”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Värstingskiften

Robert Schön, vice vd Industriarbetsgivarna, säger att långa pass inte är något de rekommenderar. Men Lars Wåhlstedt på Pappers ger arbetsgivarna en del av skulden. Foto: David Lundmark, Sacharias Källdén

”Företagen orkar inte stå emot facken”

Jobb i 30 timmar eller 98-timmars­vecka. Lars Wåhlstedt på Pappers listar de värsta arbetsskiften han hört talas om.
– Dygnsviloregeln är för vek, konstaterar han lätt uppgiven.

Undantagen helgar medlen och arbetsgivarna är inte sena att hitta kryphålen, säger han. Som om inte det vore nog ställer de anställda upp – för det krävs två för att fela.

Han får medhåll av Robert Schön, vice vd i Industriarbetsgivarna.
– Gubbarna vill ha långa ledigheter, så är det inom hela industrin. Men inte heller vi tycker det är bra med långa skift.

Han menar att en del av problematiken finns i machokulturen på bruken i kombination med avsaknaden på kvinnor.
– Det finns inget arbetsgivarintresse i långa skift och inget vi rekommenderar. Skälen i min värld mot långa skift är säkerhets- och arbetsmiljömässiga.

Men varför ser det då ut som det gör på många håll?
– Företagen orkar inte stå emot facken. Så enkelt är det.

Är avtalsskrivningarna för veka och otydliga?
– De är så tydliga de kan bli. Flexibilitet behövs, men det behöver inte innebära långa skift.
– Jag tycker inte att man ska skylla på avtalens konstruktion. Det här är en arbetsgivarfråga. Driften ska fungera, visst, men sedan måste man även väga in hälso- och olycksrisker.

Långa skift är nog vanligare än vad många vill medge. Det är bara en liten del av försyndelserna som kommer till Pappers kännedom.
– Men signalerna vi får är oroväckande, säger Lars Wåhlstedt. Det handlar om anställda som ska hålla arbetslivet ut.

Ombudsman Wåhlstedt behöver inte gräva länge i minnet för att hitta exempel på hur det inte bör gå till.
– Värst är nog en stoppansvarig, när en pappersmaskin skulle repareras. Han jobbade trettio timmar i sträck.

Det är ett ovanligt exempel. Men ”värst” för att personen borde haft mycket att tänka på och rimligen haft svårt att hålla skärpan under så lång tid.

En annan gjorde sju dygns arbete i följd à fjorton timmar.
– Det blir 98-timmarsvecka och är inte alls nyttigt.

Underhållsarbetare som vid planerade stopp gör 20 timmar i följd är inte ovanligt. Eller att det görs mer än 40 timmars arbete på en frivecka som utfyllnadstid eller övertid.
– Det är ganska vanligt och har ökat i takt med slimmad bemanning.

Ett annat exempel Lars Wåhlstedt plockar fram ur minnet är en projektansvarig som jobbade 14+15+23 timmar under tre dygn. Alltså 52 timmar.

Betydligt vanligare är dock att anställda byter pass för att få längre sammanhängande ledigheter.
– Sexton timmar i sträck är det som förekommer mest, men även 24-timmarspass.

Lars Wåhlstedt menar att långa pass ökar olycksrisken.
– Du kan aldrig hålla koncentrationen uppe så länge.

Lars Wåhlstedt lägger en stor del av skulden på arbetsgivarna.
– De klarar inte av att planera jobbet.

Vad kan Pappers göra åt det missbruk som ändå tycks florera?
– Begränsa de längsta arbetspassen per dygn och vecka som komplement till den dygnsviloregel vi har i avtalet.

Den regeln säger att den anställde ska ha minst 11 timmars ledighet under ett dygn.
– Men det finns undantag som urholkar regeln. Därför krävs en hårdare skrivning.

Ett sista exempel på hur det trixas, är den anställde som slagit i övertidstaket.
– Han gick med på att fuska – med företagets goda minne. I stället för pengar blev det en uppsättning nya vinterdäck.


gw@da.se

2Kommentarer

Dan Andersson:

Intressant tanke, företagen orkar inte stå emot facken. Det brukar de inte ha något problem med. Däremot orkar vi stå emot den massiva kritik som storföretagens representanter framför mot Las.
Det är frågan?
MVH Dan

Mikael Ybert:

Machokulturen har nog en viss påverkan men det stora problemet ligger i den allt klenare bemanningen på fabrikerna. Och det är möjligt att man på centralnivå hos arbetsgivarna inte tycker att det finns ett egenintresse av långa skift. Men på lokal nivå är det helt andra tongångar där ser man dubbel skift som en lösning och det också sällan den absolut sista lösningen. Det är ofta den sanbbaste och därmed den enklaste lösningen.
Mvh Mikael Ybert

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Kräver skadestånd för långa arbetspass

arbestiderEn sommarvikarie som jobbade 27 arbetsdagar i sträck, brott mot veckovilan samt anställda som jobbat 16-timmarsskift tre dagar på raken. Pappers kräver 150 000 i skadestånd för brott mot arbetstidsreglerna.

1
  Iggesunds bruk. Foto: Philippe Rendu

Iggesund kör med värstingskift

ArbetstiderDe anställda på Iggesund känner arbetspressen öka, men lockas av mer betalt. Att jobba 16 timmar i sträck är inget ovanligt - och reglerna är luddiga.

 

Luddiga regler öppnar för långa skift

På Iggesund har facket och företaget olika syn på dubbelskiften och dygnsviloregeln.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Längtan, kärlek och rock n´roll

BILDREPORTAGETMärta Thisners "Drunk in Love" handlar om längtan efter närhet, gemenskap och kärlek. Ett sökande efter identitet och sexualitet och att leva ut på natten.

Lönerna på pappersbruken

Så många fick mer än 50 papp

LÖNER 792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Avtal 2020

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1
Pontus Georgsson

Pappers kräver rejäla lönelyft

Kickstartar avtalsrörelsenEtt lönepåslag på fyra procent. Det kräver Pappers att deras medlemmar ska ha när lönerna ska omförhandlas nästa år. ”Vi tycker att arbetsgivarna är skyldiga oss mer pengar.”

1

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Arbetsgivarna: Löneökningstakten måste ner

Pappers krav på fyra procent saknar verklighetsförankring, svarar Industriarbetsgivarna. ”Löneökningstakten måste ner om vi ska ha jobben kvar i Sverige i framtiden”, säger förhandlingschef Per Widolf.

1

Striden om märket

HYLLAD OCH HOTADIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

300 tjänster bort från Billerud Korsnäs

300 tjänster ska bort när skogskoncernen Billerud Korsnäs lanserar ett sparpaket.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

1

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

PapperLarmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skuggsamhället

Skuggsamhället”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

1

SCA miljardsatsar i Obbola

”Det är fantastiskt. Jätteroligt!” Det säger Leif Berglund, samordnande huvudskyddsombud på Obbola, om SCA:s jättesatsning på bruket.

Värna framtidens pappers­arbetare

LedareBranschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

Återväxten i industrin

Tommy Ölund och Johan Östman

Ont om tid när nya pappersarbetare ska läras upp

ÅterväxtHusum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

Panorama över Husums bruk

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

KompetensförsörjningMer än var fjärde pappersarbetare väntas gå i pension inom tio år. Vilka ska då ta över? Och har de kompetensen som krävs?

Makten över företagen

”Investera i de anställda – låt aktieägarna stå tillbaka”

PerspektivDet amerikanska näringslivets toppar har gjort ett gemensamt uttalande om att långsiktighet måste gå före snabba klipp. Det är ett tecken på marken under dem inte känns lika stabil som tidigare, skriver DA:s Harald Gatu.

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.