Föraktet är lätt att plocka fram

För att stå ut med att människor lider måste man inför sig själv göra dessa människor till djur genom att avhumanisera dem inför sig själv.

På min dotters skola går det rykten om att tiggaren utanför vårt Konsum blir upphämtad med en vit limousine i slutet av dagen. Och jag antar att den svarta BMW:n som tidigare ska ha skött denna upphämtningsservice nu är inlämnad på service.

Min svägerska berättar om hur en välklädd man i övre medelåldern går fram och lutar sig ner mot kvinnan som brukar sitta på torget och tigga och skriker vidrigheter till henne.

Flickan i tolvårsåldern nere i närbutiken som står framför mig i kön och lägger upp varor på bandet vänder sig mot sin mamma och säger: Såg du att tiggaren utanför affären hade en mobiltelefon?

Och när min man kommer hem från affären berättar han att han har mött en arg dam som har visat upp en påse med gammalt bröd för honom, samtidigt som hon förklarade att tiggaren ”ville inte ens ha det, när jag försökte ge det till honom”.

Beggers can’t be choosers, som det ju heter. Också nu i modern tappning och svensk översättning. En tiggare får aldrig vara mätt, eller ointresserad av gammalt bröd, eller av gamla kläder i fel storlek.

Och på ett sätt är jag bara fascinerad. Jag anade inte att det låg så nära till hands. Välfärds-Sverige som plötsligt har en massa medborgare, små som stora, som knatar runt och låter som välbärgade Sydstatsfamiljer under slaveriet. Barn med de senaste iphone-modellerna som lägger märke till tiggarens mobiltelefon i stället för minusgrader och iskall kyla, och vuxna som ser på människor som vore de djur.

Att man annars skulle kunna tänka sig att den typen av människosyn och människoförakt är sådant som kräver år av träning och avhumanisering i ett samhälle. Men tydligen inte. Tydligen går det snabbt att plocka fram.

Och av någon anledning så kommer jag att tänka på något som jag läste i ett helt annat sammanhang en gång. En person som sa att det var det goda i människan som orsakade övergreppen i Abu Ghraib.

För att stå ut med att människor lider måste man inför sig själv göra dessa människor till djur genom att avhumanisera dem inför sig själv. Koppel, nakenhögar och förnedring var enligt honom en försvarsmekanik som förvandlade lidande människor till äckliga och skrämmande djur. Vilket är praktiskt eftersom människor är en förutsättning för just medmänsklighet.

Apatiska barn, tiggare, ensamkommande flyktingbarn, eller en nioåring som brottas ner på en centralstation.

Kanske är det just outhärdligheten i livssituationen som väcker aggressionen.

På något sätt skulle det göra människoföraktet något mer uthärdligt.
För vad är det annars?

Lena Sundström är författare och journalist.

Lena Sundström