Mission impossible att ge bort blommor
Lena Sundström
Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.
Publicerad 2015-09-10, 08:00 Uppdaterad 2020-08-25, 14:00

Vi satt och tittade på en film, jag och dottern. I en scen var det en kvinna som tog upp en telefonkatalog för att leta efter ett telefonnummer, varpå dottern utbrast: ”Åh, vad smart. Alla kontakterna i en bok!”
En annan polare berättade att hans dotter blev lika imponerad när hon fick syn på en elektrisk skrivmaskin. ”En dator som kan skriva ut direkt!” En tredje person skrev på facebook om sin son som inte kunde förstå hur man kom ut på internet förr i världen – om det nu inte fanns datorer då.
”Förr i världen, på nittiotalet” som min dotter sa för ett tag sedan. Varpå jag genast föräldraförklarade för henne att nittiotalet visserligen var länge sedan, men knappast ”förr i världen”. Förr i världen var när min pappa och mamma växte upp utan kylskåp och frys. Förr i världen samlades familjer runt en radioapparat.
Min dotter nickade och accepterade, samtidigt som jag började räkna på åren. På sjuttiotalet var femtiotalet ”förr i världen”.
Nu har det gått ännu längre tid, 25 år sedan 1990, och förändringarna som har skett i samhället är lika stora eller större än ett kylskåp.
Information och filmer och musik och resebokningar och bankärenden är bara ett knapptryck bort. Vem som helst kan publicera sig och sina tankar och texter och foton och filmklipp i ett ständigt flöde. Det var länge sedan man behövde sitta hemma och vänta på ett telefonsamtal ifall någon skulle ringa – det är bara att gå ut. På samma sätt som man alltid kan bli nådd.
På samma sätt som man kan vara ständigt icke närvarande också när man är ute. En restaurang med människor som sitter och stirrar ner i sina mobiltelefoner i sina egna små världar.
Internet, datorer, smarta telefoner, GPS, mejl, sociala medier, öppna kontorslandskap, pensioner på börsen, bemanningsföretag, shoppinggallerior, sjuttioelvatusen tv-kanaler, avskaffad värnplikt, privatiseringar av vårdcentraler, utförsäljning av allmännyttan samt en ständig jakt efter det billigaste och bästa i en samtid som har lämnat långsiktighet och lojalitet bakom sig både när det handlar om hur vi röstar eller reser eller hur vi konsumerar varor och media.
Hur det påverkar oss? Just nu är vi fullt upptagna med att intala oss att det finns en samhällsförändring som har förändrat landet i grunden. Vilken?
I den här krönikan nöjer jag mig med att konstatera att det är mycket som har förändrats i vårt land. Och att den fråga som vi pratar om allra mest, antagligen är den förändring som påverkar de flesta svenskars vardag allra minst.