”Skuggsamhället är skapat av politik och måste bekämpas med politik”Helle Klein, chefredaktör, om Dagens Arbetes granskning.

”Här är orden som vridit om vårt samhälle”Författaren Kristian Lundberg läser boken ”En nyliberal ordlista” och förfasas över hur orden har förvridit vårt sätt att tänka.

December 1994. Bild av Simon Stålehag
Utfodring. Bild av Simon Stålehag
Signalen. Bild av Simon Stålehag
The Host. Bild av Simon Stålehag
Cybergnetik. Bild av Simon Stålehag
Stereo. Bild av Simon Stålehag
Gameboy. Bild av Simon Stålehag
Luckan. Signalen. Bild av Simon Stålehag
Garden of wonders. Luckan. Signalen. Bild av Simon Stålehag

Det overkliga folkhemmet

Lyssna eller ladda ner reportaget här:

Skruvad nostalgiHan målar barndomens minnesbilder i datorn. Ett Sverige fyllt av robotar, dinosaurier och märkliga luftfarkoster. Simon Stålenhag gör science fiction av det förflutna. I bilder som väckt gränslös uppmärksamhet.

Simon Stålenhag

Född: 1984 i Sundbyberg.
Uppvuxen: Färentuna, på Svartsjölandet.
Familj: Gift med Josefin Peters, jazzsångerska.
Bor: Hyreslägenhet i Stockholm/hyrd stuga i Kungsberga.
Föräldrar: Pappa före detta byggnadsmålare, förskollärare och numera journalist. Mamma förskollärare.
Syskon: En äldre bror och syster.
Spelar: Piano, keyboard.
Lyssnar till: Tv-spelsmusik. Till exempel FM Funk Terror och FM Funk Madness.

Fågellivet är påträngande. Det kvittras och drillas från var träd och buske där vi sitter på Simons egenstensatta, lite ojämna altan.

Röda stugor åt alla håll. Hästhagar och pastoral idyll. Tre mil från storstan Stockholm. Långt ut på Svartsjölandet.

Det här är hans hyrda hemmaplan. En 1920-talsstuga för fritid och hårt arbete.

Simon Stålenhag var tre år när hans föräldrar lämnade Sundbyberg för kantorsbostaden i Färentuna några kilometer bort från där vi nu sitter.

Och det är i denna Bullerbyidyll han låtit fantasin skena i sina bilder på senare år. Hans målning på ett helt vanligt, lite snett och vint hönshus, blev en så kallad viral succé för några år sedan.

En vintrig marsbild med snörester i buskarna men med en dinosaurie inmålad där mitt i trädgården. Sedan dess har det bara rullat på.

Första konstboken Ur varselklotet kom i fjol och de 4 000 exemplaren sålde snabbt slut.
Nu ges den ut på nytt, på engelska. Jämte en uppföljare. Pengarna till utgivningen drogs in via Kickstarter på nätet.

Simon berättar att det under de tre första timmarna flöt in 10 000 dollar (drygt 80 000 kronor).
– Totalt drog jag in 2,5 miljoner kronor.

I utbyte mot sina satsade pengar ska nu folk från hela världen få boken, signerad, med posters, T-shirts etc.
– De som har satsat mest ska få komma hit och dricka champagne med mig här på altanen, säger Simon med ett brett leende.

Det är många som rycker i honom. Nyligen ringde regissören till tv-serien Jordskott och undrade om Simons bok var något att filmatisera.

Men här hade andra hunnit före. Boken är tänkt som tv-serie i tio delar och guldbaggenominerade manusförfattaren Karin Arrhenius är redan inkopplad. Konstvärlden har självklart hört av sig.

– Men de backar när de får veta att mina målningar är digitala.

Simon tystnar, funderar, säger:

– Mina bilder är till för dem som delar mina upplevelser i böckerna. Att börja sälja de bilderna dyrt … det är som att ta från de fattiga och ge till de rika.

Status och stålar spelar i hans värld ingen roll. Påringningar från USA får han titt som tätt.
Nu senast är det ett företag i Los Angeles som lockar – ett erbjudande han på allvar reflekterar över.

– Det är ett stort spelföretag som vill ha min hjälp att utforma miljön. De hade sett bilderna i min bok och vill ha hjälp att skapa något liknande.

För tillfället är han ”mellan jobb”, som han säger. Ett av de senaste var att måla dinosaurier åt Naturhistoriska museets utställning Fossil och Evolution.

I Simons fall började det med fåglar. Som tioåring var han en inbiten fågelskådare och målade jämt fåglar.

Akvareller. För hand. På papper. Förebilderna var flera, främst Gunnar Brusewitz och Lars Jonsson. Två idoler.

Simon var ständigt ute i naturen. En riktig mupp. Medlem i Fältbiologerna och som kryssat 70 fågelarter. Då skildes föräldrarna. Året var 1994.

– Det var mer traumatiskt att flytta härifrån än vad jag då kunde begripa, säger han eftertänksamt.

Simon trivdes aldrig i Fredhäll, dit mamman och han flyttade.
– Alla mina kompisar fanns kvar här ute.

Naturen blev stad och fågelintresset avklingade. Besöken hos pappan i Kista väckte dock ett nytt intresse: Datorer.

Pappans hemdator i det tidiga nittiotalet blev inkörsporten till ännu en helt ny värld: Musikens.
Simon kom på att det gick att göra musik i datorn och blev som besatt. Började programmera musik och blev en del av den ”scen” som uppstått i Amiga- och PC-världen. Åkte på Lan och demopartyn landet runt.

– Jag hade en kompis som programmerade, en annan som fixade 3D-grafik medan jag stod för musiken.

– Det var en scen mättad med talang, säger Simon. Många av dem som var med då, grundade senare olika dataspelsföretag.

Musiken behöll greppet. Efter musikgymnasium i Jakobsberg blev det klassisk komposition och jazzpiano i Arvika. Där väcktes på nytt intresset för måleri. Simon målade landskap. Hästhagar från Färentuna ur minnet. Men utan den där sci-fi-känslan som senare målningar är fyllda av.

Tillbaka i Stockholm tog han jobb som personlig assistent. Samtidigt klev han in i dataspelsvärlden. Tillsammans med en kompis gjorde han spelet Metro Siberia. Ett slags retrospel, där man enbart med mellanslagstangenten ska hindra en farkost från att sjunka och krascha.

Spelet lanserades 2007, var gratis och fick flera miljoner spelare. Succén gjorde att Simon sökte sig än djupare in i spelvärlden. Han gick Future Games Academy och utbildade sig till speldesigner.

Gjorde ett nytt spel och hann också med en vända på Filmtecknarna. Då landets största animationsbyrå.

– Där gjorde jag bakgrunderna till filmen Searching For Sugarman.

Filmen, en dokumentär om den bortglömde amerikanske musikern Sixto Rodrigue­z, hade svensk premiär 2012. Året efter vann den en Oscar.

Sedan tröttnade Simon på dataspelsvärlden och beslutade sig för att satsa på måleriet igen. Nu har Simon hittat hem. Till sin barndoms miljö. Återknutet kontakten med kompisen Ola.

– Ola hade ett specialintresse. Han var besatt av kraftledningarna som löper här ute och … vägskyltar!

Tillsammans gick de långa promenader i omgivningarna och berättade inte helt sanna barndomsminnen för varandra. Ur dessa samtal växte bilderna till boken Ur varselklotet fram.

– Det var Ola som kom på ordet ”Slingan” som alla bilder i första boken relaterar till.
Slingan är namnet på den partikelaccelerator, en forskningsanläggning, ägd av Riksenergi, som finns dold under marken på Mälaröarna … Åtminstone i den parallella fantasivärld Simon gjort till sin.

I text och extremt verklighetstrogna målningar – framtrollade av en magnetisk penna i Photoshop – svävar rymdfarkoster över mexitegelvillorna. Detta medan barn undersöker märkvärdiga rester av teknik ute på ängarna. Här väjer Hemglassbilen för dinosaurier medan robotarna vandrar över fälten i ett alternativt 80- och tidigt 90-tal.

Simon håller inte med dem som säger att hans bilder blivit mer dystopiska och undrar vad som hänt.

– Vadå hänt? Det var ju så här det såg ut, menar Simon.

– Det handlar om en välfärdsstat i förfall, inte värre än så, även om det är illa nog.

Ur varselklotet handlar om det gamla Sverige. Om sådant som fallit i glömska eller förfallit.
Forskningsstationen under marken får stå symbol för det framåtsträvande, som möter den nya tidens privatiseringar och försämrad ekonomi.

– I den kommande boken får vi veta vad som händer sedan. Efter att Slingan läggs ner.Vad som händer med Riksenergi.

– Jag fick äntligen döpa om företaget och privatisera det i en ryslig 90-talsversion á la Telia.

Den nya boken skildrar hur det är att växa upp i detta privatiserade it-samhälle där alla, som Simon säger, ”planerar sin tid”.

– Men om man ska få folk att titta på de här landskapen, gäller det att placera in något udda.

Det är precis vad Simon gjort.
En robot här. En dinosaurie där.

Detaljerna görs tydligare. Och Volvo 240:an får också ett annat genomslag med en dinosaurie bredvid …

– Hela min poäng är att göra sci-fi av något vardagligt, säger Simon Stålenhag som gräver bättre i samtiden och det egna minnesarkivet än de allra flesta.

Sedan går vi och klappar hästarna i hagen intill. Utan att upptäcka några som helst konstigheter.

Inga farkoster, dinosar eller ens någon liten överväxt robot så långt ögat når. Bara en glad gosse i skärmkeps och röda Pumaskor med framtiden för sig.


gw@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Så skyddar du dig mot asbest

Det finns regler för hur asbestsanering ska gå till och vilka skydd som krävs. Dagens Arbete visar hur det ska se ut – och hur det ofta ser ut i stället.

”Vi har jättemycket att lära av Norge”

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) reagerar starkt på Dagens Arbetes granskning om asbestsanering på skolor och konstaterar att grannländerna ligger före Sverige när det gäller att komma tillrätta med arbetslivskriminalitet.

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Här har asbestlarmet gått

Här är en lista över förskolor och skolor där asbestslarv upptäckts. Ofta är det föräldrarna själva som slår larm. Mörkertalet befaras vara stort.

Ladda ner senaste DA här!

Du har väl inte missat att Dagens Arbete också finns som e-tidning, som man bläddrar i på sin mobil eller surfplatta. Nr 6 finns ute i appen nu.

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Riksdagen kommer i nästa vecka att fälla regeringens förslag om att ge högskolebehörighet till yrkesprogrammen på gymnasiet. Både fack och arbetsgivare är djupt besvikna, eftersom utbildningarna har tappat i popularitet. "Vi tycker regeringens förslag är bra", säger Fredrik Gunnarsson på Industriarbetsgivarna.

3
Ola Dahlgren håller i årets sjunde lamm, bara en vecka gammalt. Djuren får inga namn längre. De är för många. Foto: David Lundmark

Olas fritid fylls av får

ProfilenNär lammen föds på gården är livet lite hektiskt. Att hålla får är annars perfekt i kombination med skiftarbete. Processoperatören Ola Dahlgren har 20 tackor och 2 baggar.

Holmen varslar 150 på Iggesund

Iggesund Paperboard varslar 150 personer om uppsägning. Företaget motiverar beslutet med att man vill vässa konkurrenskraften. För de anställda kom beskedet som en överraskning - och när DA besökte bruket tidigare i år var tongångarna helt annorlunda. Då handlade det om god orderingång och svårigheterna att hitta folk.

1

Södra vill slå sig in på trähusmarknaden

Industrikoncernen Södra satsar rejält på trähusmarknaden. Om ett år ska en ny linje för korslimmat trä vara klar. Bakom ligger ett stort behov av nya bostäder och klimatskäl.

Stålmannen nummer 1 från 1939. Redan då känslig för kryptonit. Foto: AP PHOTO

Superhjältarnas eget periodiska system

SkruvatVibranium, adamantium, kryptonit. Det vimlar av fantasiämnen i serietidningar, filmer och spel. Nu är det ordnade i ett helt eget periodiskt system.

Emma Davidsson testar nödduschen vid ”Ättikan” – där en gång Perstorpsättikan tillverkades. Halva dagen sitter processoperatörerna i kontrollrummet, andra halvan är de ute i tillverkningen. Foto: David Lundmark

Regeln som räddat Perstorp

Sätter stoppPå kemifabriken Perstorp måste alla lyda samma påbud: det är ditt ansvar att larma om något farligt är på väg att hända. "Det har räddat oss flera gånger", säger huvudskyddsombudet Torgny Ströbeck.

Nu blir tvätteriet forskningsprojekt

På Berendsen i Ockelbo ska arbetsrotationen bli ännu bättre. Det ska ett nytt forskningssamarbete mellan tvätteriet och Högskolan i Gävle se till.

Hoten ökar mot fackligt aktiva

Det blir allt svårare att jobba fackligt i världen, enligt världsfacket ITUC. Ju högre siffra desto större fara. Hoten och våldet ökar – i Colombia mördades 19 stycken fackligt aktiva under fjolåret.

Strejkrätten

Parterna överens: Tillåt bara strejk för kollektivavtal

Fack och arbetsgivare har nu enats och föreslår i dag att det inte längre ska vara tillåtet att ta till stridsåtgärder om syftet inte är att få till ett kollektivavtal. Parterna vill lösa det genom att ändra i medbestämmandelagen.

10

Hamnkonflikten – därför rör den dig

Konflikten i Sveriges största containerhamn handlade om arbetsvillkoren för Göteborgs hamnarbetare. Men också om strejkrätten. DA:s Harald Gatu reder ut.

2

Strindbergs favoritpapper snart slut

August Strindberg skrev manus på deras papper, Cornelis Vreeswijk författade sina texter på det. Men efter 300 år har ägaren beslutat att lägga ner Lessebo handpappersbruk efter sommaren. Kommunen försöker nu hitta sätt att rädda verksamheten.

DA:s turistguide i Industrieuropa

IndustrisemesterVad sägs om en annorlunda utlandsresa i sommar? Vi har vaskat fram 13 guldklimpar ur Europas rika industriella kulturarv.

Robert Berkovic var en av 75 grafiker som fick behålla jobbet när Sörmlands Grafiska räddades efter konkursen. Foto: David Lundmark

Räddad av konkursen

HoppfulltNär tryckerimomsbubblan sprack gick Sörmlands Grafiska i konkurs. Men företaget räddades av en ovanlig köpare, som dessutom anser att den svenska branschen är lönsam. På tryckeriets golv känns framtiden ljusare än på länge.

”Tullarna drabbar även USA”

Analys”När president Trump nu reser tullmurar mot världen protesterar även den amerikanska tillverkningsindustrin”, skriver DA:s Harald Gatu i en analys. Förra gången USA införde ståltullar försvann nästan 200 000 amerikanska industrijobb.

1

Bläddra i DA:s digitala arkiv!

e-DAFör att få ut mesta möjliga av DA:s digitala magasin rekommenderar vi att du laddar ner appen i din telefon eller surfplatta. Men även här kan du hitta alla upplagor, söka i arkivet och skicka artiklar till en vän.

Val 2018 | Pensionen

”Många orkar inte arbeta längre än till 63”

DEBATT”Vi vill att pensionsåldern ska vara flexibel och utgå från vad varje person orkar”, skriver förbundsordföranden för IF Metall, GS och Pappers i ett gemensamt debattinlägg. 

1

När började du jobba?

DEN GLÖMDA FRÅGANPensions­åldern ska höjas, lika mycket för alla. Men få ställer frågan när du började att jobba. Många industriarbetare har gått direkt från grundskolan ut i arbetslivet – upp till tio år tidigare än tjänstemännen.

4

Pensionsåldern är en klassfråga

LEDAREMånga industriarbetare börjar jobba redan i tonåren. Att säga till dessa att de måste arbeta längre är ett hån, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

2
Illustration: Jens Magnusson

Måste chefen ta hänsyn till att jag har barn?

Fråga DAMin arbetsgivare säger att det inte finns någon diskrimineringslag och vill inte ta hänsyn till barn och familj när det gäller arbetstider. Vilka regler är det som gäller egentligen?

Foto: David Lundmark

Toaborstarna som når lite längre

ÖgonblicketKlockan är 13.42 på Kron i Vinslöv

Industriarbetare säljer semester för 20 000 kronor

ArbetstidAtlas Copco i Tierp går för fullt och för att klara orderingången erbjuder man 20 000 kronor till dem som avstår sin femte semestervecka och flyttar den fjärde. En stor del av de 200 CNC-operatörerna har nappat på erbjudandet.

Pappers Kongress

Klubbat: Storsatsning på unga

Född 1990 eller senare? Då bjuds du snart in till ett tre dagar långt party i Stockholm, för härmed ingår du i Pappers  största ungdomssatsning någonsin.

Jämn kamp om vice ordförandeposten

Ny förbundsstyrelseMatts Jutterström blir kvar som förbundsordförande för Pappers. Efter en jämn kamp om posten till förste vice ordförande sitter även Mikael Lilja kvar.

1

Pappers ska utreda digitalt medlemskap

Förbundsårsmötet gick emot förbundsledningen och sade ja till att Pappers snarast ska se över möjligheten till digital inträdesansökan. Det blev dock nej till att ändra ob-ersättningen.

Inträdesjobben är inte lösningen

KrönikaDet är viktigt att de som ska in på arbetsmarknaden har en lön som det går att leva på.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.