsovård, alla som kan hjälpa och ha kunskap! Stress är en komplex fråga, men mycket går att göra. Det kan handla om att få mer inflytande över sin arbetssituation, om att inte utsättas för krav som är otydliga eller orimliga, om att lyfta ett dåligt samtalsklimat. Alla behöver luft mellan sina arbetsmoment, få andas och reflektera, och alla har olika gränser.
Viktoria Lundqvist, förbundsjurist på chefsorganisationen Ledarna.
”Chefen bör vara förebild”
God psykosocial arbetsmiljö bygger på tydlig organisation. Ju högre arbetsbelastning, desto känsligare blir man för otydligheter. Arbetsbördan har betydelse, men också rädslan att inte räcka till. Man ska veta vad som förväntas av en, vem som är ansvarig för vad och hur beslutsvägarna ser ut. Industrin är bra på fysisk arbetsmiljö, det psykosociala är svårare. Företag ska jobba systematiskt med samtal om stress, på arbetsplatsträffar och enskilt. Chefen bör vara förebild, visa att det här är viktigt. Korttidsfrånvaro, fel i produktionen eller slarv med skydd kan vara varningssignaler.
Agneta Sandström, psykolog som doktorerat på utmattningssyndromets effekter.
”Sömn viktigt för friskt huvud”
Stressen är inte farlig. Det farliga är att inte återhämta sig. I första hand: var uppmärksam på sömnen. Den är avgörande för att hålla sig frisk i huvudet. Får du svårt att somna, sover lätt, känner du dig aldrig utsövd eller utvilad så är det en signal om att du behöver förändra. Och har du klappat ihop flera vändor på en arbetsplats ska du bort därifrån. Hjärnan har fått nog, man börjar skaka redan på parkeringen. Samhället hyllar de egenskaper som leder till utmattning. Forskningen har visat vad det klimatet gör med människor. Nästa steg är: Vad gör vi åt det? Nu krävs politisk vilja och förändring av våra arbetsplatser.
Han levererade alltid och värdesattes av cheferna. En dag lämnade han jobbet i ambulans. Här berättar industriarbetaren om när utmattningen tog över och hjärnan sa stopp.
”Det började för två år sedan. Arbetsbelastningen växte och samtidigt gick det inte att prata med cheferna. Jag kunde få ett nytt projekt: ’Du måste vara klar i morgon klockan tolv’. Efter en stund: ’Rensa bordet, det här ska ut klockan tio’, och sedan: ’Avbryt, det här måste gå först’. Ständig press, ständigt avbruten i uppgifter som kräver koncentration. Jag började sova sämre. Vaknade efter någon timme, klarvaken, somnade om, vaknade igen. Kunde vara uppe fem gånger per natt. Men jag hade inte självinsikten att det här går åt skogen.
En dag skulle jag skriva under ett papper och armen domnade. Sen blev rummet svartvitt. Vad händer? Jag föll, jag kunde inte andas. Blir fortfarande rädd när jag tänker på det.
När jag började läsa om utbrändhet fick jag en chock, att det var så vanligt. Det är så konstigt att företaget inte jobbar med de här frågorna. Jag har varit sjukskriven i sex månader. Kan ännu inte tänka klart. Läkaren säger att jag inte ska gå tillbaka till samma arbetsuppgifter.”
Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.