Industriarbetarnas tidning

Halverad nota för arbetsskador blir riksdagsfråga

15 september, 2015

På tio år har statens utgifter för arbetsskadeförsäkringen halverats och antalet prövade arbetsskador minskat dramatiskt.

– Det beror inte på att arbetsmiljön blivit bättre utan att sjukförsäkringen förändrats, hävdar Claes Jansson på LO-TCO Rättsskydd.

Fakta arbetsskadeförsäkring

En arbetsskada är en skada eller sjukdom som har uppkommit på grund av olycksfall eller på annat sätt orsakats av arbetet, exempelvis genom exponering för skadliga ämnen eller arbetets utformning.

Arbetsskadeförsäkringen omfattar alla som förvärvsarbetar – anställda, uppdragstagare och egna företagare.

Sjukskrivning på grund av en arbetsskada ger samma rätt till sjukpenning som vid annan sjukdom. När Försäkringskassan konstaterat att en skada beror på arbetet kan ersättningen för detta bli arbetsskadesjukpenning, livränta eller ersättning för vårdkostnader. Även efterlevande kan få ersättning.

Genom kollektivavtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada kan dessutom drygt fyra miljoner människor få extra ersättning från AFA Försäkring.

Läs vidare:

Arbetsskadeförsäkringen ska bli mer rättvis

Försäkring med många brister

Större risker utan avtal

Svårare för kvinnor få arbetsskada godkänd

Fakta rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan innebär fasta tider för bedömning i sjukförsäkringen. För exempelvis en montör som skadat sig i jobbet prövas arbetsförmågan som montör efter de första 90 dagarna.

Därefter jämförs montören med alla jobb på sin arbetsplats, och om Försäkringskassan anser att montören kan jobba där exempelvis som kontorist, dras sjukpenningen in. Efter 180 dagar prövas montören mot alla normala jobb på hela arbetsmarknaden. Anser Försäkringskassan att montören kan ta ett sådant jobb mister han eller hon ersättningen..

Efter 914 dagar, två och ett halvt år, dras sjukpenningen in. En sjuk person som blivit utförsäkrad ska då gå tillbaka sitt arbete eller, om sjukdomen gör det om möjligt, gå vidare till arbetslivsintroduktion i tre månader med aktivitetsstöd. Det gäller även efter 914 dagar.

Statens utgifter för arbetsskadelivränta som 2005 var sex miljarder kronor hade 2014 sjunkit till knappt tre miljarder och Försäkringskassan räknar med fortsatt minskning. 2005 prövade Försäkringskassan 19 857 arbetsskador jämfört med 2 425 stycken 2014 – en minskning med 88 procent.

Uppgifterna har fått riksdagsledamoten Lotta Finstorp (M) att i riksdagen fråga socialförsäkringsminister Annika Strandhäll om hon tänker be Försäkringskassan utreda vad minskningen beror på. Det blir debatt i riksdagen om detta nu på torsdag.

Finstorps egen förklaring är att minskningen till viss del kan bero på ”att den fysiska arbetsmiljön blivit bättre, eftersom det idag till exempel finns arbetsredskap som bidrar till minskade belastningsskador.”

Claes Johansson, LO-TCO rättsskydd.
Claes Johansson, LO-TCO rättsskydd.

På LO-TCO Rättskydd är förklaringen en annan: Högre tempo och tuffare arbetsklimat på många arbetsplatser och en ovilja att anmäla skador, särskilt om man inte är fastanställd. Claes Jansson säger också att antalet anmälningar sjönk rejält efter 2008, då den så kallade rehabiliteringskedjan infördes(se faktaruta):

– Problemet är att sjuka fastnar i rehabiliteringskedjan. Någon prövning av arbetsskadan sker oftast inte, tiden bara rinner iväg och det kan faktiskt ta åratal innan din arbetsskada prövas.

– För att söka ersättning från arbetskadeförsäkringen ska man nämligen ha en inkomstförlust som är bestående sedan ett år. Eftersom vi har en rehabiliteringskedja som gör att en människa ofta blir sjukskriven några månader i taget blir det svårt att uppfylla kraven.

Därför föreslår LO-TCO Rättsskydd en fast prövningstidpunkt, exempelvis efter 180 dagar.

–Att så få skador prövas drabbar naturligtvis de skadade. Men man får på det sättet inte heller en riktig bild av vad skadorna kostar samhället. Det är ju ändå så att det årligen anmäls ungefär 100 000 arbetsskador varav 40 000 innebär sjukfrånvaro, konstaterar Claes Jansson.

Annika Nilsson på IF Metall har handlagt arbetsskadefrågor i många år och sett den kraftiga nedgången, hon tycker att en fast tid för prövning är bra.

– I dag är det så att en människa som skadat sig i arbetet kan få vänta i väldigt många år på arbetsskadeersättning, trots att det är ett solklart fall. Det är helt enkelt för jäkligt. Det har varit en kraftig nedgång. Men nu vänder de, det har blivit fler anmälningar under 2014 och 2015.

2 kommentarer till “Halverad nota för arbetsskador blir riksdagsfråga

  • Om nu bara socialförsäkringen också fick tänder plus att LAF fick starkare ryggrad så skulle alla vi arbetsskadade kunna ”ta fajten” men när man behöver sina försäkringar, hjälp eller stöd finns dom inte där, oftast.
    Man betalar sin försäkring men när det händer allvarliga arbetsskador är dessa försäkringar ingenting värda. Tro mig, jag har levt ur hand i mun under 15 år av processer mot Fk och för den delen Afa också.
    Men som liten människa utan kunskaper i juridik eller det regelverk som Fk har, hamnar man i ett liv fyllt av press och stress som gör dig ännu sjukare.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

”Jag vill att det ska gå fortare”

”Jag vill att det ska gå fortare”

Covid-drabbade Fredrik, som DA tidigare har berättat om, är nu ute från sjukhuset. Han blir starkare för var dag, men det är lång tid kvar innan han är återställd.

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

Vi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

Lagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Måste jag kissa när andra ser på?

Måste jag kissa när andra ser på?

Drogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

Hur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

Det är ingen lätt sak att förhålla sig till när arbetskamrater är en del av en organiserad kriminalitet – som bryter ner andra människor på jobbet, skriver Volvoarbetaren  Lars Henriksson.

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

”Drogtester är som ett lotteri”

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem.
Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

Drogerna ska bort – inte människorna

Drogerna ska bort – inte människorna

Vi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.