När hatet blir för mycket

Det kommer ett mejl till Dagens Arbete från Håkan. Han jobbar på en liten verkstad och har fått nog av att arbetsmiljön förpestas av rasism. Vi bad tre experter svara på den svåra frågan: Vad gör man när hatet tar över på jobbet?

”Blir det inte bättre byter jag jobb”

Rasistiska och hatiska kommentarer är en del av vardagen på verkstan. Håkan mår så dåligt av stämningen att han funderar på att säga upp sig.

”Meja ner dem vid gränsen.” ”Skjut dem.” ”Bränn de jävla tältlägren.”

Så kan det låta på Håkans jobb.

– När jag först började på verkstan fanns det en smårasistisk ton i samtalen. Jag kunde hantera det, men sedan har det eskalerat.

Snacket blev värre med rapporteringen från flyktingkrisen och Medelhavet, säger han. Det är som om bilderna av flykt triggar en aggressiv stämning hos vissa av hans arbetskamrater.

– Jag tycker att det är vidrigt. Alla har fördomar, även jag, och jag försöker utmana dem. Men de här personerna jobbar väldigt hårt på att befästa sina. Alla här har svensk bakgrund. Jag har tidigare jobbat med folk från många olika delar av världen och stämningen var mycket bättre där.

Arbetsplatsen är liten, fackklubb finns inte, och att säga emot ger ingen effekt, säger han.

– Det är säkert så här på flera ställen. Jag tycker att det är viktigt att göra något. Själv ska jag ta upp det här med chefen, och funkar inte det så söker jag nytt jobb.

Fotnot: Håkan är ett fingerat namn.

Så säger experterna:

”Ta ansvar för det du säger”

Camilla Falk, huvudskyddsombud på SSAB Oxelösund.

– Som skyddsombud på en liten arbetsplats kan det kännas svårt att agera i dessa frågor. Ta kontakt med det regionala skyddsombudet (RSO) och berätta om era upplevelser. När någon utifrån tar tag i problemen blir det mindre anklagande mot de anställda, och ansvaret läggs på arbetsgivaren. RSO kan göra en psykosocial skyddsrond för att påvisa bristerna. Dock är det viktigt att förstå att ansvaret är allas. Ta ansvar för det du säger, förändring börjar med dig. Alla har uppgiften att säga ifrån, men arbetsgivaren ska se till att alla har förstått att hatisk och rasistisk jargong på arbetsplatsen aldrig kan accepteras.

”Arbetsgivarens huvudansvar”

Henric Ask, jurist, LO-TCO Rättsskydd.

– En förutsättning för en god arbetsmiljö är att arbetsgivare och arbetstagare samarbetar i arbetsmiljöfrågor. Men arbetsgivaren har huvudansvaret. Arbetsgivaren ska göra allt för att undanröja ohälsa bland anställda och kan bland annat drabbas av ekonomiska konsekvenser om inte detta görs. Allmänna nedsättande kommentarer om etniskt ursprung kan även vara trakasserier i diskrimineringslagens mening. Finns inget skyddsombud kan man kontakta sitt regionala skyddsombud, och finns inte fackklubb kan man även kontakta sin avdelning.

”Rädslan svårast att bemöta”

Jonas Mosskin, leg psykolog.

– Fördomar beror ofta på okunskap och rädsla, och av dessa två är rädsla svårast att bemöta. Det beror på att när vi människor blir för rädda för det som är främmande så slutar vi att lyssna och stänger av. Ta upp den trista stämningen med chefen.
Det är en ledningsfråga att stämningen är acceptabel. Många människors fördomar mildras om de får bra erfarenheter av att möta ”den andre”, till exempel invandrare i arbetsgruppen. Kanske kan företaget på sikt rekrytera för att bredda mångfalden och lyckas vända jargongen? Annars kanske man ska överväga att söka sig till en arbetsplats med ett mer öppet klimat.

Läs också:

”Vi måste få upp ögonen på folk”

På skolgården var det Lars Piirhonen som fick ta emot de rasistiska glåporden. Nu ser han hur hatet riktas mot andra grupper och han är inte rädd för att sätta ner foten.